Syftet med denna studie var att undersöka hur grundskollärare i årskurs 3–6 på två olikagrundskolor ser på hur konflikter på rasten påverkar efterföljande lektioner. Studiengenomfördes i form av en jämförelse mellan två skolor där den ena bedrev organiseradrastverksamhet medan den andra inte gjorde det. Urvalet av respondenter gjordes utifrånvilken årskurs de undervisade då vi endast valt att undersöka problematiken iårskurserna 3–6. Vi intervjuade sammanlagt 8 lärare som alla hade lärarutbildning somvar relevant för årskurserna. För att komma åt erfarenheter och upplevelser valde vi attgenomföra studien i form av semistrukturerade intervjuer som vi spelade in ochtranskriberade. Efter detta bearbetade vi fram olika teman utifrån det resultat vi fått. Iresultatet trädde en bild fram där båda skolorna hade samma syn på var konflikternauppstår under skoldagen, rasten. De olika arbetssätten skolorna bedrev gav olikaresultat, den skola som bedrev rastverksamheter hade mindre konflikter under rastensamt la mindre tid på konflikthantering i klassrummet än vad skolan utanrastverksamhet gjorde. Vidare visade resultatet att elever som varit i konflikt presterarsämre under efterföljande lektion, det ansågs som viktigt för elevens prestation attkonflikten blir löst då den annars är för upprörd för att ens delta på lektionen. Enligtresultatet kräver det en viss fingertoppskänsla för hur konflikten ska lösas, även en brarelation med eleven ansågs enligt vårt resultat vara en viktig del i konflikthanteringen.

Mobbning är ett omtalat fenomen i grundskolan men sällan hörs fenomenet i samma utsträckning i förskolans verksamhet, trots att forskning styrker dess relevans. Frågan blir därför om förskollärare bär med sig den kunskap som krävs för att motverka och förebygga mobbning mellan barn. De forskningsfrågor som har behandlats i studien är hur förskollärare och förskollärarstudenter beskriver deras upplevelser om konflikter och kränkande behandling mellan barn i förskolans verksamhet samt vilken kunskap förskollärare och förskollärarstudenter upplever att de fått från sin utbildning för att aktivt arbeta mot kränkande behandling mellan barn i förskolan. Syftet är att bidra med förståelse kring vilka upplevelser nyexaminerade förskollärare och förskollärarstudenter har av konflikter och kränkande behandling mellan barn, samt vilken kunskap de fått med sig från förskollärarutbildningen och dess möjliga konsekvenser för förskollärares kunskap om fenomenet mobbning i sin profession. I studien genomfördes intervjuer med åtta respondenter och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys och med utgångspunkt i socialpsykologi och en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det finns olika upplevelser av konflikter och kränkande behandling mellan barn, vilket även visar på olika kunskapsnivåer och erfarenheter kring ämnet. Studiens slutsats är att förskollärare önskar mer kunskap för att hantera konflikter och därmed kunna synliggöra och förebygga både kränkande behandling och mobbning mellan barn i förskolan, samt att denna kunskap kan skapa mer säkerhet i den egna professionen.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur mellanstadielärare arbetar för att förebygga konflikter och mobbning. Detta har undersökts med hjälp av frågeställningarna ”Hur arbetar mellanstadielärare för att förebygga konflikter och mobbning bland eleverna?” samt ”Vad har mellanstadielärare för uppfattningar om förebyggande arbete mot konflikter och mobbning?”. Frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer med mellanstadielärare som analyserats utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Resultatet visade att lärarna arbetar förebyggande genom relationsarbete mellan elever, mellan lärare och elever samt mellan lärare och vårdnadshavare. Lärarna arbetar även med strategierna gruppindelning och placeringar, vuxennärvaro, skolans samarbete samt olika medier för att förebygga konflikter och mobbning. Resultatet visade även att lärarna anser att konflikthantering är en del i det förebyggande arbetet då de anser att konflikter alltid kommer uppstå, men att destruktiva konflikter kan förebyggas. Slutsatserna av studien var att lärarna arbetar förebyggande genom relationsarbete, att få elever att se saker från andras perspektiv och acceptera olikheter, att ha ett samarbete på skolan samt att det förebyggande arbetet också består av att lära eleverna konflikthantering. Slutsatserna visade även att lärarnas uppfattningar om förebyggande arbete är att det är viktigt men svårt att hinna med samt reflektera kring. Detta beror ofta på en tidsbrist och att man glömmer bort det förebyggande arbetet.

Den här studien handlar om kränkande särbehandling i arbetslivet. Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn uppfattar och arbetar med kränkande särbehandling på arbetsplatsen. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar enhetschefer kränkande särbehandling och vilka erfarenheter har de om kränkande särbehandling bland de anställda på arbetsplatsen, hur hanterar enhetschefer kränkande särbehandling mellan de anställda på arbetsplatsen och vad upplever enhetschefer för svårigheter med att jobba mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem enhetschefer i en mellanstor stad. Respondenternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, handlingsteori, nya perspektiv på ledning samt situationsanpassat och transformativa ledarskap. Resultatet visar att vissa av respondenterna menar att det inte finns någon särskild anledning till att kränkande särbehandling sker, medan andra tänker sig att det har att göra med ursprung, sexualitet och funktionedsättning. Erfarenheter kring kränkande särbehandling menar respondenterna relaterar bland annat till mobbning. Faktorer som vikt och ålder tas upp som grund för kränkande särbehandling på deras enheter. Vidare visar resultatet att respondenterna ofta behöver ta in beteendevetare och handledare för extra hjälp vid hantering av kränkande särbehandling. Slutligen kommer det fram varierande svårigheter. Från att upptäcka kränkande särbehandling i tid, till svårigheter och utmaningar vid svåra samtal med de anställda angående kränkande särbehandling.

Det övergripande syftet för studien var att undersöka huruvida konflikter på arbetsplatser förändrats till följd av ökat distansarbete. Mer specifikt syftar studien till att undersöka om chefer på arbetsplatser behöver andra strategier i konflikthanteringen i ett ökat distansledarskap. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktuererade intervjuer. Respondenterna i studien var 2 manliga och 9 kvinnliga chefer (N=11) inom olika yrkesområden, mellan 30-62 år. Ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval tillämpades. För att analysera det insamlade materialet användes tematisk analys, vilket resulterade i fyra teman (ledarskap, effekter av digital kommunikation, medarbetaransvar och rättvisa) med tillhörande underteman. Resultatet visade att distansarbetet har medfört att upplevelser om misstro, uttalat behov av rättvisa processer samt passivitet hos medarbetare, har blivit viktigare att hantera för att minska organisationernas konfliktpotential. Slutsatsen är att ett ökat distansarbete har medfört att organisationernas konfliktpotential har förändrats, samt att det krävs andra strategier för att upptäcka och hantera arbetsrelaterade konflikter.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring konflikter inom pedagogiska arbetslag i förskolan och hur de hanteras. De frågeställningar som studien utgår ifrån är; vad anser förskollärare kan bli föremål för konflikt inom ett pedagogiskt arbetslag i förskolan?, hur hanteras de konflikter som uppstår i pedagogiska arbetslag enligt förskollärare? samt vad kan ha betydelse för hanteringen av konflikter inom pedagogiska arbetslag i förskolan enligt förskollärare? För att besvara frågeställningarna genomförs kvalitativa intervjuer i form av halvstrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare. Dessa intervjuas angående deras erfarenheter av konflikter och konflikthantering inom pedagogiska arbetslag i förskolan. För att tolka studiens resultat används bland annat Galtungs ABC-modell. Denna modell syftar till är att synliggöra en konflikt och hur den bäst kan hanteras beroende på vart konflikten har sin tyngdpunkt vilket kan vara i A-hörnet (attityder), B-hörnet (beteenden),eller C-hörnet (motsättningar). Informanternas svar visar på att det är mycket som kan bli konflikter i pedagogiska arbetslag och att hur de hanteras kan skilja sig åt. De flesta mindre konflikter löses inom arbetslaget, men när konflikter blir större och ofta i kombination med att de blir personliga så kan hjälp av rektor eller utomstående part kopplas in. Att ta tag i konflikter tidigt, ha en konstruktiv kommunikation och ett tillåtande klimat påpekas som viktigt för hanteringen för att kunna deskalera en konflikt medan det motsatta kan eskalera en konflikt. Vikten av att ha forum för att kunna ventilera och samtala om konflikter pekas också ut som viktigt samt en tydlig ledning.

Syftet med forskningsarbetet är att undersöka vilka strategier pedagoger i förskolan använder sig av för att hantera konflikter som uppstår mellan barn. För att uppnå ett trovärdigt resultat genomfördes observationer i den dagliga verksamheten både inomhus och utomhus. Observationerna är utförda på två förskolor i mellersta Sverige där observerades pedagogerna och deras strategier vid konflikter mellan barn. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är: den proximala utvecklingszonen och scaffolding. dessa begrepp har använts som stöd för att analysera insamlade emperin. Resultatet av studien visade att pedagogernas strategier vid konflikter mellan barn är av stor vikt för barns utveckling. Det visade även att pedagoger antar olika strategier i barns konflikter, till exempel att sätta stopp, förhindra vidare konflikt, påtvinga en lösning och att vara medlare. Diskussion och slutsatser visar att vissa pedagoger effektivt använde sig av konfliktlösningsstrategier som bidrog till den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Men utifrån mina observationer kunde jag inte se om pedagogernas konflikthanteringsstrategier påverkade barnens sociala utveckling. För att avgöra detta krävs det en längre observationsperiod. I framtida studier vore intressant att observera under en längre period samt att studera vilka strategier barnen använder för att hantera sina konflikter. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Sammanfattning/AbstractSöderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? – En undersökning av elevers och pedagogers syn på konflikter.Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat. Arbetet är upplagt kring följande frågeställningar:•Hur definierar pedagoger/elever begreppet konflikt?•Hur ser pedagogerna på konflikterna?•Hur ser eleverna på konflikterna?I analysen visar jag resultat från mina intervjuer med totalt 12 elever från två olika skolor, en pedagog samt enkäter och ett observationsschema. Det har blivit synligt att vad elever och pedagoger anser vara en konflikt är inte alltid samma sak. Nyckelord: Konflikter, pedagogens syn, elevens syn, kommunikation, interaktion.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgångsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och på så sätt minskat konflikterna på rasterna. Studiens syfte är att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att ändra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gått tillväga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever på skolan? Känner eleverna att de får med hjälp nu jämfört med innan till att lösa konflikter som uppstått under rasterna? Detta var några av alla de frågor som dök upp när jag fick höra talas om skolan och deras nya system.Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare på skolan samt 85 stycken enkätundersökningar med elever i år 2,4 och 6 har jag sammanställt ett material som övergripande visar att skolan använder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien är förlagd en liten byskola i Skåne som jag av en händelse fick nys om. Skolan är en 2-6 skolan med ca 150 elever. Skolan har ett kommunövergripande samarbete med en F-1 skola i en annan kommun och de ingår i samma rektorsområde med en rektor.

The purpose of this study is to explore how six history teachers in the later years of primary school teach about military conflicts. The aim is also to explore how the teachers are teaching to develop the students’ historical consciousness. The method used in this study is semi-structured interviews. The result of the study has been analyzed based on Jörn Rüsen´s typologies and principles for historical consciousness. The result has also been analyzed in relation to the previous research available.  The results show that the teachers feel that teaching about military conflicts extract a particular interest from the students, where they also bring more of their own perceptions, thoughts and experiences to the classroom compared with teaching other content. Since the Russian invasion of Ukraine this has become particularly noticeable. The teachers describe military conflicts as a content that makes connections between the past and the present especially visible. The methods that the teachers use vary, but notably causality is used to achieve the purpose. Time constraints pose as a challenge for teachers to succeed in teaching.  The conclusions are that military conflicts can in many ways be seen as good content to develop students’ historical consciousness, but there are challenges like time limitations and that the future perspective is not dealt with to the same degree as past and present. However, events with high topicality which are close to the students in terms of time and place make the teaching feel more meaningful. Historical consciousness is a complex concept that would need to be clarified in the curriculum in order to provide a more equal education to the students.