BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan även ske konflikter mellan barnen. Pedagoger måste hantera konflikter på ett reflekterande sätt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter på ett reflekterande sätt måste pedagogerna även ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. När en konflikt uppstår mellan barnen är det viktigt att pedagogerna är lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska få en chans att tala. Det är även viktigt att pedagogerna ger barnen de metoder och verktyg barnen behöver, för att sedan själva kunna lösa konflikter mellan dem.SyfteSyftet var att undersöka pedagogers tankar kring hantering av konflikter mellan barn förskoleklass.MetodEn kvalitativ studie genom intervjuer har genomförts. Sex pedagoger har intervjuats, alla i förskoleklass.ResultatPedagogerna beskriver i intervjuerna att konflikterna mellan barnen många gånger uppstår på grund av missförstånd i kommunikationen mellan barnen. Pedagogerna uppger även att när en konflikt uppstår mellan barnen avvaktar de, innan de ingriper och hjälper barnen för att komma fram till en lösning på konflikten. Pedagogerna lyssnar in barnen för att se om barnen behöver stöttning från en vuxen. / Program: Lärarutbildningen

<p>Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett på olika sätt. Mitt intresse för detta område är på grund av att jag tidigare arbetat i skolans värld. Där förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom även konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgående. När jag böt yrke och började arbeta inom sjukvården märkte jag att det förekom ganska mycket konflikter även här, framförallt i personalgruppen som ingen försökte lösa. Jag har nu med hjälp av litteraturen funnit några olika sätt som chefer löst konflikter på gruppnivå mellan två eller flera personer. Det jag har funnit i litteraturen är att chefer har gett order direkt till kombattanterna att sluta med sitt beteende, undvikit konflikten, kompromissat, medlat, utsett syndabockar, konfronterat, försökt behandla konflikten själv eller tagit hjälp av extern konflikthanterare. Resultatet i min studie visade att om en chef undvek konflikten så riskerade den att bli ett mycket svårlöst problem. Omplacerade man personalen så flyttades ofta bara problemet till ett annat ställe. Då man tog hjälp av en extern konsult, kunde det bli kostsamt men var oftast det bästa alternativet.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn tänker kring konflikter i skolan. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer i år tre, har vi fått fram hur barn tänker om konflikter och konfliktlösning, detta för att få fram ett barnperspektiv.</p><p>I litteraturgenomgången tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring ämnet.</p><p>I metoddelen beskrivs hur vi har gått tillväga i studien. Vi har använt oss av videofilm för att få barnen inspirerade till att diskutera ämnet konflikter, utifrån filmen har vi utarbetat intervjufrågor.</p><p>I resultatet har vi kommit fram till att barn har många erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lära sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har även framkommit olika konkreta förslag på vilka sätt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det är viktigt att kunna hantera och lösa konflikter på bra sätt.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter är något som uppstår dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lära sig hantera konflikter på ett konstruktivt sätt är väsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn på konflikter påverkar resultatet av hur de hanteras och därmed påverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir då väsentligt då de måste få vara delaktiga för att få chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna påverka. Fritidshemmets verksamhet bygger på att barnen tränas i samspel med varandra och barnens självkänsla och identitet utvecklas och att fritidshemmet kompletterar skolan och bredrivs på ett för barnen tillfredställande sätt är ett av dess uppdrag. Av intervjuerna med fritidspedagogerna att döma så beror konflikterna ofta på att barnen tar med sig aggressioner som kommer i utlopp i en viss typ av miljö där det blir trångt med utrymme. Det är viktigt att barnen får lära sig att använda rätt metod för att kunna hantera en konflikt, menar informanterna i denna studie. De menar även att det förebyggande arbetet är väsentligt för att barnen ska få lära sig att dessa redskap och att det sker i skolan. Dessa redskap kan barnen sedan testa på fritidshemmet för att träna de sociala rollerna och utvecklas. Skolan och fritidshemmet ska på det sättet kunna komplettera varandra och arbeta mot samma mål för barnens bästa.</p>

<p>Mitt arbete innehåller en litteraturgenomgång av några av de konfliktsituationer som kan uppstå i skolans miljö. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig större kunskap om konflikter mellan elever och hurman på ett bra och genomtänkt sätt kan hantera dessa. Vilka konflikter kan uppstå? Hur uppstår konflikterna? Hur upplevs en konflikt? Hur hanterar man konflikter? Jag har tagit med olika konflikthanteringsmodeller som kan vara lämpliga att använda sig av i skolans värld. Vissa används till att hantera redan uppkomna konflikter, medan andra är mer lämpade i förebyggande syfte, för att förhindra att nya konflikter uppstår. </p><p>Vidare har en fältstudie gjorts med hjälp av frågeformulär, vilka lämnats till både lärare och elever på en 1 till 6 skola. Jag har också tagit med en del övningar, som passar bra att använda för att skapa förståelse för hur man hanterar och förebygger konflikter. Resultatet är sammanställt i tabeller och kommenterade. Lärarna svarar att de mest jobbar förebyggande med konflikthantering. Svaren på frågorna från eleverna, visar att det är vanligt med konflikter där det handlar om, retning, oenighet om spelregler och vem som ska bestämma över de andra.</p>

<p>Uppsatsen behandlar vilka konflikter som kan förekomma mellan elever i tio- tolvårsåldern under lektioner och raster, utomhus respektive inomhus samt hur dessa hanteras av eleverna själva och lärarna. För att få en bakgrund till ämnet har jag fördjupat mig i litteratur på området och för att undersöka hur det ser ut i praktiken har elever och lärare intervjuats. </p><p>Undersökningen visar att de flesta konflikter uppstår under raster och större delen av de konflikter som existerar i klassrummet är de som medtas från rasterna. Den typ av konflikt som är vanligast både under lektioner och raster, inomhus respektive utomhus, är relationskonflikter. De som är involverade i konflikten ogillar något hos motparten. Det vanligaste konfliktbeteendet är muntligt gräl. </p><p>När eleverna hanterar konflikter använder de sig av offensiv, defensiv eller en enande konflikthantering. Då en konflikt uppstår mellan elever hanterar lärarna denna genom att diskutera tillsammans med eleverna om hur de ska gå vidare och vad de ska göra åt situationen. Lärarna försöker tillsammans med eleverna att gemensamt komma fram till en utgångspunkt som är accepterad av alla som är inblandade i konflikten.</p>

<p>Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Den insamlade informationen har analyserats enligt den hermeneutiska spiralen. Resultatet visar att flertalet av nittonhundratalets pedagogiska modeller har sitt ursprung i en och samma modell och att modellen från 2006 återgår till samma grundtankar. Resultatet visar vidare att synen på bemötandet av konflikter har gått från att vara lärarcentrerad mot en mer elevcentrerad syn. Undersökningen ifrågasätter även lämpligheten av dagens lärarutbildning.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena. 216 individer deltog i studien, varav 109 stycken var män och 107 stycken var kvinnor. Vid tiden för studien befanns sig alla deltagrna i ett heterosexuellt förhållande som hade varat under minst sex månader. Studiens resultat visar att de vanligaste konflikterna i deltagarnas förhållanden handlar om: hushållssysslor, matlagning, tid spenderad med partnern och egen tid utan partnern.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma hur lärare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter också fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstår.</p><p>Arbetet bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielärare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.</p><p>I min uppsats gör jag en jämförelse av den litteratur jag tagit del av och lärarnas svar. Resultatet visar att konflikter är vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid också ökat. Det står också klart att konflikthantering borde övervägas som en del av lärarutbildningen.</p>