Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation påverkar pedagogerna i deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod. Utifrån implementeringsteorin och med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi försökt få större förståelse för de förutsättningar pedagogerna ställs inför på skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i läs- och skrivutveckling i årskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna ställs inför olika förutsättningar på skolorna och att pedagogernas kompetens är det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar också att pedagogernas motivation är avgörande för deras vilja att utveckla sig själva och undervisningen.   Resultatet av vår studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i många fall påverkas av varandra. Om det är någon av dessa faktorer som är bristande påverkar detta pedagogernas valmöjlighet av läs- och skrivutvecklingsmetod. Vi kan konstatera att vissa pedagogers undervisning och metodval har påverkats av vilken kompetensutveckling de fått och vissa ser brister i detta för att kunna genomföra den undervisning de skulle vilja. Ingen av pedagogerna säger att de saknar motivation till arbetet men däremot efterfrågar de ibland fler resurser. De flesta pedagogerna anser att deras valmöjligheter är stora men vi har i vår studie sett att påverkan av kompetens, resurser och motivation styr deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod i stor utsträckning.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska få möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrämjar barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de använderestetiken i verksamheten. I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju på respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren från intervjuerna inte stämde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansåg attförskollärare inte behöver någon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har äveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, där pedagogerna hadeen gemensam syn på hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns. I observationerna synliggjordes många tillfällen där barnen begränsades i sittskapande då pedagogerna handlade omedvetet. Med denna studie vill vi uppmärksammahur pedagoger genom sitt agerande kan stimulera barns utveckling och lärande.

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvänta sig och kräva av deltagare, som gått studieväg 2, för att bli godkända. Den här studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmåga på studieväg 2 kurs C, eftersom det är en nivå för språklig basfärdighet, som inte alltid är så lätt att uppnå. Jag är intresserad av vad eleverna åstadkommer i texter, som är bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen. Genom att studera godkända elevtexter från Nationella Provet kurs C, får jag syn på exempel av den språkliga förmåga som kan förväntas av eleverna på den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrådar till att konkretisera den språknivå eleverna befinner sig på och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka språkliga kännetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?     Trettio texter med en uppgift att berätta om en personlig händelse, ingår i studien. Resultatet visar att sex språkliga kännetecken, där av en mängd fraser, förekommer i de flesta av texterna och kompletterar, de skriftliga kunskapskrav Skolverket formulerat för kurs C. Fler och olika analyser av den språkanvändning eleverna har i godkända texter, från Nationella provet Sfi C, ger ett mer konkretiserat underlag för lärare och inlärare att sträva mot. Ett underlag som behövs för att kortutbildade andraspråksinlärare ska förstå de kunskapskrav de måste nå upp till för att klara av Sfi kurs C.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma. Musiklärarnas och rektorernas svar stämmer således inte överens och vi har dragit slutsatsen att det saknas en tydlig dialog dem emellan.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessen Författare: Victor Brännfors och Jacob Widgren Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Lärosäte: Uppsala Universitet Datum: 2014-01-02 Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen ämnar också kartlägga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrågas hos sökande kandidater. Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehållsanalys av platsannonser tagna från arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrån begreppen fält, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell. Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrågade. Av dessa elva kompetenser återfanns formell kompetens gällande någon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande åtta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmåga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten.   Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, Fält, Lindelöw / Titel: We are looking for you! - The competencies role in the recruitmentprocess Authors: Victor Brännfors and Jacob Widgren Seat of learning: Uppsala Universitet Purpose: The purpose of this paper is to provide insight in which competencies employers seek in job applicants within the occupation of recruitment consultants. The paper also aims to identify patterns with regards to which competencies are sought after together. Methodology: The data collection was done by quantitative content analysis of job advertisements taken from the largest swedish employment services database. A total of 80 job advertisements were analyzed and discussed by the theoretical concepts of capital, field and habitus. The earlier research section focused primarily on skills, expertise and Lindelöws competency model. Results: Eleven competencies stood out as most in demand. Of these eleven competencies four were formal competence regarding some sort of educational requirements, experience requirements and proficiency. The remaining eight competencies were informal competencies: Performance-oriented, energetic, relationship-building, oral communication skills, service-oriented, financial awareness, structured and quality-conscious.   Key words: Competencies, Qualification requirements, Capital, Habitus, Field, Lindelöw

Syftet med studien var att undersöka lärande och kompetens inom sågverksindustrin. Forskningsansatsen utgick från en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgångspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivån inom sågverksbranschen. De menade att en högre utbildningsnivå skulle förbättra förutsättningarna för medlemsföretagen att utveckla en lärande organisation samt medföra ökad lönsamhet. Denna syn problematiserades genom en empirisk studie på ett sågverk där det organisatoriska lärandet undersöktes genom att olika villkor för lärande fokuserades. Resultatet visade att det fanns två typer av arbeten; ett relaterat till produktionslinjen samt ett av friare typ vilket i studien benämndes som utearbete. I det förstnämnda kunde det organisatoriska lärandet sägas vara av anpassningsriktad natur medan utearbetet karaktäriserades av ett mer utvecklingsinriktat lärande. Undersökningen visade också på en medarbetarprofil med låg formell utbildning men med tämligen hög problemlösarförmåga, kreativitet samt vilja till lärande och kompetensutveckling. I diskussionskapitlet ifrågasattes därför Skogsindustriernas syn på branschens medarbetarprofil, istället argumenterades för behovet av att höja företagsledningarnas kompetens vad gäller organisatoriskt lärande samt utveckling av de mänskliga resurserna inom sågverksindustrin.

Rapporten är en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsväxling inom offentlig förvaltning utifrån ett ledarskapsperspektiv. Frågeställningen som utgjorde basen för att uppnå syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framträdande resultatet är att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsväxling. Hindren för att lyckas är att anslagen för rekrytering samt fastställandet av arbetsuppgifternas art styrs från central nivå. Slutsatser - med utgångspunkt i studiens huvudsakliga teoribildning Keen (2003) samt den information som studiens respondentgrupp delgivit - är att en generationsväxling medför tillfälle till implementering av nya arbetssätt samt avlärning. Den offentliga förvaltningen anses som en modern och kompetent myndighet med stort förtroende hos medborgarna. Den har hittills - utan svårigheter - lyckats attrahera kvalificerad personal vilket bidragit till bibehållen konkurrenskraft.

Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten. Ungdomarna beskriver också nackdelar, exempelvis har de svårt att kontrollera sin tid vid sociala medier och det inkräktar på deras lektioner och läxläsning hemma. Ungdomarna ger också uttryck för att de behöver bredda sin digitala kompetens eftersom de själva inte är medvetna om hur de kan använda datorn på ett effektivt sätt vid skrivning av exempelvis skolarbeten i hem och skola.  Studiens resultat är att ungdomar vill ha hjälp vuxna som kan stötta, begränsa och hjälpa dem till en sund relation i förhållande till digitala medier.

This thesis has been conducted at Volvo Bussar AB under a period of ten weeks. Within the organization Volvo, the work is conducted with leaders and teams on every level; from production to top management. They have three tasks, besides executing their daily work, they are expected to actively work on improving their individual work as well as themselves as persons. The two latter are future value adding activities for the organization. When doing so, however, it has been noticed that they often lose the grasp of their daily work. The question that consequently arises is why this happens. Is it because of lack of time or it is because the co-workers do not have the competence and simply do not know how they are to execute the three tasks? Or, is it because the motivation to execute the three tasks is not enough? With this in regard, the statement of issues for this bachelor thesis were the following: how can the conditions for leaders and the team be improved, in order for them to execute these three tasks. To find out why the execution of these three assigments did not always succeed, the decision was taken to conduct a survey and interview study in real life and at the plants. The aim for this was to find differences and similarities between the plants, and based on this, develop recommendations for improvement. Before the interviews and surveys were implemented, a lot of facts where gathered with the purpose of creating a solid foundation to compare the results with. One pilot interview was also done before the real ones to process the questions. The plants which were selected to participate were Braås (Volvo Construction Equipment), Borås (Volvo Bus Corporation) and Skövde (Group Trucks Operations). After the interviews and surveys were conducted, compiled and analyzed, areas of improvement could be made clear. The thesis contains a number of recommendations in different areas for Volvo Bus Corporation in order to improve the current conditions of the team and the leaders. Areas for improvement are communication, diversity and development. Furthermore, we recommend the Volvo Group to place the team and their professional development in focus. The development team will be enriched with knowledge and find it easier to meet their leaders. All this contributes to conditions for improvement of the three tasks. Finally, the Volvo Group should aim to work more with the monitoring of leadership and also develop a strategy for how to respond, include and support agency staff.

Detta är en studie där tio förskollärare på olika förskolor beskriver sina erfarenheter av social kompetens i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med att stärka barns sociala kompetens i förskolan. I studien användes en kvalitativ metod och intervjuer genomfördes för att samla in studiens datamaterial. Resultatet visar att alla förskollärarna arbetar med att främja barns sociala kompetens på olika sätt. Att utveckla barns förståelse av sociala regler och att stödja barns empatiska utveckling är avgörande menar de intervjuade förskollärarna. De utmaningar som nämns av förskollärarna för att främja barns sociala kompetens är dels att utveckla barns verbal och icke-verbal kommunikation dels att utveckla samarbetet med barnens föräldrar.