Introduktion: Venösa bensår beror på cirkulationssvikt i vensystemet och kräver ofta lång behandling, vilket orsakar stort lidande hos de drabbade patienterna. Såren tar upp en stor del av vårdtiden och kostar mycket pengar.  Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsstrategier som kan förkorta sårläkningstiden vid venösa bensår.  Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2012) modell innehållande nio arbetssteg. Sökning av artiklar gjordes i CINAHL och SCOPUS. Efter manuell sökning, noggrann dataanalys och vetenskaplig granskning valdes 13 artiklar ut till studien. Baserat på artiklarnas resultat framkom tre teman.  Resultat: Huvudresultatet av studien visar omvårdnadsstrategier på tre nivåer: organisations-, sjuksköterske- och sårbedömningsnivå. Systematisk och kontinuerlig omvårdnad visade sig ha stor betydelse för sårläkning och möjliggjordes genom omstrukturering på organisationsnivå. Kunskap, kompetens och tillgång till rådgivning gav sjuksköterskorna en ökad trygghet i yrkesutövningen, vilket i sin tur ledde till en mer patientsäker omvårdnad. Studien visade också att vikten av enkel och korrekt bedömning med rätt hjälpmedel för sårbedömning gav bra vägledning för valet av fortsatt behandling.  Slutsats: Genom förändringar i organisationen samt förbättrad kunskap och kompentens kan kvalitén på sårvården höjas, vilket förkortar sårläkningstiden och ger en mer patientsäker vård. Omstruktureringar genererar dessutom en ekonomisk besparing, för både patient och organisation.

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av ståndpunkter från LO, TCO och Svenskt Näringsliv kring lagen om anställningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer på företag. Utifrån en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav på kompetens och flexibilitet utmanas välfärdssystemet och den arbetsreglering som kännetecknat och format Sverige.Uppsatsen frågar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt Näringsliv lägger i begreppet kompetens när de pratar om LAS och denna lag tar hänsyn till kompetens vid uppsägningar på grund av arbetsbrist i företag och i så fall hur.Slutsatser är att parterna verkar ha särdeles olika syn på hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillämpas. LO och TCO rör sig bort från det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillräckliga kvalifikationer och allmänna yrkeskunskaper. Svenskt Näringsliv begreppsliggör mer kompetens som något som kan sättas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero på att de representerar olika grupper på arbetsmarknaden och att man företräder olika intressen och kanske även olika ideologier.En annan slutsats är att LO och TCO tycker att lagen om anställningsskydd tar hänsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer på företag genom turordningsreglernas tillräckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal. Svenskt Näringsliv tycker däremot inte att lagen tar hänsyn till kompetens och att detta beror på att anställningstiden är kriteriet i turordningen istället för kompetens, som i sig inte täcks av tillräckliga kvalifikationer. / The final paper discusses the point of views between two central labor unions and one central employer union when it comes to the law of employment protection in Sweden and competence, in relation to the labor market of today and redundancies in companies and firms.  The aim and object with the paper is to ask how the three different unions define the word competence when they speak of the regulation of employment security and if this law takes competence within the employees in consideration when a company is faced with redundancies.  Conclusions made are that the three different unions differs when they speak about competence in relation to the emplyment protection law and that this can be reflected in the various groups that they represent and might even concern ideology to a certain point.

Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvården är alla unika, korta och ibland intensiva. Patienter som vistas inom denna miljö på grund av oväntad skada eller sjukdom, kan vara sårbara och hjälplösa. Syfte: Att belysa hur patienten upplevde mötet med sjuksköterskan, i ambulansen och på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt av 15 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Presenterades i två teman; Professionellt förhållningssätt samt Kommunikation och information, med sex subteman. Det framkom att mötet mellan sjuksköterska och patient kunde upplevas både bra och dåligt. Bristfällig information till patienten var vanligt. Sjuksköterskans kompetens ansågs överlag som god. Sjuksköterskans egenskaper och attityd var av stor vikt för att patienten skulle känna sig välkommen inom akutsjukvården. Diskussion: Sjuksköterskan borde uppmärksammat varje enskild individ, ung som gammal, med såväl brådskande som icke brådskande besvär. Ett gott möte mellan patient och sjuksköterska var att sträva efter då det kunde leda till att den vårdsökande i framtiden inte drog sig för att uppsöka vård för sina besvär i tid. Slutsats: Sjuksköterskan har en avgörande roll för hur patienter upplever mötet med akutsjukvården. Detta borde varje sjuksköterska vara medveten om i sitt dagliga arbete.