Hypokondri eller hälsoångest är ett syndrom där individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast så pass problematiska att individen får betydande funktions-nedsättningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat på mycket goda effekter vid behandling av hälsoångest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminärt utvärdera en självhjälpsmanual för KBT vid hälsoångest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer på effekt vid behandling av hälsoångest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemätning. En tiosessions-gruppbehandling genomfördes under hösten 2007 med fyra deltagare. Resultaten visar tydlig effekt av behandlingen för en av de fyra patienterna. För övriga tre är effekterna mer oklara. Resultaten ger dock indikationer på hög klienttillfredsställelse. Självhjälpsmanualen fungerade bra i behandlingen men vissa förändringar bör göras för att öka chansen för framsteg hos framtida patienter.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp. Inget signifikant samband visade sig föreligga mellan perfektionism och insomni. Dock hittades ett signifikant samband mellan perfektionism och dagtidsfunktion. En logistisk regression genomfördes där det visade sig att perfektionism var en signifikant prediktor för att förbättra sömneffektivitet genom KBT. Distress var en faktor som signifikant försämrade möjligheten att förbättra dagtidsfunktionen genom KBT.

Den vård som har starkast evidens vid behandling av tvångssyndrom, Obsessive Compulsive Disorder (OCD), är kognitiv beteendeterapi (KBT), innehållande exponering och responsprevention. Idag är tillgången till denna vård begränsad främst på grund av för få behandlare. Tidigare forskning pekar på att personer med OCD kan bli hjälpta av mindre terapeutintensiva behandlingar. Att leverera vård stegvis med ökande behandlingsintensitet; Stepped Care, kan vara ett sätt att öka tillgängligheten av KBT. Denna pilotstudie har undersökt Stepped Care för OCD i form av tre steg, på Ångestenheten, Karolinska Universitetssjukhuset. Det primära syftet har varit att bidra till kunskapsinsamlingen kring Stepped Care vid OCD. Sammanlagt 19 vuxna patienter ingår i pilotstudien. 8 blev förbättrade efter självhjälp, 5 efter gruppbehandling, 2 efter individualterapi samt 4 bortfall. Av dessa behöll 7 av självhjälps-, 3 av grupp- och ingen av individualpatienterna sina framsteg vid en uppföljning 12 veckor efter avslutad behandling. Totalt tog behandlingen 244 terapeuttimmar i anspråk, vilket är mer än en halvering mot traditionell individualbehandling. Resultaten tyder på att Stepped Care är ett intressant alternativ för att effektivisera och öka tillgängligheten av vård för OCD-patienter.

Forskning av biverkningar inom kognitiv beteendeterapi (KBT) har varit relativt outforskat och viss brist på kunskap råder inom området. Syfte och frågeställningar med detta examensarbete var att undersöka psykoterapeuters uppfattning om och erfarenheter av biverkningar av KBT. Genom en explorativ induktiv studie med kvalitativ ansats undersöktes detta. Informanterna var sex KBT-psykoterapeuter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på olika beskrivningar av vad en biverkan är och att biverkningar var av både positiv och negativ karaktär. En del av biverkningarna var förväntade och upplevdes ha en positiv effekt utifrån behandlingens syfte och en del av biverkningarna var inte förväntade och upplevdes ha en negativ effekt utifrån behandlingens syfte. Positiva biverkningar ansågs vara relaterade till naturliga reaktioner som förekom vid förändringsarbete och inte var skadliga varken för klienten eller terapin. Negativa biverkningar handlade om bieffekter som var långvariga, ineffektiva och skadliga för klienten. Resultatet visade även att psykoterapeuterna hade erfarenheter av biverkningar inom KBT. Dessa var faktorer som bidrog till negativa effekter i terapin vilka tematiserades som psykoterapeutens förhållningssätt, terapistörande, psykoterapins effekt på omgivningen samt interaktion mellan KBT och samhälle. Fynden var att framför allt två områden inom biverkningar var komplexa och svåra att förebygga eller påverka: dels psykoterapins effekt på omgivningen, dels interaktion mellan KBT och samhälle. Som rekommendation för fortsatt tillämpning av KBT betonades uppmärksamhet kring kontextens påverkan samt vikten av att reflektera över samhällets påverkan på psykoterapiområdet.

Obesity is today one of the largest and fastest growing public health problems in large parts of the world and it is classified as a chronic disease in an increasing number of countries. For those who suffer from obesity, there is a great risk of getting other related physical and mental sequelae and the risk of dying prematurely increases significantly. The disease is complex and is caused and perpetuated by many interacting factors such as biological, psychological, and contextual nature. CBT, or elements of CBT, is today used as an important and evidence-based part of combined lifestyle treatment to provide support in the implementation of behavioral changes. It is of extra interest to find out what effect the treatment can have since the need in society is vast and CBT is a relatively resource-intensive treatment. The purpose of this systematic review is to investigate the effect of CBT on weight loss. Out of 98 potentially relevant studies, nine were found to meet all the inclusion criteria.  The results show that CBT in combination with a calorie restriction results in weight loss at the end of treatment. However, weight loss is not always that big and follow-up measurements show that weight gain is common. The results are in line with research on combined lifestyle treatment. More research is needed, especially on interventions to maintain weight loss.

<p>Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien. Behandlingen omfattade tio sessioner och ägde rum inom barn- och ungdomspsykiatrisk rutinvård. Hälften av pojkarna fick telefoncoachning mellan behandlingssessionerna. Resultaten indikerar en generell positiv behandlingseffekt samt en viss tilläggseffekt av telefoncoachningen som i övrigt visade sig vara billig och praktiskt genomförbar.</p>

<p>Undersökningar visar att barn i grundskolan mår allt sämre. Många svenska skolbarn lider av oro, ångest och nedstämdhet. Denna studies syfte var att undersöka om gruppbehandling i skolmiljön kan ge resultat i form av minskad förekomst av oro, ångest och nedstämdhet hos barn. För behandlingen valdes Tillämpad Avslappning och Medveten Närvaro som båda har använts i gruppbehandling för olika svårigheter. Manualer för barnbehandling skapades för de båda metoderna. Behandlingen omfattade 12 sessioner à 30 minuter under 6 veckor. Undersökningsdeltagare var 39 barn i åk 3 i en Stockholmsskola. Barnen randomiserades till behandling med Tillämpad Avslappning (N = 10), behandling med Medveten Närvaro (N = 9) och väntelista (N = 20). Mätningar med PSWQ-C, MASC och CDI-S visade att barnen i behandlingsgrupperna hade minskat signifikant på samtliga skalor vid eftermätning. En utvärdering visade att barnen var nöjda med träningen. Sammantaget stöder undersökningen förebyggande behandlingsarbete i grundskolan.</p>

<p>Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction. Doctors and therapists agreed on the advantages of cooperation and of psychotherapy as a treatment alternative in the primary care setting.</p>

Introduktion: Tandvårdsrädsla återfinns bland både vuxna och barn i befolkningen. Denna rädsla utvecklas under påverkan av flera olika faktorer och är ofta stark och svår att kontrollera. Denna rädsla kan påverka munhälsan och livskvalitén negativt. Därför är den viktig att behandla. Syfte: Syftet med studien var att granska vetenskapligt dokumenterade behandlingsmetoder för behandling av tandvårdsrädda patienter. Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder tillämpas vid tandvårdsrädsla och vilka metoder fungerar? Vilka av behandlingsmetoderna används till barn och vilka används till vuxna? Metod: Litteraturstudie Resultat: Flertal olika behandlingsmetoder presenteras för att användas vid behandling av tandvårdsrädda patienter. De flesta metoderna är inriktade på att behandla rädslan vid en specifik behandling. Metoder inom beteendepsykologi är avsedda att även behandla tandvårdsrädsla på längre sikt. Konklusion: Det är av stor vikt att tandvårdsrädsla behandlas. Enligt lag har en individ som är tandvårdsrädd rätt till trygg och säker vård. Olika behandlingsmetoder finns att tillgå. Fortsatta studie behövs för att utöka kunskapen om olika metoders resultat och användbarhet bland barn och vuxna

<p>Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser. Denna skrivandemetod har varit/är föremål för omfattande experimentell forskning och har visat sig ge positiva effekter både på det emotionella och det somatiska välbefinnandet. Bakomliggande förklaringsmodeller vilka bygger på kognitions och emotionsforskning samt inlärningsteoretiska principer har diskuterats av flera forskare. Syftet med föreliggande undersökning var att systematiskt beskriva den expressiva skrivandeprocessen samt att diskutera huruvida denna kan förklaras utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt perspektiv. Med en explorativ ansats och en kvalitativ analysmetod bearbetades arton deltagares texter. Resultatet visar att den expressiva skrivandeprocessens komponenter har beröringspunkter med en kognitiv beteendeterapeutisk behandlingsprocess. Expressivt skrivande leder till en aktivering av känslor associerade till traumatiska/svåra upplevelser och tycks bidra till en kognitiv omstrukturering genom en genererering av alternativa tankar. Studien ger underlag till vidare forskning på området</p>