<p>Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen. </p><p>För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien. </p><p>Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen.</p>

<p>I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. </p><p>Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7. I arbetet studeras också teorier om konfliktlösning. De forskare som behandlats är Brännlund, Crum, De Bono, Maltén, Nemert och Wahlström. Samtliga forskare är överens om att förutsättningen för att kunna lösa en konflikt är att parterna verkligen lyssnarpå varandra. Lyssnandet är nyckeln till all framgångsrik konfliktlösning. Forskarna uppger också att våra tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar oss i konfliktsituationer. </p><p>Resultatet av intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare hade som mål med sin konfliktlösning att lära eleverna att skilja på person och handling när något hade inträffat. Detta var något som även teorierna framhävde. Resultatet visade vidare att lärarna precis som forskarna ansåg att lyssnandet hade en betydande roll vid konfliktlösningen. Intervjuerna visade att lärarna inte använder sig av en stegvis konfliktlösningsmetod därför att de anser att det inte finns en enda metod som fungerar på alla elever i alla situationer.</p><p>Forskarna beskriver vidare att det är viktigt med en tredje part närvarande vid konfliktlösningen t ex en lärare. Intervjuerna visar att några av lärarna agerar aktivt som tredje part medan andra endast deltar som en passiv neutral part.</p>

<p>Denna uppsats analyserar de sociologiska processer som påverkar rollen vi spelar i olika situationer, vid denna studie berörs rollerna i croupierers yrkesliv. Croupieren arbetar med att driva, i detta sammanhang, Black Jack-spel på casinon och på krogar. Alla människor har en palett av olika roller som väljs automatiskt beroende på vilka situationer vi befinner oss i. Det finns både personliga och institutionella roller och jag är intresserad av att se hur dessa samarbetar eller motarbetar varandra och vilka faktorer som påverkar hur dessa utspelas och fungerar. Begrepp som roller, dramatiskt förverkligande och konstruktiva och destruktiva konflikter skall användas som en väsentlig del i analyserandet av croupierernas roller och rollskifte som sker. Med hjälp av intervjuer och observation kommer denna kvalitativa studie förhoppningsvis kunna öppna nya forskningsområden inom spelande och spel om pengar. </p>

<p><strong>Uppsatsens titel: </strong>Strider, slitningar, tvister, usch konflikter!<strong>                    </strong></p><p><strong>Uppsats nivå: </strong>Kandidatuppsats i ledarskap</p><p><strong>Författare: </strong>Johanna Andersson, Elin Andrén och Magnus Mattsson</p><p><strong>Handledare: </strong>Ingemar Wictor</p><p><strong>Nyckelord:  </strong>Konflikt, förebygga konflikter, chefskap, kultur, kommunikation och arbetsmiljö.</p><p><strong>Problemformulering: </strong><em>Vilka förebyggande åtgärder mot konflikter mellan anställda använder sig chefer av i arbetslivet? </em></p><p><strong>Syfte: </strong>Vi vill med denna studie ge en ökad förståelse för<strong> </strong>vilka åtgärder chefer använder sig av för att förebygga konflikter på arbetsplatsen. Då vi känner att det finns brist på information i detta område vill vi belysa vilka åtgärder som chefer kan använda sig av.<strong>                                            </strong></p><p><strong>Teoretisk referensram: </strong>I vår teoretiska referensram<strong> </strong>har vi valt att först generellt diskutera förebyggande åtgärder mot konflikter för att vidare fördjupa oss i tre huvudområden. Vi har använt oss av samt kombinerat olika författare och teorier.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien är en kvalitativ undersökning där vi samlat in vårt empiriska material genom intervjuer. <strong>                                                                      </strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Det resultat vi<strong> </strong>har kommit fram till, genom vår studie, är att<strong> </strong>chefer arbetar med kommunikation och<strong> </strong>kultur som två åtgärder för att förebygga konflikter mellan anställda på arbetsplatsen. Dock har de svar vi fått varit blandade, men arbete med kommunikation och kultur har varit de två åtgärder som förekommit mer frekvent.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstå, i kontakten med anhöriga till patienter på äldreboende. Designen är deskriptiv och bygger på individuellt genomförda intervjuer.</p><p>Som urvalsmetod användes ett bekvämlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav två togs bort i efterhand då de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma på var sitt äldreboende i en kommun i södra Norrland.</p><p>För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga är det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha täta kontakter, stor förståelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att låta anhöriga bidra med sina kunskaper och känna sig delaktiga får sjuksköterskan anhöriga med sig. Konflikter uppstår ofta när resurserna inom vården tryter och orsakar missnöje, samt då anhörigas dåliga samvete gör att de missriktar sina aggressioner. För att lösa en konflikt kan det ibland vara lämpligt att ta in en tredje part. Även om det strider mot anhörigas vilja och kan orsaka konflikt så skall sjuksköterskan alltid göra det som är bäst för patienten, då hennes medicinska kompetens är större.</p> / <p>The purpose of this study was to describe how nurses apprehend their role, causes for and managing of conflicts that are possible, encountering relatives of patients living in nursing homes. The design of the study is descriptive and is based on individual interviews.</p><p>The sample was a convenience sample and nine nurses were participating, out of which two were excluded after collecting data due to being interviewed at the same time. Seven nurses remained (six women, one man), working in separate nursing homes in a municipality in southern Norrland.</p><p>The most important part of the nurses’ role in preventing and handling conflicts with relatives consists of keeping in close touch with great understanding, good information and having a dialogue. Creating comfort, by making a good primary contact and letting the relatives contribute with their knowledge and thus make them feel essential, will get the relatives on the nurses’ side. Conflicts often appear when the health care resources run short and cause dissatisfaction and when the relatives’ bad conscience makes them wrongfully project their anger towards the nurse. To solve the problem, bringing a third part into the conflict can sometimes be a solution. Even though it may contest the will of the relatives and cause a conflict the nurse should always do what’s best for the patient, since her medical ability is greater.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med studien var att uifrån patienter, närstående och personal belysa de etiska dilemman och svårigheter som kan uppstå vid vård av patienter som får livsuppehållande åtgärder. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteraturstudien visade att etiska dilemman kunde uppstå vid beslut om att avstå, påbörja eller avsluta livsuppehållande behandling. I de granskade artiklarna framkom att det kunde vara stor skillnad på allmänhetens och sjukvårdens förväntningar på vården. Beslut som togs vid vård i livets slutskede var komplexa både ur ett medicinskt och känslomässigt perspektiv. Enighet var önskvärt för att undvika etiska dilemman vid livsuppehållande åtgärder. Centrala problem som framkom ur den granskade litteraturen i föreliggande litteraturstudie var bristande samarbete, kommunikationsproblem och konflikter inom och mellan personal men också konflikter med anhöriga. Vårdpersonal, patient och anhöriga kunde alla bära på skuldkänslor och känslor av vanmakt när det blev uppenbart att det inte finns hopp om att bota. Det var inte alla anhöriga som ville medverka i svåra beslut som kunde leda till döden. Alla patienter ville heller inte att anhöriga var inblandade i besluten. Litteraturstudien pekar mot att fortsatt forskning inom området är önskvärt för att förbättra omvårdnaden för patienter som får livsuppehållande åtgärder.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: Livsuppehållande åtgärder, etik, konflikter, coping.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Tema for denne avhandlingen er krigføring og politisk kultur i nordisk høy-middelalder. Arbeidet er et resultat av to målsettinger. Én har vært å foreta en analyse av militære konflikter i nordisk høymiddelalder. Den andre har vært å bruke analysen av militære konflikter som kilde til kunnskap om periodens politiske kultur. Den empiriske undersøkelsen består av en analyse av de mellomnordiske konfliktene i perioden 1286-1319. Perioden innledes med mordet på den danske kongen Erik Klipping i Finderup i 1286 og avsluttes med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet i 1319. Mordet i Finderup var den utløsende faktor til en kraftig intensivering av de mellomnordiske konfliktene. Med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet markerte året 1319 en avslutning på konfliktene. Ved utgangen av 1319 var også alle de sentrale aktørene døde eller i politisk eksil.</p>

<p><strong><p>Syftet med undersökningen är att fånga upp förskollärares uppfattning om hur utemiljön kan bidra till att minska förekomsten av konflikter i förskoleverksamheter. Vi belyser att utemiljön kan nyttjas mer än vad den vanligtvis gör och vad man som pedagog behöver vara medveten om i arbetet med att förebygga konflikter. Undersökningen visar flera olika aspekter som påverkar förekomsten av konflikter. Den kommer även att ge förklaringar till varför färre konflikter uppstår i utemiljön. Det framkommer också att utemiljön kan ha stor betydelse för barns samspel och det enskilda barnets utveckling av sociala förmågor som påverkar hur det kan fungera tillsammans med andra. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på vår undersökning. Den empiriska undersökningen omfattar en kvalitativ metod genom intervjuer med undervisande pedagoger i förskoleverksamheten. Resultatet i undersökningen visar en positiv inställning till utomhuspedagogiken. Informanterna påtalar att många av konflikterna som förekommer inomhus, upplöses utomhus och mycket tyder på att utemiljöns fördelar påverkar barn positivt. De menar också att det inte uppstår lika många konflikter i utomhusmiljöer. Det visar sig att utomhusmiljöns fördelar gynnar både barn och vuxna, både fysiskt, psykiskt. Pedagogerna talar för en god utveckling hos barngruppen genom att vara utomhus och använda sig av det som naturen erbjuder, tillexempel utvecklar barnen sin lek, sociala färdigheter, lärande och samspel. Vår slutsats är att utomhusmiljön kan bidra till en fredligare vardag på förskolan.</p></strong></p>

<p>Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod för att besvara mitt syfte och utfört fem ostrukturerade intervjuer. Jag har fokuserat på frågor som rör butikschefens roll vid en konflikt och hur hon anser med sitt ledarskap kunna undvika att det uppstår konflikter. Resultatet visar att ledarskap är ett mycket komplext ämne och att det inte finns något färdigt ledarkoncept att följa. Butikschefer använder sig av olika metoder för att hantera konflikter ute i verksamheterna och vissa element stämmer överens med det forskare rekommenderar. Dock visar det sig att butikschefer upplever konflikter endast som något negativt medan forskare visar att det även finns positiva sidor vid en konflikt. Min undersökning visar på olika begrepp som är relevanta och bör tas i beaktning vid hantering av konflikter.</p>

I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7. I arbetet studeras också teorier om konfliktlösning. De forskare som behandlats är Brännlund, Crum, De Bono, Maltén, Nemert och Wahlström. Samtliga forskare är överens om att förutsättningen för att kunna lösa en konflikt är att parterna verkligen lyssnarpå varandra. Lyssnandet är nyckeln till all framgångsrik konfliktlösning. Forskarna uppger också att våra tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar oss i konfliktsituationer. Resultatet av intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare hade som mål med sin konfliktlösning att lära eleverna att skilja på person och handling när något hade inträffat. Detta var något som även teorierna framhävde. Resultatet visade vidare att lärarna precis som forskarna ansåg att lyssnandet hade en betydande roll vid konfliktlösningen. Intervjuerna visade att lärarna inte använder sig av en stegvis konfliktlösningsmetod därför att de anser att det inte finns en enda metod som fungerar på alla elever i alla situationer. Forskarna beskriver vidare att det är viktigt med en tredje part närvarande vid konfliktlösningen t ex en lärare. Intervjuerna visar att några av lärarna agerar aktivt som tredje part medan andra endast deltar som en passiv neutral part.