Pedagogers vision är att alla elever ska få uppleva trygghet och tillhörighet under sin utveckling i skolan, verkligheten ser dessvärre inte ut så för alla. För många elever handlar skolans vardag om att man är en osynlig elev, någon som ingen annan ser och vars enda mål är att komma in i gemenskapen.     Syftet med vår studie är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskoleklass definierar begreppet utanförskap, vilka orsaker som ligger till grund för utanförskap, samt hur de arbetar inom detta område. Vår studie grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att pedagogernas definition av utanförskap är när någon inte känner grupptillhörighet eller är delaktig på samma villkor som de övriga i gruppen. En vanlig orsak till utanförskap menar de är bristande social kompetens såsom olika kommunikationssvårigheter. Det framkommer att pedagogerna främst arbetar med gruppstärkande samarbetsövningar för att främja trygghetskänslan hos eleverna.

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns. Syftet med denna studie var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om läkemedel och läkemedelshantering, agerande vid vissa beskrivna sjukdomsfall, samt kunskaper om delegeringsrutiner i den kommunala äldrevården. En kvantitativ, standardiserad och strukturerad enkät utfördes innehållande vanligt förekommande kunskapsfrågor om läkemedelsindikationer och biverkningar, administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer. Denna enkät besvarades av 50 anställda inom det kommunala särskilda boendet. Undersökningsresultat visade bristfälliga kunskaper om läkemedelshantering i förhållande till det ansvar personalen har. Kunskapsfrågorna kring läkemedel och sjukdomssymptom var svåra för personalen. I vissa fall gjordes fel symptombedömning som resulterade i felaktigt agerande, som kunde vara direkt livshotande. Tillämpning och uppföljning av delegeringsrutiner visade sig otillräckliga. Behovet av fortbildningar bland vårdpersonal är stor. Mängden fel som begåtts i samband med hantering och överlämnande av läkemedel avspeglar vikten av delegationsutbildning och läkemedelsutbildning.

Syftet med vår undersökning var att utforska, beskriva och jämföra hur förskollärare och barnskötare i förskolan upplever att de i aktiviteter möjliggör för barnen att utveckla social kompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkäter och intervjuer. Undersökningsresultatet visade att båda grupperna ser social kompetens likvärdigt men när det gäller att utveckla social kompetens och hur miljön påverkar så skiljer det sig mellan svaren. Miljön för förskollärare betyder att rumsligheten är påverkande och barnskötarna ser sin egen roll i miljön som starkast. När vi talar om barns dispositioner så anger förskollärare det som att barnen kan samspela med andra, både med barn i olika åldrar men också med vuxna, barn kan agera på olika vis beroende på var de befinner sig. Barnskötarna i undersökningsgruppen poängterar leken, där de menar att förskolebarnens dispositioner märks. När det gäller barns interaktivitet kan vi läsa ut att förskollärare och barnskötare har lite olika uppfattning om faktorer som påverkar och som har betydelse. Förskollärare menar att en trygg hemmiljö är en grundsten och att många olika kontakter är nödvändiga för barnet. Barnskötare pratar om det viktiga arbetet med språket och att också låta små barn bli hörda.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läraretik definieras, motiveras och förvärvas enligt yrkesetisk litteratur för lärare och lärarstudenter. Förhoppningen är att undersökningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i lärares arbete och om den kompetens lärare behöver för att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys av tre böcker om yrkesetik som används på lärarprogrammen i Sverige. Böckerna är: Läraren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik. Lärares yrkesetik av Roger Fjellström, docent i praktisk filosofi. Den värdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr. i pedagogik och Airi Bigsten, förskollärare och doktorand i pedagogik. Böckerna analyseras utifrån följande frågor: Varför finns det yrkesetik för lärare? Vad innefattar lärares yrkesetik? För vem är yrkesetiken bra? Hur förvärvas/utvecklas yrkesetiken? Undersökningen visar att: Skolan består av en etisk/moralisk dimension inför vilken läraren behöver god handlingsberedskap. Introduktionen av yrkesetik bör ske under lärarutbildningen, vilket ökar möjligheten för läraren att tidigt utveckla sin etiska kompetens. Yrkesetiken är viktig för att yrket skall ses som en profession.

<p>Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva vilka nya kunskaper och tankemönster barnskötare under utbildning till lärare med inriktning mot förskola/förskoleklass uppfattar att de utvecklar under studietiden och hur dessa förskjutningar tar sig uttryck. Jag har också undersökt om barnskötarnas uppfattningar om likheter/skillnader mellan förskolans båda yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare, förändras under utbildningstiden och i vilka termer detta beskrivs.</p><p>Studiens teoretiska referensram består av begreppen kvalitet, kunskap och kompetens. Jag har granskat offentliga dokument avseende vad som eftersträvats av kvalitet och kompetens hos personalen i förskolan från 70-talet fram till idag och det är dessa kvaliteter som studiens resultat sedan speglas emot.</p><p>Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk forskningsansats. Ambitionen har varit att förstå och söka mening och innebörd i enskilda människors uppfattningar snarare än att förklara. För att få svar på mina frågeställningar har olika datainsamlingsmetoder använts; enkätundersökning, tolkning av texter samt fokusgruppintervjuer.</p><p>Barnskötarna i denna studie menar att de under utbildningen har fått en ökad helhetssyn på sitt arbete, bland annat har synen på kunskap och lärande samt synen på omsorg och pedagogik förändrats. Utbildningen har lett till ökad reflektion över de didaktiska frågorna vad, hur och varför något som i sin tur påverkar de handlingar man utför. Den tysta kunskapen, förtrogenheten, kan nu verbaliseras vilket har medfört ökad aktivitet och delaktighet i pedagogiska diskussioner på arbetsplatsen. Nya kunskaper har också lett till ett mer demokratiskt arbetssätt och en förändrad vuxenroll vilket sammantaget innebär att barnskötarna i denna studie menar att utbildning gör skillnad.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mån deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i så fall kan vara en väg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, där ett arbetslag från industriprogrammet och ett från samhällsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkät, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervägande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbättrat klassrumsklimat, en ökad kvalité på undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlättandet för utveckling av en demokratisk kompetens. Svårigheter som kan identifieras med arbetssättet är elevers bristande språkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden.</p>

<p>Medarbetarna inom en organisation har en betydelsefull roll för verksamhetens utveckling och ledarna har en viktig funktion genom att de i stor utsträckning kan påverka medarbetarna. Syftet med vår undersökning var att fokusera på ledare inom IKEA AB och beskriva hur de arbetar utifrån strategin ”IKEA AB in change” för att skapa förutsättningar som ökar medarbetarnas motivation i arbetet. Vi inriktade oss på motivationsskapande inom områdena ledarskap, kommunikation och kompetens. Studien grundade sig på sammanlagt nio semistrukturerade intervjuer med ledare, HR-manager och fackordförande inom IKEA AB. Resultatet från vår studie visade på att de intervjuade ledarna överlag var duktiga på att skapa förutsättningar som leder till motivation hos medarbetarna och ingen utmärkte sig på ett speciellt vis utan de arbetade ganska likvärdigt. Det framkom bland annat att den demokratiska ledarstilen var den som tycktes användas av ledarna, att de försökte skapa en trygg miljö för medarbetarna genom att ge dem stöd och hjälp samt att medarbetarna sades ha stora chanser att påverka sin arbetssituation.</p>

<p> </p><p>Att ta marknadsandelar med hjälp av goda produktegenskaper blir allt svårare och idag fokuserar företag allt mer på att kunden ska få ett mervärde utöver vad den fysiska produkten ger. Mervärdet kan bestå av t.ex. leveransservice som är en samlingsterm på hur kunden uppfattar kvaliteten på leverantörens logistikaktiviteter. Leveransservice syftar till att alla på marknaden känner att de får rätt produkt och ett mervärde genom att köpa produkterna från en speciell leverantör. Trots vikten av att upprätthålla en bra leveransservice, för att behålla kunderna, står företag inför problemet med planering av personal under exempelvis semestertider då många ur den ordinarie personalstyrkan är lediga flera veckor i sträck. Problemen kan bl.a. bestå av en tillfälligt bristande kompetensförsörjning d.v.s. att personalplaneringen inte tillgodoser de krav på tillgänglig kompetens som finns. Med kompetensförsörjning menas planering och åtgärder som ska se till att företaget har tillräckligt med arbetskraft både i form av kvalitet och kvantitet. Bristande kompetensförsörjning kan resultera i problem med att tillfredsställa kunderna optimalt p.g.a. försämrad leveranspålitlighet, som är ett delbegrepp inom leveransservice och innebär att beställda produkter når kunden i utsatt tid. Om kompetensförsörjningen inte är tillfredsställande kan det innebära att leveranspålitligheten sjunker och därmed också att antalet missnöjda kunder ökar. Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan en säkrad kompetensförsörjning och god leveranspålitlighet. Syftet är även att förklara hur kompetensöverföring, under planerad personalfrånvaro, kan säkerställas samt att presentera påverkande faktorer för säkerställd kompetensförsörjning. Arbetet har skett med ett induktivt angreppssätt, och utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med inslag av det positivistiska synsättet. Genom en kvalitativ empirisk undersökning på tvättmaskinsföretaget Electrolux Laundry Systems (ELS) i Ljungby, samt en omfattande litteraturstudie har syftet uppfyllts och den inledande frågeställningen besvarats.</p><p>Resultatet visar att det finns ett samband mellan försämrad leveranspålitlighet och bristande kompetensförsörjning under semesterperioden. Utleveranssiffror under maj – november 2007 visar att leveranspålitligheten försämras under augusti fram till i början av september, d.v.s. perioden efter semesterveckorna. Undersökningen har visat att p.g.a. bristfällig kompetensförsörjning, bl.a. i form av dåliga rutiner för rekrytering och introduktion av tillfällig arbetskraft och brister i rutiner för överföring av kompetens, kan verksamheten inte upprätthålla leveranspålitligheten. Det resulterar i klagomål och missnöjda kunder. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av framtagna faktorer som påverkar kompetensförsörjningen och som företag bör ta hänsyn till vid planering av personalfrånvaro.</p><p> </p>

<p>Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:</p><p>vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns det</p><p>något samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Då</p><p>har jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratur</p><p>som på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jag</p><p>ville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grunden</p><p>på olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.</p><p>Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ett</p><p>sätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem som</p><p>skolan brottas med. Den delen bygger jag i stort sätt på att ta del i andras forskning, samt</p><p>genomföra en egen undersökning i form av enkäter och intervjuer. Slutsatser, som jag kom</p><p>fram till, var: att befintliga styrdokument inte följs och att mål- och resultatstyrningen av</p><p>skolan ännu inte fungerar, att lärarna saknar ett eget vetenskapligt kunskapssystem för att</p><p>utveckla sin kompetens och behöver självklart stöd som måste komma i form av utbildning,</p><p>handledning och samtal. Lärare måste intellektuellt övertygas om fördelarna med det nya i en</p><p>skolreform. Till detta krävs dels tid, dels dialog med personer som de känner förtroende för.</p>

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2007.