The Internet has become an important communicational medium that involves the majority of the world’s population. One group in particular that uses the Internet is the youth. This in turn makes the Internet a viable source for groomers to exploit, where groomers are what you call grown men and women that have the intention to contact youths for sexual purposes, the process is called grooming. In Sweden, a law has been made available to criminalize this particular activity, but it should not replace the prevention. Therefore, the purpose of this study is to gain an understanding regarding how those workers whom come in direct contact with youth act against preventative work of grooming and in what extent they work preventative. Those who participated in the study were professionals from schools, social services, police and one IT-Educator. The material that was gathered has been analyzed by Sandberg’s (1994) competence theory. The questions that were asked were: How can we understand the meaning of the workers competence within the domain of preventative work? Which prerequisites and hindrances do the workers think of that there is for a preventative work?  Do the workers approach to preventative work affects of their comprehensions of the phenomena grooming and if so how? The results show that the workers competence composes both prerequisites and hindrances to a preventative work, because of that their competence is limited. Because of the current lack of competence, the preventative work being carried out today is thereby limited and the study shows that the workers competence plays an important role in the preventative work against grooming. For example the workers need more knowledge about grooming to carry out more preventative work. The organization’s prerequisites also matters to if a preventative work can be carrying out. The workers approach to preventative work is also affected of their comprehensions of the phenomena grooming. That because they think that the preventative work is important to do, but grooming is hard to work against, because of it´s complexity and that it´s a hidden problem, which result in the limited preventative work that is carried out today. In the end it becomes clear that more research regarding the matter should be conducted.

ABSTRAKT Under de senaste åren har det släppts flera onlinespel inom genren MMORPG och deras popularitet har ökat. Vid vår litteraturstudie framgick det att tidigare forskning visar på att spelare av MMORPG spel utvecklar olika kompetenselement genom sitt spelande men tar inte upp spelares uppfattning kring detta. Därför har vi undersökt spelares uppfattning kring sin egen kompetensutveckling i ett MMORPG spel samt vilka spelmoment som kan bidra till detta. Vi utförde en netnografisk studie med enkät, intervjuer och deltagande observation i World of Warcraft. Vår slutsats är att spelare uppfattar en utveckling av sexton olika kompetenselement. Nyckelord: Onlinespel, MMORPG, Kompetens, Kompetenselement, Kompetensutveckling, World of Warcraft / ABSTRACT In recent years several online games in the genre of MMORPG have been released and their popularity has increased. Our literature review revealed that previous research shows that players of MMORPG games develop different skill elements through their game play but does not address the player’s view on this. Therefore, we examined the players’ perception of their skill development in a MMORPG game and the game elements that can contribute to this. We performed a netnographic study with questionnaire, interviews and participatory observations in World of Warcraft. Our conclusion is that the players perceive a development of sixteen different skill elements. Keywords: Online games, MMORPG, Skill, Skill elements, Skill development, World of Warcraft

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin. Resultatet delades in i två centrala teman, Barns sätt att samtala om känslor samt Pedagogers sätt att samtala om känslor, med tre respektive två underkategorier som ligger till grund för namnen på teman. Ett resultat från studien visar att barn kan och vill samtala om känslor genom att de lyfter detta i olika samspelssituationer. Däremot blir dessa samtal korta och ytliga då samtalen inte leds vidare för att möjliggöra för reflektion kring olika känslor. En slutsats vi dragit är att barnen många gånger hindras i sin utveckling av emotionell kompetens då de inte vägleds i reflektion. Denna studie kan användas av pedagoger ute i verksamheterna genom att de kan reflektera över den egna rollen samt hur de själva samtalar med barn om känslor. De situationer vi belyst kan fungera som inspiration för andra pedagoger som vill utveckla sig själva och de barn de har ansvar för.

Abstract Bakgrund & Problem: Bemanningsbranschens utveckling och etablering har ökat kraftigt de senaste decennierna då allt fler företag använder sig av inhyrd arbetskraft. Vi vet att bemanningsbranschen är en vanlig företeelse i dagens samhälle samt att branschen har goda förutsättningar då den växer kraftigt i Sverige. Vi anser därför att det är viktigt att veta varför organisationer hyr in personal istället för att rekrytera då vi anser att fenomenet bemanning och bemanningsföretag är väldigt aktuellt i dagsläget. Av dessa specifika anledningar väcktes vårt intresse för studiens ämne med förhoppningar om att komma fram till ett resultat som skiljer sig från presumerade antaganden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att hyra in extern personal istället för att rekrytera samt att belysa vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda sig av extern personal. Vi vill även bidra med insikten i hur organisationer påverkas av den inhyrda personalen. Syftet är också att kunna ge vägledning och rekommendationer vid beaktande av beslut med att hyra in extern personal. Avgränsningar: Då det finns olika sätt för företag att hyra in extern personal så anser vi det viktigt att avgränsa området i vår riktning. Företag kan exempelvis använda sig av outsourcing, där man hyr in personal för att sköta delar av organisationen. Detta kommer vi dock avgränsa oss ifrån och istället inrikta oss på företag som väljer att hyra in personal till olika avdelningar i form av kollektivarbetare. Metod: Vi har i vårt uppsatsarbete utgått ifrån en induktiv ansats samt använt oss av en kvalitativ forskningsinriktning där undersökningen främst gjorts genom semistandardiserade intervjuer. Vi har intervjuat fyra personer från fyra olika företag: Lennart Rubenson (Sapa Profiler AB), Jimmie Hofacker (Norden Machinery AB), Tommy Bergström (A-lackering AB) och Anita Petersson (Oxhagshemmet). Slutsats: Vår slutsats kring varför företag väljer att hyra in personal istället för att rekrytera är att företagen vill vara flexibla till omvärldsförändringar, ha tillgång till rätt kompetens, täcka upp frånvaro vid t.ex. sjukdom och slutligen för att klara av produktionstoppar.

Syfte: Syftet med arbetet är att beskriva och analysera hur företag organiserar den tekniska förvaltningen då de arbetar med outsourcing och egen regi, för att sedan se om det finns några likheter/skillnader. Metod: Metodvalet för denna uppsats är kvalitativ. Fem intervjuer från tre olika fastighetsförvaltningsföretag ligger till grund för empirin. Litteratur och artiklar inom ämnet fastighetsförvaltning har använts för att närmare kunna titta på den tekniska organisationen. Teori: Teorin tar först upp en helhetsbild av fastighetsförvaltning och går sedan in på regiformerna, organisationen i förvaltningsföretag och till sist olika system företagen kan använda sig av. Empiri: Empirin innefattar tre delar och tar upp företagens regiformer, dess strategier samt organisation. Analys: En jämförelse mellan teorier och den empiriska undersökningen för analysen har gjorts. Detta för att kunna se och jämföra vilka likheter och skillnader företagen har mellan regiformerna. Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns vissa likheter och skillnader mellan regiformerna, men även att storleken på företaget påverkar en del aspekter.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens. Slutligen presenteras särskolan och destyrdokument som ligger till grund för verksamheten och en förklaring av begreppetsärskolepedagogik. Studien utgår från metodtriangulering bestående av enkäter,fokusgruppintervju och enskilda intervjuer. Resultaten från studien visar att detspecialpedagogiska uppdraget på särskolan genomsyras av ett förhållningssätt som innebäratt tillföra specialpedagogisk kompetens, arbeta med lärmiljön, skapa samsyn samt arbetamed eleven i fokus. Utbildning och uppdrag överensstämmer kring undervisning av elever ibehov av särskilt stöd, skolutveckling och åtgärdsprogram. Kring handledning harspecialpedagogerna mer kompetens än vad som nyttjas på deras arbetsplatser. Det somsaknas på utbildningen är en inriktning mot utvecklingsstörning. Studien som tydligt visarspecialpedagogens värdefulla kompetens kan användas av rektorer i ett informativt syfte.Den kan öka specialpedagogernas tillförlit till sin egen kompetens. Den kan även användassom ett underlag för en arbetsbeskrivning av specialpedagogens uppdrag i särskolan.

NU-sjukvården önskade hantera sina resurser optimalt och öka kostnadseffektiviteten. Med denna studie undersöktes vad som skulle kunna motivera sjuksköterskor på kirurgi- respektive medicinavdelningar (N= 62) att öka sin kompetens för att arbeta på två olika avdelningar, om inställningen till detta skiljer sig mellan områdena samt huruvida ålder, anställningstid, inre motivationoch omotivation kunde predicera inställningen till att arbeta på två olika avdelningar. Instrumentet bestod av fyra delar. En demografisk del, två förundersökningen konstruerade skalor avseende att mäta sjuksköterskornas motivation till att öka sin kompetens för att arbeta på två olika avdelningar och inställningen till detta system, samt en svensk version av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Svarsfrekvensen var 60,9% och respondenterna var mellan 23 och 62 år (M = 39,8, SD= 11). Undersökningen visade att sjuksköterskorna främst motiverades till att arbeta på två olika avdelningar av högre lön, både på sikt och omgående. Inställningen till att arbeta på två olika avdelningar skiljde sig inte signifikant mellan de olika områdena.Motivationstyperna inre motivation och omotivation kunde var för sig signifikant förutse inställningen till att arbeta på två olika avdelningar. De sjuksköterskor som var mest positivt inställda till att arbeta på två olika avdelningar var de sjuksköterskor som drevs av att uppnå resultat och få belöningar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter. Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter. Andra fel som jag sett är relaterade till geometriska begrepp och enheter. Problemuppgifter som innehåller text och kräver uträkning i flera steg vållar stora problem för dessa elever. Utifrån resultatet och litteraturgenomgången visar jag även på svårigheter elever befaras vara i som inte blir synliga i ett skriftligt prov.

När man kommer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning så finns det en del krav och uppfattningar om vad man bör kunna för att fungera väl i valt yrke. Kunskaper som man till största del bör ha fått med sig från den utbildning man gått. Vad det gäller nyutexaminerade kockar som denna undersökning handlar om så är kunskaper i grunder ett exempel på något som man behöver ha för att klara sig bra i inledningen av sitt nya yrkesliv. Genom att genomföra en undersökning med hjälp av att intervjua kockar som relativt kort tillbaka klarat sin utbildning samt även med väl yrkeserfarna köksmästare, så har jag försökt få en bild av hur det ser ut med "nya" kockars kunskaper. Är uppfattningen hos både dessa kockar och köksmästare att kunskaperna efter utbildningen räcker till för att klara yrket på godtagbart sätt? I undersökningen tar jag även upp tidigare forskning, som kan sättas i relation till undersökningen och dess syfte, samt kort om vad läroplanen säger om kunskaper och liknande. Undersökningen behandlar även en del begrepp, vilka framkommit i undersökningen, och som kan sättas i ett samband med de kunskaper som efterfrågas. Undersökningen visade, utan att generalisera, att det finns en uppfattning om att det brister i "nya" kockars kunskaper när de kommer ut i arbetslivet efter utbildningen. Dock visade det sig även att det finns skillnader kring uppfattningen om vilka kunskaper som saknas, när man tittar på vad kockarna och köksmästarna svarade i undersökningen. Det undersökningen även kan ge en antydan till är, var, och på vad, man bör börja titta för att utveckla och förbättra kockutbildningen. Detta för att ge "nya" kockar så goda förutsättningar som möjligt för att på bästa sätt träda in i det nya yrket.

Att bemöta människor är en konst. Att bemöta med respekt och värdighet bör ingå i förskollärarens kompetens. Men verkligheten ser inte alltid ut så. Vad är det då som bidrar till att en pedagog skapar möten med god kvalité medan en annan signalerar i sitt bemötande okunskap och en ovilja att bemöta med respekt. Syftet med undersökningen var att bidra till förståelse av bemötandets konst utifrån erfarna pedagogers berättelser om vad som format deras syn på bemötande och sätt att bemöta andra. Med hjälp av följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare ett gott bemötande av barn och vuxna? Vad har format förskollärarens syn på bemötande och sätt att bemöta? Undersökningen baseras på en kvalitativ forskning med ett fåtal informanters medverkan, även tidigare forskning och genomarbetad litteratur. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas tillbakablick i sina liv och hur de tolkar vad som har gett en mening och betydelse för deras beteende, vad gäller deras bemötande av andra. De faktorer som kunde ses ha betydelse för informanternas bemötande av andra var deras uppväxt, utbildning, kultur och erfarenhet, samt deras familjeförhållande.