Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction. Doctors and therapists agreed on the advantages of cooperation and of psychotherapy as a treatment alternative in the primary care setting.

Patienters upplevelser av internetbaserad självhjälpsbehandling är ett obeforskat område inom psykoterapiforskningen. I syfte att utforska upplevelser av att genomgå internetadministrerad kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsbehandling mot depression intervjuades 12 deltagare. Tematisk analys genererade de övergripande kategorierna: Läsa och göra; Någon som.. bryr sig; Det svåra är det givande samt Orden man bär med sig. Mönster av upplevelser och förändringsprocesser i informanternas berättelser föll ut i tre grupperingar: Noviser, Lärjungar och Mästare. Dessa mönster av upplevelser kan förstås utifrån tidigare studier av förändringsprocesser i psykoterapi. Kvalitativa studier på autonomi, kontext och funktionen av terapeutkontakt behövs för att ytterligare utreda förändringsprocesser i internetbaserad självhjälpsbehandling.

Social fobi är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Rädsla och oro i sociala situationer och prestationsrelaterade dito är utmärkande för dessa individer. Social fobi tenderar, om den inte behandlas, att bli kronisk och det finns indikatorer på att tillståndet förvärras över tid. Idag finns behandlingar som ger goda utfall direkt efter avslut, men huruvida behandlingseffekterna håller i sig över längre tid är mer höljt i dunkel. Internetadministrerade självhjälpsbehandlingar har en möjlighet att öka tillgängligheten för denna klientgrupp och det är då av vikt att den är av god kvalitet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlingseffekterna 30 månader efter avslutad Internetadministrerad KBT inom ramen för SOFIE (SOcial Fobi behandling via Internet i kombination med Exponering) projektet (n = 54), samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan att få tillägget telefonkontakt (n = 28) med sin terapeut eller ej (n = 26). Via internet genomfördes uppföljningsmätningar med SPSQ (Social Phobia Scale Questionnaire), SPS (Social Phobia Scale), SIAS (Social Interaction Anxiety Scale), LSAS-SR (Liebowitz Social Anxiety Scale - Self Rated), QOLI (Quality of Life Inventory), MADR-S (Montgomery Åsberg Depresssion Rating Scale), BAI (Beck Anxiety Inventory), samt att en telefonadministrerad SCID-intervju (Structured Clinical Interview for DSM-IV) för att fastställa diagnos och samtidig CGI-skattning (Clinical Global Improvment) genomfördes. Data beräknades med upprepade ANOVA och efterföljande t-test. Samtliga resultat baserades på intention-to-treat värden. Medelvärdet av inomgruppseffektstorlekarna för samtliga utfallsmått är stor, med telefonkontakt (SOFIE 2), d = 0.93, utan telefonkontakt (SOFIE 2.5), d = 1.52, vid jämförelsen mellan förmätning och 30-månadersmätning. Direkt efter avslutad behandling i SOFIE 2.5 uppfyllde, 31 % av deltagarna inte längre diagnosen social fobi, för SOFIE 2 var andelen 38 %. I föreliggande mätning uppfyller 56% inte längre diagnosen social fobi enligt DSM-IV, om beräkning sker konservativt (annars 84%). CGI visade att procentandelen som förbättrats stort sedan behandlingens påbörjande var 66.7% för SOFIE med telefonkontakt, respektive 70% för SOFIE utan telefonkontakt. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna, men SPSQ visade på en fördel för gruppen som inte erhöll telefonkontakt med sin terapeut. Slutsatsen blir att deltagarnas förbättring håller i sig över tid samt att de fortsatt att förbättras oavsett grupp.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning. De psykodynamiska terapeuterna uppvisade högre grad av inlärning via observerande reflektion (Iaktta), medan de kognitiva beteendeinriktade terapeuterna tenderade att ha högre grad av inlärning via aktivt experimenterande (Göra). Något signifikant samband mellan kön, ålder, grundutbildning, erfarenhet och inlärningsstil gick inte att fastställa. Dessa resultat stämmer överens med tidigare forskning kring sambandet mellan epistemisk stil, kunskapsattityd, och val av psykoterapiinriktning.

Anorexia nervosa är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet i långtidsuppföljningar. Trots detta finns i dagsläget ingen tydlig evidens vad gäller val av metod eller effektivitet när det gäller behandling för denna problematik. Föreliggande uppsats rapporterar preliminära resultat från en randomiserad kontrollerad studie av självhjälp med e-poststöd för individer med full och partiell anorexia nervosa. Syftet var att undersöka huruvida en behandling i självhjälpsformat som bygger på rekommenderade riktlinjer för vård av anorexia nervosa samt acceptance and commitment therapy är effektiv med avseende på beteende-, attityd- ochpersonlighetsvariabler relaterade till ätstörningsproblematik samt generella variabler som depression, självkänsla, tillfredställelse med livet och social anpassning. Under tidsperioden inkluderades 15 deltagare i studien och randomiserades till behandling(N=7) eller väntelista (N=8). Deltagare genomgick EDE-intervju före och efter behandling respektive väntelista samt svarade på en rad självskattningsformulär. Behandling respektive väntelista pågick under 12 veckor där deltagare i behandlingsgruppen arbetade på egen handmed ett nyskrivet självhjälpsmaterial med stöd via e-post från en kontaktperson.”Intent-to-treat”-analyser visade på enstaka signifikanta förbättringar i inomgruppsjämförelser mellan för- och eftermätning för behandlingsgruppen på attitydvariabler. Deltagarna i behandlingsgruppen försämrades dock signifikant på den generella variabeln social anpassning. Beräkning av kliniskt signifikanta förbättringar visade på enstaka förbättringar för enskilda deltagare. Ingen deltagare rörde sig ur en ätstörningsdiagnos men två deltagare i behandlingsgruppen ökade i vikt. Ingen deltagare i väntelistgruppen ökade lika mycket, istället gick tre ner motsvarande vikt. Slutsatserna är att resultaten är för preliminära för att med säkerhet kunna uttala sig ombehandlingsformatets effektivitet för denna problematik. Data från fler deltagare samt uppföljningsmätningar behövs för att kunna besvara frågeställningarna på ett adekvat sätt.

Psykisk ohälsa är idag den främsta anledningen till längre sjukskrivningar, något som leder till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid många former av psykisk ohälsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gäller att främja arbetsförmåga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vägledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohälsa och förbättra arbetsförmåga för deltagare (n=10) med både psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Behandlingen sträckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohälsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivån eller arbetsförmågan. Slutsatsen är att en internetbaserad intervention skulle kunna bidra till att fler som har nedsatt arbetsförmåga till följd av psykisk ohälsa får adekvat hjälp men att vidare metodutveckling och kontrollerade studier är nödvändiga.

Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser. Denna skrivandemetod har varit/är föremål för omfattande experimentell forskning och har visat sig ge positiva effekter både på det emotionella och det somatiska välbefinnandet. Bakomliggande förklaringsmodeller vilka bygger på kognitions och emotionsforskning samt inlärningsteoretiska principer har diskuterats av flera forskare. Syftet med föreliggande undersökning var att systematiskt beskriva den expressiva skrivandeprocessen samt att diskutera huruvida denna kan förklaras utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt perspektiv. Med en explorativ ansats och en kvalitativ analysmetod bearbetades arton deltagares texter. Resultatet visar att den expressiva skrivandeprocessens komponenter har beröringspunkter med en kognitiv beteendeterapeutisk behandlingsprocess. Expressivt skrivande leder till en aktivering av känslor associerade till traumatiska/svåra upplevelser och tycks bidra till en kognitiv omstrukturering genom en genererering av alternativa tankar. Studien ger underlag till vidare forskning på området

Många undersökningar styrker att yrkesval och yrkesintresse är ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har många personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika yrkesgrupper skiljer sig från varandra beträffande personlighetsdrag. Då psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat väcktes intresset att undersöka om det också inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjälp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlägga psykologstudenters personlighetsdrag på gruppnivå med avseende på olika faktorer såsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjälp av variansanalys där variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade på signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57). Utifrån bland annat Hollands resonemang om att individer söker sig till miljöer som är kongruenta med deras personlighetstyp så diskuterades resultaten i relation till de olika arbetssätt och metoder som kan knytas till respektive inriktning / grupp.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett starkt växande folkhälsoproblemen i västvärlden. Depression klassas som en av de mest krävande sjukdomar att leva med. Behandlingar som vanligen används vid depression är kognitiv beteendeterapi och medicinering med SSRI. Syfte: Att belysa hur SSRI eller kognitiv beteendeterapi upplevs av patienter med depression utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktivt synsätt där artiklarna analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Rädslan av biverkningar vid medicinering med SSRI är frekvent samt förekomsten av stigmatisering. Trots detta finns också upplevelser av att medicinen räddat patienters liv. I början upplevs ofta KBT som svårt att ta till sig. Att lära sig hantera sina känslor och beteende samt genomföra hemläxor kan ses som påfrestande. Efter en tid av kognitiv beteendeterapi kan både hemläxor och nyinlärda strategier ses som hjälp mot depressionen. Slutsats: Det fanns skilda upplevelser av de två behandlingsformerna. Det visade sig att ju fler KBT-sessioner patienterna gick på desto större effekt gav terapin. SSRI ansågs hjälpa över tid trots biverkningar som i början upplevdes som ett stort lidande.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en kronisk sjukdom som innebär personligt lidande, nedsatt funktionsförmåga och försämrad livskvalitet och är det ångesttillstånd som behandlas minst framgångsrik. Syftet med denna uppsats var att undersöka kognitiv beteendeterapi (KBT) psykoterapeuters erfarenheter vid behandling av GAD samt vilka behandlingsmetoder de använder i arbetet med GAD, utifrån följande frågeställningar; (1) Vad är KBT psykoterapeuters erfarenheter av behandling av GAD? och (2) Hur går KBT psykoterapeuter till väga vid behandling av GAD. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade psykoterapeuter med inriktning KBT från två olika regioner, verksamma inom psykiatrin och privat sektor. De valdes ut med hjälp av ett strategiskt urval. Data analyserades med tematisk analysmetod. I resultatet framkom att psykoterapeuter skräddarsyr behandlingar av GAD. Ingen av psykoterapeuterna följde någon manual till punkt och pricka men hade sin utgångspunkt i teori och metod. Det framkom att GAD ofta är komplext att behandla och att det inte finns en metod som funkar för alla. Psykoterapeuters erfarenhet är att behandlingar behöver individanpassas och att manualer inte är tillräckliga vid behandling av GAD. Fler studier på skräddarsydda behandlingar skulle kunna vara hjälpande för det kliniska arbetet för psykoterapeuter. Att skräddarsy behandlingsupplägg skulle kunna vara lösningen för att flera personer skulle få bra behandlingsresultat.Nyckelord: Generaliserat ångestsyndrom, psykoterapi, psykoterapeut, behandling, kognitiv beteendeterapi / Generalized anxiety disorder (GAD) is a chronic illness that involves personal suffering, reduced functional ability and impaired quality of life and is the least successfully treated anxiety condition. The purpose of this paper was to investigate cognitive behavioral therapy (CBT) psychotherapists' experiences in treating GAD and which treatment methods they use in working with GAD, based on the following questions: (1) What are CBT psychotherapists' experiences of treating GAD? and (2) How do CBT psychotherapists approach the treatment of GAD. Qualitative semi-structured interviews were conducted with five licensed psychotherapists specializing in CBT from two different regions, working within psychiatric and the private sector. They were selected using strategic sampling. Data were analyzed using a thematic analysis method. The results showed that psychotherapists tailor treatments for GAD. None of the psychotherapists followed a manual to the letter but were based on theory and method. It emerged that GAD is often complex to treat and that there is no one method that works for everyone. Psychotherapists' experience is that treatments need to be individualized and that manuals are not sufficient in the treatment of GAD. More studies on tailored treatments could be helpful for the clinical work of psychotherapists. Tailoring treatment plans could be the solution for more people to get good treatment results.Keywords: Generalized anxiety disorder, psychotherapy, psychotherapist, treatment, cognitive behavioral therapy.