Syftet med denna studie har varit att undersöka konflikter på fritidshemmet. Vår undersökning har fokuserats på; var konflikterna utspelar sig, vad konflikterna handlar om och hur konflikterna löses. Detta har vi undersökt genom att observera barn på fyra olika fritidshem i två olika kommuner i Sverige. Eftersom vi har valt att göra observationer gör vi en kvalitativ empirisk studie. Utifrån våra observationer har vi uppmärksammat att konflikter kan ske överallt, men de förekommer ofta där pedagogerna inte är närvarande. Under våra observationer på fritidshemmen har vi insett att det råder fler konflikter än vad vi först trodde. Det sker konflikter dagligen, både stora som små och vissa allvarligare än andra. Det finns troligen lika många lösningar som det finns konflikter, därför valde vi att se till helheten och mönstren i vårt sammanställda resultat. Vi kunde se konflikter som löstes av barnen själva, konflikter som löstes med hjälp av pedagoger, konflikter som inte gick att lösa och konflikter som bara löstes. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Idag präglas det pedagogiska arbetet i skolan av det som vi kallar för pedagogiskt ledarskap. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärare ser på sitt ledarskap samt hur de ser på och hanterar de konflikter som finns i ett klassrum. För att utreda det har sex lärare intervjuats om synen på sitt ledarskap. De övergripande frågeställningarna var: Vad innebär ett pedagogiskt ledarskap? Vad säger skolans styrdokument om lärarens samhällsuppdrag och roll i klassrummet när det gäller konflikthantering? Hur beskriver lärare sig själva som ledare i klassrummet? Hur förhåller sig lärare till de konflikter som uppstår? Lärarna i studien beskrev sig själva som tydliga och strukturerade lärare som värnar om relationen till sina elever. Läraryrket består idag av mycket annat än att planera och hålla i undervisning och handlar enligt lärare mycket om det sociala samspelet i klassen och om ömsesidig respekt för varandra. Åldern kan utgöra en viktig aspekt för huruvida en lärare får eller inte får auktoritet i ett klassrum;yngre lärare konstaterar att det finns en risk med att bli för mycket kompis med eleverna. Det gör att lärare kan förlora auktoriteten och den är svår att få tillbaka om den en gång har förlorats. Samtliga lärare gav exempel på när de tycker att de har misslyckats med sitt ledarskap, medan det verkade vara svårare att ge exempel på när de har varit nöjda med sitt ledarskapet. De flesta lärare menade att det finns färre konflikter i klassrummen än vad de kanske trodde att det skulle finnas, men anser sig vara kapabla att ta itu med de konflikter som uppstår. Huruvida pojkarsrespektive flickors konflikter ser olika ut eller inte råder delade meningar om, men de flesta lärare menade att det finns en skillnad i hur konflikterna tar sig uttryck.

Syftet med vårt arbete var att undersöka förskollärares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nämns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhållande till metoderna pedagoger kan välja belyses även i tidigare forskning. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och 12 barn i grupp om fyra, någonstans i Mellansverige. Det insamlade materialet har komprimerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat. Resultaten pekar på att utagerande kan grunda sig i olika orsaker alla intervjuer har gett olika alternativa orsaker. Resultaten visar även att en kunskapsbrist på området existerar och att en önskan om utökade kunskaper framhålls. Det framkommer även i resultaten att barnen önskar bemötas på många olika sätt i konflikter. I diskussionen visar analysen att relationen inte ses som en viktig aspekt av konflikthantering vilket tidigare forskning pekar på. Vi anser att arbetet besvarar vårt syfte och frågeställningar angående hur pedagoger bemöter barn och hur barn vill bli bemötta i konflikter.

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer. Dessa representerar enhetschefer och undersköterskor både inom den privata och den offentliga sektorn. Vårt empiriska resultat har tolkats utifrån tidigare forskning och teorier om konflikter, ledarskap och prevention. Studiens resultat visar att synen på konflikter inte skiljer sig speciellt mycket hos våra respondenter oavsett organisation eller befattning. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation i hela organisationen är nödvändig för att undvika konflikter. Det är viktigt att som anställd känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter. Vi upptäckte också skillnader mellan den kommunala äldreomsorgen och privata psykiatrin när det gäller att arbeta preventivt med konflikter. Den privatägda psykiatrienheten förefaller ha större medvetenhet angående hantering av konflikter än den kommunala äldreomsorgen. Detta medverkar förmodligen till att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget tar tillvara deras kompetens, vilket i sin tur bidrar till företagets framtida utveckling. Resultatet visar även att den privatägda psykiatrienheten och den kommunla äldreomsorgen använder sig av liknande konflikthanteringsmetoder.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare ser på genus och konflikter samt hur de agerar i konfliktsituationer utifrån hur de ser på genus. Enligt läroplanen för förskolan (1998) ska alla barn behandlas lika oavsett kön. Genom att observera och intervjua förskollärare har vi fått ta del av deras tankar och synsätt kring ämnena. Litteratur bearbetades och tillsammans med undersökningen ligger detta som grund för arbetets innehåll. Vi har sett att litteraturen stämmer överens med förskollärarnas synsätt och agerande på vissa punkter men det finns även skillnader. Detta finner vi intressant och har diskuterat viktiga aspekter i vår slutdiskussion.</p>

Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer. Dessa representerar enhetschefer och undersköterskor både inom den privata och den offentliga sektorn. Vårt empiriska resultat har tolkats utifrån tidigare forskning och teorier om konflikter, ledarskap och prevention. Studiens resultat visar att synen på konflikter inte skiljer sig speciellt mycket hos våra respondenter oavsett organisation eller befattning. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation i hela organisationen är nödvändig för att undvika konflikter. Det är viktigt att som anställd känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter. Vi upptäckte också skillnader mellan den kommunala äldreomsorgen och privata psykiatrin när det gäller att arbeta preventivt med konflikter. Den privatägda psykiatrienheten förefaller ha större medvetenhet angående hantering av konflikter än den kommunala äldreomsorgen. Detta medverkar förmodligen till att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget tar tillvara deras kompetens, vilket i sin tur bidrar till företagets framtida utveckling. Resultatet visar även att den privatägda psykiatrienheten och den kommunla äldreomsorgen använder sig av liknande konflikthanteringsmetoder.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollärares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan. De frågeställningar som ställdes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollärare att en konflikt mellan barn karaktäriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollärare att barn använder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrån en grupp förskollärares uppfattningar? Resultatet av studien visade på många olika uppfattningar om vad som är en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollärarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende på vilken typ av konflikt det är, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjälp i konflikthanteringen. Det finns många likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter såsom synen på hur barn agerar under konflikter kan återfinnas i tidigare forskning. Förskollärare ger också uppfattningar av att de kan identifiera barns kommunikativa strategier och konflikter.

Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter. Konflikter är en naturlig del av förskolans vardag och om de hanteras på ett konstruktivt sätt kan de vara utvecklande för både barn och pedagoger.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vår studie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skola reder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifik konflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp av bandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i de konflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernas viktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer en specifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft. Samtidigt som pedagogerna utgår ifrån många punkter i konflikthanteringsmodellerna så är de inte medvetna om att de följer en specifik modell.

We investigated a retirement home, where we looked at whether there are differences, disagreements or conflicts between teams who work day and night shifts. Our purpose was to examine the Heads of Unit and the employees perspectives on their perceived work situation, cooperation difficulties and why they emerged. We chose the general systems theory as our theoretical basis, which gave us the opportunity to highlight different parts that can affect the working climate and the cooperation of the working groups. The study also highlights the importance of structure, common goals, reporting and dialogue meetings. To understand the perceived work situation, we used methodological triangulation, using quantitative and qualitative methods (surveys, semi-structured interviews). The focus was on the employees' perspective on perceived work situation, and if there was a lack of cooperation or conflict between the working groups that are working day and night shifts. The investigation identified various unit managers, misunderstanding, different opinions, personal attacks, stress and lack of understanding due to conflicts. The employees and unit managers explained their experiences of positive and negative conflicts from their perspective and how the groups work when conflicts occur. The staff also shared what they believe contributes to increased cooperation, what reduced conflict and what unit managers significance are when conflicts occur.