<p>Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lärare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frågeställningarna. Frågeställningarna är fokuserade på vad som kännetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lärare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. </p><p>Resultatet av undersökningen är att tryggheten är grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lärarna betonade att ett gott klimat är avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lärs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan är att de har bra kompisar och en bra lärare som kan hålla ordning på klassen, flertalet av eleverna trycket på att de vill ha arbetsro när de arbetar.. Läraren ska även hålla i lektioner som är roliga och varierade. För att skapa ett bra klimat inomgruppen arbetar lärarna med olika typer av övningar, som t.ex. Projekt Charlie, och även med trygghetsgrupper i olika former.</p>

<p>Vi har undersökt om konflikter förekommer i mindre omfattning i utomhusmiljö jämfört med inomhusmiljö och om barn och pedagoger hanterar konflikter på olika sätt. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att utomhusmiljön leder till färre konflikter, medan merparten av de intervjuade barnen inte ser någon skillnad mellan inomhus- och utomhusmiljö gällande konflikter. Pedagogerna använder sig till stor del av medling vilket anses vara en konstruktiv metod medan barnen försöker hantera konflikter så gott de kan själva genom bland annat kompromissmetoder och anpassningsmetoder. Vi har kommit fram till att utomhusmiljön inte nödvändigtvis är en faktor som generar färre konflikter, det handlar istället om hur individer interagerar i ett socialt sammanhang.</p>

<p>Hur konflikthantering mellan barn och mellan vuxna hanteras på f-6 skolan "Lillskolan".</p>

Syfte: Mobbning har en tendens att uppträda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte är att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT – stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. Här studeras delarna för att få en bättre förståelse och kunskap om helheten. Textmaterial tolkas för att finna vilka delar som mobbningen består av och utifrån dessa finna och klargöra helheten. Vilka uttryck mobbningen tar sig inom den IT – stödda textkommunikationen. De datainsamlingsmetoder som används är; e- post enkät, intervju och en observation, där en grupp kursdeltagares textkommunikation följts upp under en termin. Urvalet bestod av tre klasser på högskola. Resultat: Undersöknings resultat klargörs i text. Utifrån termer av vad mobbningen består av, framgår det att mobbning förekommer och på vilket sätt mobbningen kan påvisas inom den IT – stödda textkommunikationen på högskolenivå.

Our essay is about children's exercise of power, oppression or domination in games or when playing on school grounds with one and other. We thought it would be interesting to look into how children in preschool and up to the fifth grade use power acts respective power plays in leisure-time. During four days we visited two different after-school center and carried out observations of children during the school day and later inside the recreation centers during leisure activities. In order to analyze our empirical material in relation to power, we have used Magnus Hörnqvist (2012) interpretation of Michel Foucault's theory of power - Another Foucault. We have also used Åsa Bartholdsson (2008) thesis about The regular exercise of power regime – about normality and power in school. The result is that from what we could tell from the children's interaction with each other is that self-relational activities is the exercise of power which leads to recreate standards organized around influence. Which is a power that is both of means of control and of resistance that is particularly useful for understanding children's participation. It constructs the individuals’ strengths where the differences is converted to privileges and positions in a hierarchical order in the schoolyard. / Barns maktutövningar över varandra har det inte talats om särskilt mycket i skolan. Däremot har det talats om maktlekar i media, vilket vi tyckte var intressant. Vi har tittat närmare på hur barn i förskolan upp till årskurs 5 använder sig utav makthandlingar respektive maktlekar i fritidshem och på rasterna. Under fyra dagar besökte vi två olika skolors fritidshem och genomförde observationer av eleverna under samtliga raster under skoldagen samt senare inne på fritidshemmen under fritidsverksamheten. För att kunna analysera vårt empiriska underlag i relation till makt så har vi använt Magnus Hörnqvist (2012) tolkning av Michel Foucaults maktteori - En annan Foucault. Vi har även använt oss av Åsa Bartholdsson (2008) avhandling om Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan. Det vi kunde utläsa av elevernas samspel med varandra var att det i allra högsta grad utspelas olika maktförhandlingar i samtliga av skolbarnens lekar. Makten på skolgården är integrerad som relationell aktivitet. Den pågår i rörliga relationer med handlingar som är organiserade kring inflytande, vilket innefattar att maktutövningen leder till att återskapa normer. Resultatet blir att handlingarna konstruerar styrkeförhållanden där skillnaderna i individernas beteende omvandlas till privilegier och positioner i en hierarkisk ordning på skolgården. I det stora hela kan man säga att olika skolbarn har olika roller.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan arbete och familj/fritid samt att undersöka om faktorerna kön, livsfas, ledningsposition, arbetskrav och arbetskontroll påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Närmare bestämt om anställda upplever konflikter mellan arbete och familj/fritid eller en balans samt om det finns något samband mellan ovanstående faktorer och konflikter. Studien är av en kvantitativ ansats som genomförts genom webbenkät som mätinstrument. Populationen är anställda på ett världsledande stålföretag i Norra Värmland med cirka 800 anställda. I denna studie har vi använt oss utav ett strategiskt urval där vi har delat upp populationen i två strata och dessa är kollektivanställda och tjänstemän. Syftet med denna urvalsmetod är att täcka in olika arbetsvillkor som olika befattningar kännetecknas utav. Studien bygger på 186 stycken deltagande varav majoriteten av dessa (97,8 procent) upplever en låg grad av konflikter mellan arbete och familj/fritid. I studien har vi tagit del utav forskning inom området för work-life balance som bland annat visar att höga arbetskrav påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid negativt samtidigt som forskning visar att flexibilitet är positivt förknippat till förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Vi har även tagit del utav studier inom området som rör bland annat tillgänglighet, flexibilitet och Karaseks krav- och kontrollmodell (1979). I denna studie framgår det att arbetskrav är den enda faktorn i studien som visar ett signifikant samband med konflikter mellan arbete och familj/fritid. Trots att tidigare studier visar att flexibilitet har ett positivt samband med hörhållandet mellan arbete och familj/fritid så visar denna studie att det inte finns något signifikant samband mellan dessa faktorer.

Att förstå krigets väsen är ett tidlöst och viktigt problem, inte minst i den tid vi lever. Det är av stor vikt att kunna definiera krig och härigenom skilja det från andra typer av konflikter. Denna problematik kommer på ett tydligt sätt i fokus bland annat när det gäller tillämpligheten av krigets lagar. Carl Von Clausewitz är en teoretiker som i hög grad kommit att prägla vår förståelse av krigets karaktär och väsen och han ges fortfarande ett relativt stort utrymme i bland annat militära utbildningssammanhang. Det finns dock problem kopplade till Clausewitz, bland annat är hans teorier intimt förknippade med begreppet staten. Denna uppsats syftar till att bidra till en vidgad förståelse av moderna krig och konflikter. Författaren vill uppnå en mer nyanserad förståelse av fenomenet krig genom att problematisera Clausewitz teoribildning. Resultaten visar att vi måste vara öppna för en vidare tolkning utifrån perspektiven krigföringens karaktär, de krigförande parterna och krigföringens syfte.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna. Detta i anslutning till hur elevens kunskapsinlärning möjliggörs eller inte beroende på dennes självbild och emotionella utveckling.

The debate regarding the relationship between state sovereignty and the protection of the hu-man rights was at its peak during the 1990’s. Never again the world wanted to witness the atrocities committed in Rwanda, but at the same time some states argued in favor of a strict interpretation of the principle of state sovereignty and non-intervention. In 2001, ICISS was created – a commission with the aim to find consensus in the question of how the world should respond to mass atrocities committed by a state against their own people. Their work resulted in a report which presented a new view to the state sovereignty: “the responsibility to protect” (R2P). The purpose of this essay is to study the development and appliance of the concept since 2001. According to ICISS, every state has a responsibility to protect its citizens against mass atrocities. If the state is unwilling, or incapable to live up to this responsibility, the international community has the secondary responsibility to protect the people in that state. At the time of ICISS:s report, R2P had a limited legal value and could only be consid-ered as a soft law-principle consisting of arguments de lege ferenda. During the World Sum-mit in 2005, the principle evolved into an international normative concept consisting of the state’s opinio iuris, as R2P was implemented in two paragraphs in the Outcome Document. The definition of the concept now became narrower than the original principle, since R2P only applied to genocide, crimes against humanity, ethnic cleansing and war crimes. The ap-pliance of R2P has been fairly inconsequent in practice. Although usus has not been reached in the area, R2P is now an established concept, and the debate has led from if the international community should act, to how it should act. In the future, regional organizations will probably play an extended role in the work for international peace. Interventions without the Security Council’s mandate is not a desirable outcome, but nevertheless a possibility if the Council doesn’t become more effective when facing mass atrocities and humanitarian disasters.

Vår studie byggde på kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik och traditionell förskolepedagogik. Syftet var att undersöka hur förskollärare definierar en konflikt samt undersöka vilka olika strategier de säger sig använda för att hjälpa barnen att hantera konflikterna. I vår teori utgick vi främst från Cohens konfliktpyramid och Malténs definition av konflikter samt fyra olika strategier för att hantera dessa.   Resultatet visade att hur ofta förskollärarna bedömer att konflikter sker skiljer sig åt mellan de två pedagogiska inriktningarna. Däremot visade studien ingen större skillnad i hur förskollärarna hanterar konflikter. Inom båda inriktningarna förespråkades vikten av att i den utsträckning det är möjligt låta barnen hantera konflikterna på egen hand innan den vuxna kliver in som en tredje medlare. Resultatet pekade också på vikten av att stötta barnet i dess socio-emotionella utveckling och på följande sätt börja lägga grunden för hur konfliktsituationer kan hanteras.   Slutsatsen är att konflikter inte alltid behöver undvikas utan bör få vara en del av den dagliga verksamheten, då kan de, om de hanteras på rätt sätt, bidra till ett meningsfullt lärande.