Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala Universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anställda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriär inom företaget. Jag har valt att fokusera på anställda från främst två företag och kan därför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, två stycken face-to-face, två stycken via telefon samt en intervju genom e-post. Två av intervjupersonerna arbetade på en bank, två inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet från intervjuerna analyserades utifrån Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sätt som organisationers erbjudanden om karriär styr den anställda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att få arbeta på den önskvärda positionen var ett krav från organisationerna som framkom under intervjuerna. De organisationer som beskrivs i min studie använde sig av interna utbildningar för sina anställda. För den som hade önskemål om att utvecklas inom organisationen var det viktigt att visa ett engagemang för företaget och yrket samt att uttrycka sin vilja till utveckling. I vissa fall kunde den närmaste chefen se en potential och motivera medarbetaren till att vilja utvecklas mer.

Fokus ligger på att studera erfarenheter hos volontärer som arbetar inom polisen i Stockholm. I och med deras erfarenheter syftar uppsatsen till att öka förståelsen för vad som gör att en söker sig till en verksamhet där det föreligger risk för den egna säkerheten. De teoretiska utgångspunkterna är socialkonstruktivism samt kollektiva resurser. Socialkonstruktivism utifrån förståelsen för volontärernas erfarenheter och hur verkligheten skapas i det sociala sammanhanget de befinner sig inom. Kollektiva resurser kan vara en del av anledningar till att befinna sig inom en verksamhet. Den tidigare forskningen behandlar staten som volontärverksamhet, anledningar att befinna sig där samt arbetssituation. Studien bygger på fem tematiskt öppna intervjuer, med polisvolontärer aktiva inom Stockholmsområdet. Resultatet bygger på fyra teman, varför vara där, sinande intresse, risk inom uppdrag och trygghet. Informanterna hade en positiv inställning till polisen och beskriver hur verksamheten är ett viktigt verktyg för att uppnå olika mål. Det visade sig dock att det fanns en motstridighet kring att befinna sig inom verksamheten, eftersom de ibland undvek vissa uppdrag utifrån olika faktorer. Det visade sig att det fanns risker inom polisens verksamhet men att det inte uppfattades som att de var riktat mot informanterna personligen, utan främst mot polisen. Informanterna menade på att trygghet kan uppnås utifrån volontärgruppen, att polisen står bakom dem men att dessa förutsätter ett egenansvar.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Denna studie syftar till att få en insikt i hur stort inflytande och ansvar socialsekreterarna uppfattar att de har i sin yrkesroll på stadsdelsförvaltningen. Den syftar även till att få en insikt i hur stort inflytande och ansvar enhetscheferna uppfattar att socialsekreterarna har. För att undersöka detta gjordes nio intervjuer varav sex stycken med socialsekreterare och tre stycken med enhetschefer. Samtliga intervjuer gjordes på en stadsdelsförvaltning i Stockholm.Tidigare forskning om inflytande och ansvar på arbetsplatsen har fokuserat mycket på medarbetarens uppfattning. Däremot fann vi ett forskningsgap gällande medarbetarens uppfattning av sitt inflytande och ansvar i relation till dennes chefs uppfattning om medarbetarens inflytande och ansvar på arbetsplatsen. Vi ansåg det vara intressant att studera huruvida det finns en diskrepans i denna uppfattning. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är Max Webers analys där han ger en beskrivning om vad det är som kännetecknar en modern byråkrati och Göran Ahrnes teori om anslutning och kollektiva resurser. Resultatdelen består av tre olika teman som har sin utgångspunkt i dem olika teoretiska ramverken. Dessa teman är: Stadsdelsförvaltningens byråkrati, vid anslutning till stadsdelsförvaltningen och stadsdelsförvaltningens resurser.Denna studie visar att socialsekreterarna och enhetscheferna har en ömsesidig uppfattning angående hur mycket inflytande och eget ansvar socialsekreterarna har. Socialsekreterarna har inte det formella ansvaret för klienterna. Det formella ansvaret ligger hos enhetscheferna. Dock har socialsekreterarna stort inflytande över vilka insatser som klienterna beviljas vilket i sin tur medför att socialsekreterarna upplever sig också ha stort ansvar. Huruvida enhetschefen beviljar föreslagna insatser kopplas av socialsekreterarna till stor del ihop med sin egen kompetens och yrkesskicklighet. Därmed visar denna studie att upplevt inflytande och eget ansvar har en stark koppling till motivation och arbetsglädje.

Slöjdämnet är ett av de mest omtyckta ämnena i grundskolan även om nationella utvärderingarvisar att det är ett av de mest individualiserade ämnena. Sprunget ur en praktik starkt prägladav ett kollektiv har jag genom en fallstudie undersökt hur kollektiva estetiska praktikerutanför skolans ramar kan bidra till en ökad förståelse av bild- och slöjdundervisningens kollektivaarbetsmetoder. Huvudfrågeställningen i studien lyder: Hur kan ett möte mellan tvåkulturer- fotbollskulturen och skapandekulturen, skapa pedagogiska vinster och insikter förmig som blivande bild- och slöjdlärare? Studiens empiri består av inspelat material frånworkshopar med unga fotbollsspelare, där deras verbala och visuella kommunikation medvarandra under ett pågående skapande arbete har analyserats. Resultatet visar att spelarnaskommunikation med varandra är avgörande för arbetets utformning och problemlösningarsamt att arbetet med stora material bidrar till lek vilket kommenteras och gestaltas i en 4 x 4meter stor banderoll.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten är sammansatt av en upplevelse av platsen och människorna vid en särskild tidpunkt där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer är det viktigt att etablera, förstärka eller förändra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begränsningar. Städers framtid är beroende av invånarnas och företagarnas beslut. Idag märks städernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna.Borås är en stad som kännetecknas av närhet till natur, kultur och shopping. Staden präglas av sitt kulturella arv från textilindustrin och närheten till Göteborg. Marknadsföringen av staden riktar sig till flera olika målgrupper, däribland barnfamiljer, företag och naturligtvis boråsarna själva. Många organisationer marknadsför staden och vår studie undersöker hur organisationerna BoråsBorås, Fritids- och turistkontoret, informationsavdelningen på Borås Stad samt Mitt i Borås arbetar med marknadsföring av staden.Studiens deskriptiva karaktär avser att beskriva hur Borås marknadsförs till allmänheten och stadens invånare. Det förekommer även explorativa inslag som möjliggör en övergripande bild av problemområdet. Eftersom studien även åsyftar till att ge förslag på hur marknadsföringen av Borås kan förbättras, präglas studien också av ett normativt syfte. Studien, som är av kvalitativ karaktär och har sin utgångspunkt i empirin som syftar till att djupgående undersöka ett fåtal fall, kännetecknas av en induktiv ansats och fallstudien som undersökningsmetod. Förståelsen är central i uppsatsen och framhävs utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Studien är främst uppbyggd utifrån insamlingen av empirisk primärdata som insamlats enligt ett icke-sannolikhetsval.Studiens empiriska resultat har belyst hur de olika organisationerna marknadsför staden, vilken målgrupp de riktar sig till samt vilka karakteristiska drag som är viktiga att lyfta fram när Borås marknadsförs. Representanterna för de olika organisationerna har bidragit med insikter i sin del av marknadsföringen av Borås som tillsammans skapat en helhet kring stadens marknadsföring. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns ett antal förbättringsförslag som uppkom vid analysen av den empiriska undersökningen och som bland annat betonar ett större samarbete mellan stadens organisationer, enhetlig marknadsföring samt en gemensam profil och gemensamma kärnvärden som framhävs vid profileringen av staden. / Uppsatsnivå: D

<p>Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar.</p>

This thesis investigates similarities and disparities between Swedish and Polish Labour Law concerning dismissals due to operational requirements and group redundancies. The study focuses on three important elements where the employers’ liberty is legally infringed upon in a procedure of notice. These elements concerns the legal conditions of notice that must be fulfilled, the rules of the procedure and the rules for employment protection that is granted in connection with dismissals due to operational requirement or group redundancies. In the thesis there is a comparative map that outlines the most important rules within the Swedish and Polish legal systems concerning the subject. The analysis has shown that Swedish and Polish Labour Law have many common features and that this depends on the circumstance that the national legislations of the two countries has been affected by the same minimal standards given in EC Directives and ILO Conventions. The analysis has also shown significant disparities. For example, many of the rules that constitutes the core of Swedish employment protection are absent in Polish Labour Law. Furthermore, the lack of coherence in the Polish legal system contributes to great differences concerning employment protection in disadvantage for employees working in little or medium sized companies. Therefore, the Polish leglisation in relation to the Swedish legislation must be considered as poor from the viewpoint of the employee. / I denna uppsats utreds vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och polsk arbetslagstiftning gällande verksamhetsrelaterade uppsägningar. Studien tar avsikt på tre viktiga moment där arbetsgivarens frihet begränsas i ett uppsägningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som måste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna säga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gäller inför en uppsägning och de former av anställningsskydd som tillförsäkras arbetstagarna i samband med eller efter en uppsägning. I uppsatsen finns en karta som översiktligt jämför viktigaste reglerna i de två ländernas regelsystem. Slutsatsen av undersökningen är att svensk och polsk arbetsrätt uppvisar flera gemensamma drag och att dessa beror på att ländernas regleringar utgått från samma minimikrav i ILO konventioner och EG direktiv. Studien visar också på betydande olikheter. Exempelvis saknar många av de regler som utgör själva kärnan i det svenska anställningsskyddet vid verksamhetsrelaterade uppsägningar någon motsvarighet i polsk arbetsrättslagstiftning. Dessutom bidrar den brist på enhetlig reglering i den polska lagstiftningen att stora skillnader i fråga om anställningsskydd uppstår till nackdel för arbetstagare som är anställda vid mindre företag. I förhållande till svensk arbetslagstiftning är därmed den polska arbetslagstiftningen sämre ur arbetstagarsynpunkt.

Sammanfattning Titel: Stjärnornas krig – kampen om IT-kompetensen fortsätter Författare: Kristina Bergmark och Elias Öman Handledare: Agneta Hugemark Lärosäte: Uppsala Universitet Datum: 2013-06-04 Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vad som uppfattas som attraktivt hos en arbetsgivare av arbetskraft med IT-kompetens som arbetar inom organisationen 3. Uppsatsen ämnar också ge insyn i vilka krav och normer denna arbetskraft tvingas underkasta sig till följd av sitt medlemskap i denna organisation. Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 6 anställda på företagets 3:s IT-avdelning och 2 HR-anställda inom organisationen. Materialet analyserades och diskuterades utifrån de teoretiska begreppen kollektiva resurser och zone of indifference. Den tidigare forskning som behandlades fokuserade i huvudsak på motivation hos arbetskraft med IT-kompetens samt personalstyrning genom identitetsskapande. Resultat/slutsats: Det som uppfattades som attraktivt av denna typ av personer med IT- kompetens som arbetade inom organisationen 3 var autonomi, hög grad av eget ansvar, utvecklingsmöjligheter, en icke hierarkisk arbetsmiljö, återkoppling och feedback, föränderlighet och flexibilitet. Gällande krav och normer fann vi att man var tvungen att vara starkt engagerad, effektiv, konstant sträva efter sin egen och företagets utveckling och alltid vara en ”utmanare” i branschen. Nyckelord: Sociologi, zone of indifference, kollektiva resurser, IT, krav, makt