Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier. Dessa teorier var av Johan Asplund, Berger & Luckman, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, Thomas Hylland Eriksen and Ove Sernhede. Intervjuguiden som jag använde mig av var indelad i teman för att respondenterna i största möjlighet skulle kunna tala fritt. Det verkar som att de etniska tillhörigheterna serber, kroater och bosnier fortfarande lever kvar i de upplevelser de har varit med om under kriget och de behöver tid för att kunna glömma, förlåta och gå vidare. Därför är det idag fortfarande ett aktuellt ämne att de etniska tillhörigheterna grupperar sig i Sverige.

Konflikter är något som ofta syns i skolans värld och är därmed något man som lärare behöver lära sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika människor exempelvis mellan elever och elever, mellan lärare och elever men denna studie fokuserar på konflikter mellan elever och elever. Studien är baserad på en kvalitativ forskning där vi har valt att utgå från två frågeställningar med syfte att få en fördjupad förståelse om hur lärare och elever ser på arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts för att uppnå syftet. Studien har utförts på två olika skolor och intervjuer har gjorts med både pedagoger och elever för att få en så rättvis bild som möjligt. I resultatet kan man se att skolorna har olika arbetssätt gällande konflikthantering. En skola har ett fungerade arbetssätt där både lärare och elever överlag verkar vara nöjda med hur konflikter hanteras samt hur man arbetar förebyggande.  En annan skola har ett minde fungerande arbetssätt där lärarna själva är medvetna om detta och själva även anser att deras arbetssätt behövs utvecklas. Det förebyggande arbetet är det som lägger grunden för ett fungerande arbetssätt i verksamheten.

Factoringbranschen är en snabbväxande bransch som erbjuder många företag nya sätt att finansiera sitt rörelsekapital. Factoringtjänster går ut på att köpa kundfordringar från företag eller att låta företag pantsätta sina kundfordringar mot likvida medel. Factoringbranschen i Sverige, har sedan 90-talet upplevt en enorm tillväxt. Den svenska forskningen på området har dessvärre inte upplevt samma tillväxt. Vi upplevde att den finns en avsaknad av teoretisk kunskap om factoring i Sverige. Detta gav upphov till studien och dess syfte. Studiens syfte vara att, med teoretiskt etablerade modeller förklara hur situationen ser ut inom factoringbranschen. Vi önskar att förklara hur factoringverksamheten i Sverige ser ut, med hjälp av agentteorier.Vi genomförde, med en deduktiv ansats, en kvantitativ studie för att undersöka vår problemformulering. Studiens fokus utgick från ett kundperspektiv för att ge kunder till factoringföretag större förståelse om vilka effekter som factoringtjänster orsakar.Genom bidrag från aktörer inom factoringbranschen, kunde vi genomföra studien. Vi genomförde statistiska hypotestester och intervjuer med aktörer för att erhålla ett resultat. Vårt resultat visade att de valda agentteorierna, var relevanta för att förklara den rådande situationen inom factoringbranschen.Vår studie mynnade ut i ökad kunskap om vad som påverkar pris och avtal inom branschen. Informationsgapet mellan kund och factoringföretag var uppenbart och gav upphov till ökande kostnader för kunden, i form av dolda avgifter och obalanserade avtalsstruktur. Vi hoppas att utifrån kundperspektivet ge framtida kunder en bättre kunskap om vilka åtaganden som finansieringen ger upphov till.Studiens slutsats, efter observerat resultat är: Det finns agentkonflikter mellan factoringföretag och kundföretag i Sverige, främst på grund av det stora informationsgapet mellan factoringföretagen och kundföretagen. De undersökta agentteorierna är relevanta för att beskriva förhållandet mellan factoringföretag och deras kunder.

Bakgrund Leken är både viktig och rolig för barn i förskolan. Men lek innebär även att barn får handskas med konflikter och att de försöker få statuspositioner och makt. Eftersom lek är en så stor del av barns liv menar vi att det är viktigt med ökad kunskap om den. Syfte Studiens syfte är att få ökad förståelse för barns maktrelationer i den fria leken. Fokus är vilka former av maktutövning som förekommer och hur barn försöker skaffa sig makt. I tidigare forskning behandlas; "Definitioner av makt", "Strategier för att få makt", "Fri lek, "Positioneringar", "Socialt samspel i lek" och "Strategier i leken" Metod Vi valde att använda en kvalitativ metod i form av icke deltagande observation där vi använde ljudupptagning och anteckningar för att samla in data. Vi har genomfört studien på en förskola bland barn i åldern tre till sex. Resultat Resultatet visar att barnen på förskolan tillämpar olika strategier i den fria leken för att få makt. Det framkommer även att barnen i sin maktutövning skapar både möjligheter och begränsningar. Dessa kan skapa förändringar i leken och de kan även vara förtryckande.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svårigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhåller sig till föräldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet. En kvalitativ ansats har använts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna är verksamma både på familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi. Studien åskådliggör att behandlarna uppvisar en spridning i åsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berättelse framkommer att flertalet brottas med frågor om hur viktig parrelationen är i förhållande till barnets symtom samt om det är gångbart att arbeta med parrelationen utifrån föräldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar även kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerådgivningens. Flera behandlare berättar att parrelationen inte inledningsvis är i fokus, men att parrelationen många gånger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgå att se hur den påverkar barnet. Samtliga behandlare berättar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar både om att barnets symtom har upphört och om att föräldrarnas relation har förbättrats. Studien har gjort det tydligt att det inte är enkelt att avgöra vad som ska fokuseras på och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete på en familjemottagning, när föräldrar söker för symtom hos

Konflikter mellan barn är en del av vardagen på förskolan, vilket leder till ett pågående arbete för förskolelärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare resonerar kring konfliktfyllda situationer i barngrupper på förskolan. Studien är kvalitativt uppbyggd och innefattar intervjuer med tio förskolelärare. Intervjuerna genomfördes med en semi-strukturerad intervjuguide och analysen genomfördes genom användning av meningskoncentrering. Studiens resultat visar att det finns en stor begreppsförvirring och splittring i uppfattningar av konflikter bland förskolelärare. Konflikter mellan barnen var kontinuerligt förekommande dock viktiga, eftersom de ledde till utveckling och lärande för barnen. Vi upptäckte att det var betydande att konflikter mellan barnen hanterades på ett konstruktivt sätt för att lärande skulle uppnås. Trots vikten av god konflikthantering förekom det ingen konflikthanteringsmetod för att hantera konflikter på förskolorna som medverkade i studien.

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar av konflikter och konflikthantering i skolan. Uppsatsen består av en litteraturdel med centrala begrepp, teori och tidigare forskning och en undersökningsdel med resultatredovisning och diskussion. Undersökningsgruppen består av fem pojkar och fem flickor i år 6, vilka har medverkat i enskilda intervjuer av kvalitativ karaktär. Uppsatsen grundar sig till en stor del på den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken är inriktad på att nå uppfattningar av olika saker. I resultatet finns fem huvudkategorier framarbetade, som visar på elevernas uppfattningar av konflikter och konflikthantering och dessa visar vad eleverna anser att en konflikt är, vilka orsaker det finns till att konflikter uppstår, vilka känslor som framkommer vid konflikter, hur den optimala konflikthanteringen ska genomföras och vilka följder konflikter får.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar av konflikter och konflikthantering i skolan. Uppsatsen består av en litteraturdel med centrala begrepp, teori och tidigare forskning och en undersökningsdel med resultatredovisning och diskussion. Undersökningsgruppen består av fem pojkar och fem flickor i år 6, vilka har medverkat i enskilda intervjuer av kvalitativ karaktär. Uppsatsen grundar sig till en stor del på den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken är inriktad på att nå uppfattningar av olika saker. I resultatet finns fem huvudkategorier framarbetade, som visar på elevernas uppfattningar av konflikter och konflikthantering och dessa visar vad eleverna anser att en konflikt är, vilka orsaker det finns till att konflikter uppstår, vilka känslor som framkommer vid konflikter, hur den optimala konflikthanteringen ska genomföras och vilka följder konflikter får.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.