Syftet med den här studien är att genom intervjuer med fritidslärare få förståelse för och ökad kunskap om hur de anser att en skolgård med begränsad yta inverkar på barns lek. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar fritidslärarna sin skolgård? Hur uppfattar fritidslärarna skolgårdens lekmöjligheter? På vilket sätt anser fritidslärarna att den begränsade skolgårdsytan inverkar på leken?                     Forskningen visar att en variationsrik miljö bidrar till mer aktiva lekar. Många studier visar även att skapande av egna platser är en viktig del i utformningen av barns lek. Den naturliga miljön i form av buskar och träd inbjuder till mer varierande lek medan asfaltsytorna erbjuder pulshöjande och tävlingsinriktade lekar. I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av affordanceteorin, ramfaktorteorin, Grahns (1997) perspektiv på den fysiska miljön samt sju stycken begrepp från Grahn (2003) som vi använder som diskussionsnycklar. Studiens resultat visar att samtliga fritidslärare anser att det blir mer konflikter när skolgårdsytan är begränsad och för liten i förhållande till de rekommendationer som finns. Det visade sig även att eleverna har sämre möjligheter till platsskapande då ytan inte räcker till åt alla elever.

Learning by cooking är ett projekt inspirerat av aktionsforskning, och sammansvetsas med Kurt Lewins modell för aktionsforskning från förstudie till det praktiska arbetets slut. Projektet genomfördes på ett fritidshem under våren 2016, och under fem veckor förvandlades fritidshemmet till en restaurang. Under dessa veckor, två dagar i veckan, serverades mellanmål till många hungriga fritidshemsbarn. Personalen i restaurangen bestod av studenten själv i egenskap av köksmästare samt kockar direkt hämtade från barngruppen. Fokus var att skapa en trivsam måltidsmiljö som varierade från dag till dag, både rumsligt och måltidsmässigt, men berörde även frågor kring fritidshemmets uppdrag och fritidspedagogens yrkesroll, samt matlagning som ett pedagogiskt verktyg. I projektet upptäcktes många dolda talanger inom det kulinariska området, vilket visade sig i god mat, gott samarbete och mycket glädje. Projektet skulle leda till att restaurangen skulle leva vidare efter avslutat projekt, och bli en del av de övriga aktiviteterna som fritidshemmet erbjuder.

Studien undersöker maktfördelningen i en projektgrupp, tillsatt för att köpa in ett affärssystem. Syftet med studien är att studera hur och varför makt delas i en projektgrupp, samt hur användandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. För att besvara syftet ställs tre frågeställningar (1) Hur formas maktfördelningen inom en projektgrupp? (2) Hur används makt och hur påverkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur påverkas maktfördelningen av konflikter? För att besvara frågeställningarna används teorier om inköpsprocessen för affärssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter. Den insamlade empirin består av semistrukturerade intervjuer med samtliga inom en projektgrupp och interna dokument rörande inköpet. Resultatet visar att maktfördelningen påverkas av kontexten och resurser i form av kunskap och erfarenhet, men också av en aktörs formella makt inom företaget. När en aktör använder sin makt uppstår enligt studien konflikter som kan vara både positiva och negativa för projektets resultat. Aktörer med informell makt riskerar att tappa makt vid konflikter, men studien har även visat att makten kan förskjutas till den med bäst lämpade resurser.

<p>Kommunikation mellan adolescenter och vuxna associeras ofta med frustration. Denna kvalitativa studie behandlar hur relationen och kommunikationen mellan adolescenter och vuxna upplevs utifrån adolescentens perspektiv. Åtta undersökningsdeltagare mellan 13 och 15 år intervjuades om vad som ansågs frustrerande och stimulerande gällande denna relation. Vid konflikter upplevde adolescenter att vuxna saknade empati och respekt. Balans mellan autonomi och föräldrars omtanke visade sig vara viktigt för adolescenterna. I välfungerande relationer gynnas kommunikationen av ett varmt och stödjande förhållningssätt av föräldrarna. Detta ger stöd åt Baumrinds auktoritativa uppfostringsstil, som även kan appliceras på lärare. För god utveckling av adolescentens individualitet bör förälderns förhållningssätt gentemot adolescenten utgå ifrån hans/hennes individuella förutsättningar.</p>

Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts.  Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna. Resultatet från intervjuerna visar att kommunikation mellan förskollärare enligt dem själva har stor betydelse för hur konflikter ter sig och hur konflikter hanteras. Personliga egenskaper hos förskollärarna upplevs ha betydelse för konfliktens uppkomst och hantering. Slutsatser som kan dras av studien är att förskollärarna är medvetna om att det förekommer konflikter och olika positioner inom deras arbetslag och att barnen kan påverkas av det på olika sätt genom att återspegla konflikten i olika beteenden enligt förskollärarna.

No description available.

Studien syftar till att nå kunskap om hur fritidslärare arbetar konfliktförebyggande på fritidshemmet och hur de arbetar med att lära elever att själva hantera konflikter. De forskningsfrågor som besvaras i studien är: Vilka metoder använder åtta fritidslärare i syfte att förebygga konflikter? Vilken typ av stöttning anser fritidslärarna att eleverna behöver för att hantera konflikter? Vilka metoder använder fritidslärarna för att lära eleverna att själva hantera konflikter? Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta fritidslärare på sju olika fritidshem inom två kommuner. Studien visar att fritidshemmen arbetar konfliktförebyggande på olika sätt. Fritidslärarna nämner dock inga vedertagna metoder men däremot kan det som nämns i intervjuerna kopplas samman med befintliga metoder såsom medling och observation. Studien pekar också på att fritidslärarna anser att eleverna bör lära sig att själva hantera konflikter. Detta arbetar de med genom att diskutera och reflektera kring konflikter samt genom roll- och forumspel. När eleverna själva hanterar konflikter krävs det enligt fritidslärarna att det finns tillit elever och fritidslärare emellan, annars riskerar konflikterna att bli destruktiva.

Den här studien handlar om konflikthantering på fritidshem. Åtta personer som arbetar på fritidshem på två olika orter intervjuades för att beskriva hur de upplever sitt arbete med konflikthantering samt deras tankar kring förebyggande arbete mot konflikter. Som en del i intervjuerna fick personalen berätta hur de skulle agera i tre olika konfliktsituationer. Personalens svar analyserades och kategoriserades i likheter och skillnader, de jämfördes även med den tidigare forskning vi hittat. Fyra områden utkristalliserade sig och följer med genom hela examensarbetet som en röd tråd; Konflikter och konflikthantering, Förebyggande arbete mot konflikter, Strategier för att hantera konflikter samt Konkreta modeller för konflikthantering. I den första kategorin visade det sig att det enligt personalen är missförstånd och meningsskiljaktigheter som främst orsakar konflikter mellan elever. I den andra kategorin visar analysen att närvarande vuxna är den allra viktigaste delen i det förebyggande arbetet mot konflikter, enligt informanterna. Personalen menar även att mindre barngrupper och mer pedagogiskt utbildad personal på fritidshemmet skulle minska antalet konflikter. I den tredje kategorin visade det sig att personalen upplever att många elever behöver hjälp att lära sig de sociala koderna för lek och spel. I den fjärde och sista kategorin visar vår analys att den intervjuade personalen använder sig av medling i sitt arbete med konflikthantering. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Syftet med denna studie är att genom en fritidspedagogs syn titta närmare på eventuella orsaker till konflikter, hur dessa hanteras, hur man arbetar förebyggande samt vad pedagogerna anser krävs för ett kvalitativt förebyggande arbete.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger på fyra olika skolor i en stad i norra Sverige.Studien visar att de vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår är missförstånd mellan elever. Ytterligare en orsak är att eleverna har svårt att sätta sig in i andras situation. För att hjälpa eleverna utveckla sin förmåga att hantera konflikter och kunna sätta sig in i andras situation krävs ett gediget och kontinuerligt arbete med att stärka dessa förmågor, det finns inga genvägar. Skolan måste ha ett kontinuerligt förebyggande arbete med värdegrunden i fokus. För att uppnå detta krävs att samtliga på skolan är delaktiga i arbetet. Låter man konflikter fortgå leder vägen snart mot kränkningar och i värsta fall mobbing.

Syftet med studien var att undersöka hur grundskollärarna erfar arbetet med konflikter samt konflikthantering vid undervisningssituationer. Poängteras bör att konflikterna nödvändigtvis inte behöver starta i en undervisningssituation, utan även kan påbörjas under rast eller utanför skolan.  Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sju stycken grundskollärare från tre olika skolor som för tillfället undervisar i årskurs ett till fem. Studien utgick från fyra frågeställningar som formulerades utifrån studiens syfte: vad definierar grundskollärare som en konflikt, vilka utmaningar upplever grundskollärarna i arbetet med konflikthantering i undervisningssituationer, vilka konflikthanteringsstrategier beskriver grundskollärarna att de använder sig av i den pedagogiska verksamheten ocharbetar grundskollärarna med konflikthantering med eleverna och sådana fall på vilket sätt. Den empiriska data sammanställdes genom en tematisk analysmodell för att upptäcka lämpliga teman för studien. Därefter sammanställdes empirin i relation till studiens teoretiska utgångspunkter Cohens konfliktpyramid och konflikthanteringsstrategier enligt Maltén.   Vidare visar resultaten att samtliga lärare definierar begreppet konflikt på ett liknande sätt även då formuleringarna skiljer sig åt. Samtidigt uttrycker lärarna att konflikter är vanligt förekommande i skolan men understryker att lärande kan ske om eleverna vägleds i hur eleverna bör hantera konflikter. Däremot urskiljer lärarna olika aspekter av utmaningar som de finner i samband med konflikter i undervisningssituationer. Slutligen poängterar lärarna att de på olika tillvägagångsätt arbetar mot Lgr11 för att ge eleverna de konflikthanteringsverktyg som krävs för att hantera konflikter på egen hand.