Inom sociala verksamheter som äldreomsorg och handikappomsorg lägger enhetscheferna mycket tid på konflikthantering i sina arbetsgrupper. En konflikt i en arbetsgrupp är viktig att lösa direkt annars är risken stor att konflikten blir svår att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglädje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlängningen. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frågor hanterats: Vilka typer av konflikter uppstår vanligen i en arbetsgrupp? Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstår? Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter? För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts. Jag sökte efter informanternas egna upplevelser och känslor angående konflikter och konflikthantering. Uppsatsen bygger på fem intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen, handikappomsorgen och hemtjänst. Uppsatsen utgår från semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri. I min studie har jag rört mig mellan teori och empiri, arbetat abduktivt. För att tolka och analysera materialet har jag utgått från situationsanpassat ledarskap, personlighets teori och roll teorin. Resultatet visade att enhetscheferna hanterade konflikter på liknande vis även om ingen handlingsplan i konflikthantering fanns. De vanligaste konflikterna i arbetsgrupperna handlade om personligheter, att personalen inte tycker om varandra, olikheter eller feltolkningar både inom tal och skrift. Personalen hanterade en konflikt på ett liknande vis och all enhetscheferna var noga med medarbetarna själva först och främst fick lösa konflikten. Skulle det inte fungera gick cheferna in och stöttade.

Konflikter utgör en stor del av första linjens chefers arbete. Konflikter är både oundvikliga och nödvändiga för att en organisation och dess anställda ska kunna utvecklas och förändras. Män och kvinnor som är chef på första linjen kan ha olika förutsättningar för att kunna hantera konflikter ochdet kan även finnas olika förväntningar och föreställningar som påverkar hur de upplever och hanterar konflikter. Det har bedrivits forskning på områden men få har studerat konflikthantering med en genusteoretiskt ansats. Syften med denna studie är att undersöka hur genus konstrueras i första linjens chefers berättelser om konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen. För att besvara syftet används tre frågeställningar: Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om konflikter bland anställda på arbetsplatsen? Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om deras hantering av konflikter på arbetsplatsen? Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om hinder och möjligheter att hantera konflikter på arbetsplatsen? Studien vilar på en narrativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det insamlade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av Jordans teori om konfliktnivåer och Ackers teori om genusprocesser. I studiens analys gick det att urskilja en kvinnlig underordning och manlig överordning där de anställda kvinnornas egenskaper beskrivs i mer negativa ordalag i jämförelse med männens. Därigenom synliggörs hur kvinnorna beskrivs som avvikande och männen blir norm i konfliktsituationer. Chefernas konflikthantering var densamma oavsett om det var män eller kvinnor inblandade med undantag för att de tenderade att samtala mer med de underanställda kvinnorna. Cheferna praktiserar både vad som kan anses vara manligt men framförallt kvinnligt ledarskap i konfliktsituationer. Ett hinder i chefernas konflikthantering var deras stereotypa föreställningar om mänoch kvinnors agerande, beteende och önskningar. I relation till mina forskningsfrågor kunde tre övergripande slutsatser dras. Genus har betydelse för hur chefer beskriver konflikter bland anställda på arbetsplatsen. Vidare har genus betydelse för hur konflikter hanteras och genus både hindrar och möjliggör första linjens chefers konflikthanterande arbete.

Konflikter utgör en stor del av första linjens chefers arbete. Konflikter är både oundvikliga och nödvändiga för att en organisation och dess anställda ska kunna utvecklas och förändras. Män och kvinnor som är chef på första linjen kan ha olika förutsättningar för att kunna hantera konflikter och det kan även finnas olika förväntningar och föreställningar som påverkar hur de upplever och hanterar konflikter. Det har bedrivits forskning på områden men få har studerat konflikthantering med en genusteoretiskt ansats. Syften med denna studie är att undersöka hur genus konstrueras i första linjens chefers berättelser om konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen. För att besvara syftet används tre frågeställningar: Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om konflikter bland anställda på arbetsplatsen? Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om deras hanteringav konflikter på arbetsplatsen? Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om hinder och möjligheter att hantera konflikter på arbetsplatsen? Studien vilar på en narrativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det insamlade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av Jordans teori om konfliktnivåer och Ackers teori om genusprocesser. I studiens analys gick det att urskilja en kvinnlig underordning och manlig överordning där de anställda kvinnornas egenskaper beskrivs i mer negativa ordalag i jämförelse med männens. Därigenom synliggörs hur kvinnorna beskrivs som avvikande och männen blir norm i konfliktsituationer. Chefernas konflikthantering var densamma oavsett om det var män eller kvinnor inblandade med undantag för att de tenderade att samtala mer med de underanställda kvinnorna. Cheferna praktiserar både vad som kan anses vara manligt men framförallt kvinnligt ledarskap i konfliktsituationer. Ett hinder i chefernas konflikthantering var deras stereotypa föreställningar om män och kvinnors agerande, beteende och önskningar. I relation till mina forskningsfrågor kunde tre övergripande slutsatser dras. Genus har betydelse för hur chefer beskriver konflikter bland anställda på arbetsplatsen. Vidare har genus betydelse för hur konflikter hanteras och genus både hindrar och möjliggör första linjens chefers konflikthanterande arbete.

In this essay I have examined how teenager and leaders handle conflicts on a recreation centre in Nacka, outside of Stockholm in Sweden. I have made qualitative interviews with two leaders and ten teeangers. Also I have read researchlitterature about conflicts and how to handle them. Then I have made observations watching how leaders and teeangers communicate and behave. The purpose of the examination is to describe differences with constructive and destructive handle with conflicts. I have also shown how conflicts can give possibilites for the involved people to get to understand themselves, the other parts and the whole complex social behavior better. But that demands that the involved people choose a constructive solution where both parts cooperate, understand eachother and can see how themselves have contributed in developing the conflict. I have worked as an employee at the recreation centre two evenings a week in sex months. During that time I have observed conflicts and different strategies among teeangers and leaders. My conclusions are that conflicts give opportunities for people to grow as human-beeings and get a mentally richer life. Thererfore it is extremely important that teachers and other leaders have good knowledge in these subjects.

Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse om varför vissa klasser får problem i skolan och hur man kan gå tillväga för att lösa detta. Arbetet är begränsat och har sin utgångspunkt i en mellanstadieklass, någonstans i vårt avlånga land, där varje undervisningstillfälle var i totalt kaos. Vad som framkommit var att det fanns många omständigheter som bidrog till att klassen inte fungerade. Några exempel på detta var skolbyte, bristande auktoritet, gruppdynamik och avsaknad av kontinuitet. De åtgärder som vidtogs för att lösa de problem som fanns i klassen var bl.a. åtgärder från skolan i form av samtal, mer resurser, att koppla in ett trygghetsteam och kalla in föräldrarna. Föräldrarnas åtgärder resulterade i schemalagda besök i skolan, lägerskola och skrivelser till de lokala politikerna. Den metodiska ansats som gjorts i detta arbete tar sin utgångspunkt i den hermeneutiska forskningstraditionen där metoden i huvudsak har varit av kvalitativ art och därför har tolkningen en framträdande plats. Intervjuer har genomförts med skolledare, representant ur skolans trygghetsteam samt föräldrar i den aktuella klassen. Även en mindre kvantitativ undersökning har gjorts bland eleverna om hur de upplever sin skolsituation i dag. Det resultat som presenteras har tolkats ur ett sociologiskt perspektiv där ena sidan representerar reproduktion av vissa givna handlingsmönster när det exempelvis gäller normer och där den andra sidan menar att det idag inte finns några givna normer eftersom samhällets gemensamma referensram förändrats. Följande slutsatser kan dras varför gruppen fick problem: När läraren/arna inte var konsekventa och hade struktur skapades turbulens och otrygghet i klassrumssituationen. När någon förändring skedde i gruppen framkallades oro. Konflikter av olika slag splittrade elevgruppen. Förutsättningen att lösa de aktuella problemen var samarbete mellan hem och skola.

Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Den insamlade informationen har analyserats enligt den hermeneutiska spiralen. Resultatet visar att flertalet av nittonhundratalets pedagogiska modeller har sitt ursprung i en och samma modell och att modellen från 2006 återgår till samma grundtankar. Resultatet visar vidare att synen på bemötandet av konflikter har gått från att vara lärarcentrerad mot en mer elevcentrerad syn. Undersökningen ifrågasätter även lämpligheten av dagens lärarutbildning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter är något som uppstår dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lära sig hantera konflikter på ett konstruktivt sätt är väsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn på konflikter påverkar resultatet av hur de hanteras och därmed påverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir då väsentligt då de måste få vara delaktiga för att få chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna påverka. Fritidshemmets verksamhet bygger på att barnen tränas i samspel med varandra och barnens självkänsla och identitet utvecklas och att fritidshemmet kompletterar skolan och bredrivs på ett för barnen tillfredställande sätt är ett av dess uppdrag. Av intervjuerna med fritidspedagogerna att döma så beror konflikterna ofta på att barnen tar med sig aggressioner som kommer i utlopp i en viss typ av miljö där det blir trångt med utrymme. Det är viktigt att barnen får lära sig att använda rätt metod för att kunna hantera en konflikt, menar informanterna i denna studie. De menar även att det förebyggande arbetet är väsentligt för att barnen ska få lära sig att dessa redskap och att det sker i skolan. Dessa redskap kan barnen sedan testa på fritidshemmet för att träna de sociala rollerna och utvecklas. Skolan och fritidshemmet ska på det sättet kunna komplettera varandra och arbeta mot samma mål för barnens bästa.

Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö. Det har vi lagt märke till då vi båda jobbat några år som lärare i grundskolan. För att kunna hjälpa eleverna ville vi undersöka hur de uppfattar konflikterna.   Syftet med arbetet är att få fördjupad kunskap om hur elever i år 6 och 7 upplever konflikter i skolan. Särskilt intresse ligger på hur eleverna upplever konflikter mellan killar respektive tjejer. Vi är även intresserade av att förstå hur elever upplever att konflikter mellan tjejer eller mellan killar hanteras av lärare och annan skolpersonal.  Våra forskningsfrågor är: Hur beskriver tjejer konflikter mellan tjejer respektive killar? Hur beskriver killar konflikter mellan tjejer respektive killar? Hur upplever tjejer respektive killar hur konflikter mellan eleverna hanteras av lärare eller annan skolpersonal?   Detta har vi undersökt med hjälp av fokusgruppsintervjuer i rena tjej- och killgrupper. Indelningen i tjej och killgrupper har vi gjort då vi vill se om eleverna upplever att konflikterna och konflikthanteringen skiljer sig åt ur genussynpunkt. För att få igång diskussionerna har vi använt oss av vinjetter.   I resultatet har vi kommit fram till att tjejer och killars konflikter är mer lika än vad vi tror. På ytan verkar det som tjejer och killar har konflikter på olika sätt men i praktiken är konflikterna mer lika enligt våra informanters upplevelser. Enligt eleverna som vi intervjuat så upplever de att när vuxna ingriper och ska hjälpa till att lösa konflikter så tar de i mer och hårdare då det är killar som är inblandade. Styrdokumenten säger att alla som arbetar i skolan ska behandla alla lika, oberoende på om de är tjejer eller killar.

Syftet med min studie är att ta reda på vad för slags konflikter som uppstår på fritidshemmet, hur de hanteras och vad för förebyggande arbete som används. Fokus ligger även på om det finns en skillnad i dessa aspekter mellan en låsstatusskola samt en högstatusskola. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med totalt sex behöriga fritidspedagoger, tre på varje skola. Varje intervju har varit individuell och jag har även spelat in mina intervjuer för att inte gå miste om något som sagts. Intervjufrågorna har varit av en lägre grad av strukturering och en hög grad av standardisering för att varje intervju ska vara både öppen och standardiserad. Resultatet redovisar att det finns en viss skillnad mellan skolorna i varje frågeställning. Konflikterna visar sig bero på psykologiska och sociologiska orsaker på de två skolorna. När det kommer till hanteringen av konflikterna vidtar den ena skolan fler åtgärder om deras första sätt att hantera konflikter på inte fungerar, vilket ofta sker. Det förebyggande arbetet ser också olika ut då den ena skolan använder beprövade arbetssätt som ska förebygga konflikter medan den andra har kommit på egna sätt att hantera konflikter på. / The purpose of my study is to find out what kind of conflicts occur during leisure time in school, how educators handle the conflicts and what preventive methods are used. The focus is also on whether there is a difference in these aspects between one high status school and one low status school. To answer my questions I have done interviews with a total of six competent educators, three on each school. Each interview has been individual and I have recorded my interviews so that I do not miss out on anything that has been said. The interview questions are of a lower degree of structuring and a high degree of standardization because I wanted them to be open and in the same order. The result shows that there is a difference to some extent between the schools in each issue. The conflicts differ in that the causes are psychological and sociological of the two schools. When it comes to the handling of conflicts one school takes more action if their first way of dealing with conflicts does not work, which is quite often the cause. Preventive methods also look very different. One school has preventive methods that are proven to work, while the other school has come up with their own way of handling conflicts.

This study aims to analyze the risks with building new households between railroads and shore, the focus of the study lays on Öbacka strand in Umeå municipality. The study also investigate if a land use conflict has taken place and how it was handled. The paper is based on different documents that was central for the work of planning the households and some interviews with operators that was highly involved with the planning of the area. The results shows that there is several risks with establishing new household between railroads and shores. Mainly because of the exposure of noise from the railways, though the risk for impact on the living environment for animals were low in this case there is a generally risk that it could get negative effects. It also a very important that the availability to the shore is secured. Planning in this type of area involves a great number of operators can easily cause a conflict due to the different perspectives on how the land should be used in the future, and also because of protecting different interests / Denna studies syfte är att redogöra och analysera riskerna med att etablera nya bostäder mellan järnvägar och stränder, studien fokuserar på området Öbacka strand i Umeå kommun. Studien undersöker även om en konflikt har funnits och hur detta har hanterats. Studien är av kvalitativ art och baseras på plandokument som var centrala för planeringsarbetet av de nya bostäderna och intervjuer aktörer som var väldigt involverade i planeringen för området.          Resultatet visar att det finns ett antal risker med att etablera nya bostäder som ligger mellan järnvägar och risker. De huvudsakliga riskerna beror på exponeringar av buller från järnvägar, trots att det inte fanns större risker att djur- och växtlivets livsförhållanden skulle drabbas negativt i detta fall finns det en generell risk som kan ge negativa effekter. Det är också väldigt viktigt att säkra tillgängligheten för människor till stränderna. Denna typ av planering involverar många olika aktörer vilket kan lätt ge upphov till en konflikt som grundar sig ska nyttjas i framtiden, även på grund av att många intressen ska skyddas.