Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare leder det förebyggande arbetet medkonflikthantering i arbetslaget med fokus på det undervisande uppdraget. Studien utgår från detsociokulturella perspektivet och en kvalitativ metoden med intervju som datainsamlingsmetod.Resultatet visar att kommunikation, samspel och kollegialt lärande är en nyckel iförskollärarnas arbete med att förebygga konflikter i arbetslaget i relation till det undervisandeuppdraget. Det krävs förutsättningar i form av planeringstid för att förskollärare och arbetslagettillsammans ska åstadkomma detta. Resultatet visar även att kulturella mönster lever kvar avden tidigare platta organisationen i förskolan vilket försvårar förskollärarnas positionering iarbetslaget och därmed deras möjlighet att förebygga konflikter i arbetslaget i relation till detundervisande uppdraget. Slutsatsen i studien är att förutsättningar behöver skapas förförskollärare och övrig personal (barnskötare) i arbetslaget att ompositionera sig och genomföradet undervisade uppdraget i relation till en förändrad ansvars- och arbetsdelning.

Konflikter på arbetsplatsen är en utmaning som påverkar hela organisationen. Det påverkar inte bara arbetsplatsens mellanmänskliga dynamik, utan även organisationens effektivitet och produktivitet. Tidigare forskning poängterar att konflikter kan leda till högre personalomsättning och få negativa ekonomiska konsekvenser, vilket understryker behovet att arbeta med konflikter. Studien avser att fördjupa kunskapen om konflikter på arbetsplatser. Syftet med den här studien är att undersöka personaladministrationens arbetssätt för att hantera samt förebygga konflikter på arbetsplatsen. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med nio deltagare från sju olika organisationer. Empirin har analyserats genom en tematisk analys, med utgångspunkt i Lipskys och Avgars strategiska teori för konflikthantering och alternativ tvistlösning, samt Ellströms begrepp reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande. Resultaten från studien visar att samtal och kommunikation i olika former är centralt vid hantering och förebyggande av konflikter. Personaladministratörerna underströk även att organisatoriska undersökningsverktyg används för både hantering och förebyggande av konflikter. I relation till undersökningar poängteras även vikten av en tät frekvens på undersökningarna för att dess syfte ska uppnås. Vid hantering av uppkomna konflikter framkom också att det fanns en gemensam lösning på eskalerade konflikter, nämligen omplacering. Det visade sig även att de undersökta organisationerna inte hade några uttalade strategier för förebyggande av konflikter, trots att verktygen de använder fyller en förebyggande funktion. Slutligen lyfter studien fram utmaningar som personaladministratörer står inför och betonar vikten av frekventa undersökningar och samtal. Studien visar att strategier för att hantera och förebygga konflikter är avgörande för att minska personalomsättningen och behålla en god arbetsmiljö, men det har även visat sig att strategier inte är en självklarhet i organisationer.

Vi har i denna studie undersökt två lärares arbete med barnböcker för konflikthantering. En bokanalys av de barnböcker de intervjuade lärarna arbetar med har också gjorts för att undersöka hur mellanmänskliga konflikter framställs och hur innehållet i barnböcker kan användas för konflikthantering. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt barnböcker kan användas i grundskolans utbildning för att behandla mellanmänskliga konflikter samt att skapa förståelse för barnboken som verktyg för konflikthantering. Studien utgick från en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ textanalys där det sociokulturella perspektivet har varit studiens teoretiska utgångspunkt. Materialet som utgjort grunden för denna motivstudie och empiriska undersökning bestod av barnböcker och intervjuer. Resultatet har visat att boken spelar en avgörande roll i lärarnas konflikthantering. Vidare visade resultatet att boken kan skapa möjligheter för elever att utvecklas i förståelse för sig själv och för andra. Resultatet har också visat att boken kan öppna upp för lärtillfällen och utvecklande samtal. Studien visade, utifrån de två lärarnas intervjuer och bokanalysen, att barnboken kan skapa möjligheter och användas som ett verktyg för konflikthantering.

Sedan mitten på 1990-talet finns en uttalad politisk vilja att Sverige skall delta i internationellamilitära insatser i en större omfattning än tidigare. Ambitionsökning kommer att ske i en miljö därhoten globaliseras och insatserna blir mer komplexa samtidigt som det militära engagemangetskall öka så att en dubblering av utlandsstyrkans förmåga åstadkoms. Under de senaste 25 åren harde konflikter och krig som definieras som inomstatliga, lågintensiva och asymmetriska samtbedrivs med okonventionella metoder kommit att betraktas som normgivande av flertaletbetraktare. De krig som vi ser idag innehåller nya inslag avseende aktörer, drivkrafter ochmoraliska/etiska samt juridiska betingelser för våldsutövningen vilket även återspeglas i deinternationella insatser som genomförs i syfte att hantera dem. Det politiska och reella priset fördeltagande i dessa insatser har konstant ökat. Detta förhållande genererar nya utmaningar ochställer andra krav på de aktörer som överväger att använda det militära maktmedlet för att skapafred och säkerhet i den nu rådande världsordningen.Syftet med denna uppsats, som är en kvalitativ innehållsanalys, är att bedöma medvetenheten omde strategiska risker och sårbarheter som uppkommer vid användandet av det svenska militäramaktmedlet i dagens konflikter. Resultatet av analysen visar att Sverige riskerar att bli strategisktsårbart i och med den begränsade medvetenheten om de strategiska riskerna uppkomna av denökade ambitionen att använda det militära maktmedlet för internationella insatser i dagens krig, isynnerhet avseende storskaliga förluster. / Since the mid-90’s there is a pronounced political will that Sweden is to participate ininternational military missions to a larger extent than previously. This increased ambition willtake place in an environment where the threats are becoming globalized and the operations morecomplex simultaneously as the military engagement is to increase in order to double the ability ofthe expeditionary force. In the past 25 years, the number of conflicts and wars defined as intrastate,low-intensity, asymmetrical and fought using unconventional methods are being seen as thenorm by most observers. The wars of today contain new elements regarding actors, motive forcesand moral/ethic as well as legal prerequisites for the use of force, a fact also reflected in theinternational missions that are being conducted in order to manage them. The political and realcost of participation in these missions has increased constantly. These circumstances generate newchallenges and impose different demands on the actors who contemplate the use of force with theaim to establish peace and security in the present world order.The purpose of this thesis, which is an analysis of content, is to estimate the awareness of thestrategic risks and vulnerabilities resulting from the Swedish use of military force in today’sconflicts. The result of the analysis shows that Sweden is running the risk of becomingstrategically vulnerable due to the limited awareness of the strategic risks resulting from theincreased ambition for the use of military means in international missions in today’s wars,especially regarding large-scale casualties. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Denna studie ämnar belysa vilken påverkan konflikter mellan lärare och elev har på lärarens emotioner och därmed praktik i klassrummet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 4 grundskolelärare som arbetar med klasser från årskurs 4 till årskurs 8. En abduktiv tematisk analys gjordes med hjälp av Hakvoorts (2020) emergenta konflikter. Resultatet visade att lärare upplever en stor variation av negativa emotioner men med hjälp av bland annat kognitiv återtolkning lägger lärarna fokus på relations- och trygghetsskapande handlingar under och efter konflikter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers syn på goda relationer till elever, vad dessa kan innefatta och hur de bibehålls. Vi har synliggjort detta genom att vi i första hand har observerat, detta låg sedan till grund för formuleringen av intervjufrågor. I denna studie intervjuades sex pedagoger verksamma på fyra skolor, dessa var belägna i en små,- respektive storstad. Tidigare forskning på området visar att det finns en viss problematik i pedagogernas förmedling av värdegrunden. Detta på grund av att värdegrunden innefattar en mängd begrepp som är komplexa och även öppet för diverse tolkningar. Vidare visar även tidigare forskning på att relationsskapandet mellan pedagog och elev till största del är pedagogernas ansvar och det är även i huvudsak deras uppgift att ge elever verktyg för att själva skapa relationer till andra elever. Resultatet av vår studie bekräftar tidigare forskning, nämligen att värdegrunden är svår att anamma och att flertalet pedagoger har olika syn på värdegrundens innebörd. Pedagogerna uttrycker ett gemensamt intresse för pedagogiska diskussioner kring värdegrunden som de i nuläget saknar. En sådan diskussion och ett gemensamt mål skulle enligt pedagogerna generera goda relationer till eleverna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie är att studera pedagogers syn och åsikter kring mobbning på skolgården och hur de vill arbeta för att motverka detta; genom till exempel övervakning eller rastverksamhet. Vi ville även undersöka om pedagoger upplevde att det fanns en skillnad mellan flickor och pojkars mobbning, och om detta påverkade deras arbete på rasten. Vi har i studien använt oss av ett sociokonstruktionistiskt perspektiv. Vi valde att genomföra intervjuer på fyra skolor med totalt fjorton personer. Intervjuerna analyserades sedan för att identifiera teman som reflekterade pedagogernas tankar. Resultaten visade att många pedagoger är positiva till rastverksamhet men har främst andra idéer på hur mobbning skall bekämpas på skolgården. Många pedagoger såg skillnader mellan flickor och pojkars mobbning, vilket stämde väl överens med tidigare forskning. För att motverka skillnader ville pedagogerna gärna blanda flickor och pojkar mer i lek. När det kom till pedagogers roll på skolgården visade det sig att många pedagoger ogillade titeln rastvakt, samtidigt som de sa emot sig kring denna roll då de efterlyste mer övervakning på skolgården.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares strategier för att hantera barns konflikter i förskolan. Frågeställningarna är att ta reda på hur förskollärarna i studien beskriver barns konflikter samt vilka olika strategier de uttrycker att de använder i arbetet. Den metod som används i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att förskollärarnas strategier präglas av att vara inlyssnande, att använda verbal och kroppslig kommunikation samt vara lugn och visa tydlighet i barns konfliktsituationer. Förskollärarna visar enighet om att det krävs olika strategier och hantering av konflikter beroende på situation, barn och tillfälle. Det är också viktigt att låta alla inblandade få talutrymme för att uttrycka sina känslor och uppfattningar.

Forskningen har visat att dysfunktionella beteende som mobbing och trakasserier på arbetsplatser ökar runt om i världen. Detta kan vara en konsekvens av att olika generationer har olika värderingar och attityder till arbete på grund av den tidsanda som var förhärskande när det växte upp. Eller så förändras värderingar från materialistiska till postmaterialistiska, där prioriteringar som gäller materiella ting minskar för att istället fokusera på mera mellanmänskliga värderingar. De äldre ska enligt teorin om värderingsförskjutning vara mer materialistiska och de yngre mer postmaterialistiska. I den här uppsatsen har vi som syfte att testa om generationstillhörighet och/eller den postmaterialistiska värderingsförskjutningen kan förklara en del av konflikterna, mobbningen och trakasserierna på arbetsplatsen. Med hjälp av regressionsanalys analyseras de olika variablerna för att utröna om de har någon påverkan på konflikter, mobbning och trakasserier på arbetsplatser.