Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lärare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frågeställningarna. Frågeställningarna är fokuserade på vad som kännetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lärare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. Resultatet av undersökningen är att tryggheten är grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lärarna betonade att ett gott klimat är avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lärs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan är att de har bra kompisar och en bra lärare som kan hålla ordning på klassen, flertalet av eleverna trycket på att de vill ha arbetsro när de arbetar.. Läraren ska även hålla i lektioner som är roliga och varierade. För att skapa ett bra klimat inomgruppen arbetar lärarna med olika typer av övningar, som t.ex. Projekt Charlie, och även med trygghetsgrupper i olika former.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjänsten ser på konflikter som kan uppstå i samarbetet med biståndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjänsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgått från teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till biståndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekräftelse på vad andra studier inom forskningsfältet anger samt vår egen förförståelse. Konflikter kan uppstå när det tidigare sammanhållna yrket som hemtjänstassistent splittrats i en beställar- och en utförarfunktion. Stadsdelens och enhetens ekonomiska situation tycks också ha betydelse för om relationerna till biståndsbedömarna är ansträngda, liksom tidsramarna för beviljad hjälp och olikheter mellan biståndsbedömarna i besluten. Samtliga intervjupersoner anser att ett tätt samarbete med biståndsbedömarna är en förutsättning för bra samarbete. Konflikter tycks i viss mån kunna överbryggas av erfarenhet av arbete inom såväl beställar- som utförarsidan. Samtliga nyutbildade chefer har sådan erfarenhet och konflikter med biståndsbedömarna är färre bland dessa än bland de mer erfarna cheferna med äldre utbildning. Teorier om organisation, arbetsgruppskonflikter och socialisation har använts för att ge en ökad förståelse för bakgrunden och orsakerna till konflikter som kan uppstå i samarbetet mellan enhetschefer och biståndsbedömare.

Tema for denne avhandlingen er krigføring og politisk kultur i nordisk høy-middelalder. Arbeidet er et resultat av to målsettinger. Én har vært å foreta en analyse av militære konflikter i nordisk høymiddelalder. Den andre har vært å bruke analysen av militære konflikter som kilde til kunnskap om periodens politiske kultur. Den empiriske undersøkelsen består av en analyse av de mellomnordiske konfliktene i perioden 1286-1319. Perioden innledes med mordet på den danske kongen Erik Klipping i Finderup i 1286 og avsluttes med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet i 1319. Mordet i Finderup var den utløsende faktor til en kraftig intensivering av de mellomnordiske konfliktene. Med inngåelsen av det norsksvenske kongefellesskapet markerte året 1319 en avslutning på konfliktene. Ved utgangen av 1319 var også alle de sentrale aktørene døde eller i politisk eksil.

Uppsatsens titel: Strider, slitningar, tvister, usch konflikter!                    Uppsats nivå: Kandidatuppsats i ledarskap Författare: Johanna Andersson, Elin Andrén och Magnus Mattsson Handledare: Ingemar Wictor Nyckelord:  Konflikt, förebygga konflikter, chefskap, kultur, kommunikation och arbetsmiljö. Problemformulering: Vilka förebyggande åtgärder mot konflikter mellan anställda använder sig chefer av i arbetslivet? Syfte: Vi vill med denna studie ge en ökad förståelse för vilka åtgärder chefer använder sig av för att förebygga konflikter på arbetsplatsen. Då vi känner att det finns brist på information i detta område vill vi belysa vilka åtgärder som chefer kan använda sig av.                                            Teoretisk referensram: I vår teoretiska referensram har vi valt att först generellt diskutera förebyggande åtgärder mot konflikter för att vidare fördjupa oss i tre huvudområden. Vi har använt oss av samt kombinerat olika författare och teorier. Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där vi samlat in vårt empiriska material genom intervjuer.                                                                       Resultat: Det resultat vi har kommit fram till, genom vår studie, är att chefer arbetar med kommunikation och kultur som två åtgärder för att förebygga konflikter mellan anställda på arbetsplatsen. Dock har de svar vi fått varit blandade, men arbete med kommunikation och kultur har varit de två åtgärder som förekommit mer frekvent.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstå, i kontakten med anhöriga till patienter på äldreboende. Designen är deskriptiv och bygger på individuellt genomförda intervjuer. Som urvalsmetod användes ett bekvämlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav två togs bort i efterhand då de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma på var sitt äldreboende i en kommun i södra Norrland. För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga är det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha täta kontakter, stor förståelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att låta anhöriga bidra med sina kunskaper och känna sig delaktiga får sjuksköterskan anhöriga med sig. Konflikter uppstår ofta när resurserna inom vården tryter och orsakar missnöje, samt då anhörigas dåliga samvete gör att de missriktar sina aggressioner. För att lösa en konflikt kan det ibland vara lämpligt att ta in en tredje part. Även om det strider mot anhörigas vilja och kan orsaka konflikt så skall sjuksköterskan alltid göra det som är bäst för patienten, då hennes medicinska kompetens är större. / The purpose of this study was to describe how nurses apprehend their role, causes for and managing of conflicts that are possible, encountering relatives of patients living in nursing homes. The design of the study is descriptive and is based on individual interviews. The sample was a convenience sample and nine nurses were participating, out of which two were excluded after collecting data due to being interviewed at the same time. Seven nurses remained (six women, one man), working in separate nursing homes in a municipality in southern Norrland. The most important part of the nurses’ role in preventing and handling conflicts with relatives consists of keeping in close touch with great understanding, good information and having a dialogue. Creating comfort, by making a good primary contact and letting the relatives contribute with their knowledge and thus make them feel essential, will get the relatives on the nurses’ side. Conflicts often appear when the health care resources run short and cause dissatisfaction and when the relatives’ bad conscience makes them wrongfully project their anger towards the nurse. To solve the problem, bringing a third part into the conflict can sometimes be a solution. Even though it may contest the will of the relatives and cause a conflict the nurse should always do what’s best for the patient, since her medical ability is greater.

Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod för att besvara mitt syfte och utfört fem ostrukturerade intervjuer. Jag har fokuserat på frågor som rör butikschefens roll vid en konflikt och hur hon anser med sitt ledarskap kunna undvika att det uppstår konflikter. Resultatet visar att ledarskap är ett mycket komplext ämne och att det inte finns något färdigt ledarkoncept att följa. Butikschefer använder sig av olika metoder för att hantera konflikter ute i verksamheterna och vissa element stämmer överens med det forskare rekommenderar. Dock visar det sig att butikschefer upplever konflikter endast som något negativt medan forskare visar att det även finns positiva sidor vid en konflikt. Min undersökning visar på olika begrepp som är relevanta och bör tas i beaktning vid hantering av konflikter.

Syftet med vår undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begränsningar samt hur utomhuspedagogiken påverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Förhållningsättet bygger på sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhållningssätt vilket borde vara ursprungligt för människan. Lek och lekfullhet är betydelsefullt i allt lärande och i barns värld och inom förskolans pedagogik är det svårt att skilja lek från lärande. I leken utforskar barnen sin omvärld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra. Genom leken utvecklas barn socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Leken är även viktig i barns upptäckande av sina förmågor och intressen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fyra verksamma pedagoger med utomhuspedagogik som inriktning. Utomhuspedagogik innebär för alla pedagoger i studien att inte bara gå till skogen en gång i veckan utan att man medvetet tar med verksamheten ut. Vi ser att pedagogernas uppfattning av utomhuspedagogikens möjligheter är att det blir färre konflikter mellan barnen, färre tillrättavisningar från pedagogerna, barnen får möjlighet till bättre motorik och kunskap om naturen. Utomhuspedagogiken begränsas enligt pedagogerna av barns ålder, utrustning, miljö och personaltäthet. Pedagogerna anser att utomhuspedagogiken påverkar den fria leken både inomhus och utomhus. Leken inomhus påverkas negativt när barnen har svårt att sitta stilla och inte vara högljudda vilket de tillåts när de vistas ute i naturen. Det leder till många tillrättavisningar från pedagogerna när barnen vistas inomhus. För att utomhuspedagogik ska kunna bedrivas i naturen krävs att barnen är vana och känner trygghet.

Syftet med denna uppsats är att genom två fallstudier, undersöka om statersäkerhetiserar tillgång och efterfrågan på vatten samt studera orsakerna därtill. Vidareavser jag också att kontrollera om säkerhetiseringen av tillgång på vatten ökar riskernaför konflikter mellan staterna eller om säkerhetiseringen kan vara en förutsättning föratt lösa konflikterna. För att fylla syftet med uppsatsen kommer två regioner attstuderas, vilka innehåller vattenresurser som innebär att flera stater är beroende avsamma vattenkälla. De berörda staterna är Turkiet, Syrien och Irak runt Eufrat ochTigris i den ena regionen och Israel, Syrien, Libanon och Jordanien runt Jordanflodenmed tillhörande biflöden i den andra. Det är dessa staters interaktion avseendevattenproblematiken som är studieobjektet och utifrån detta skall påvisas omsäkerhetisering sker. Jag avser att anlägga det bredare synsättet på säkerhet och BarryBuzan och Nils Andréns teoribildningar kommer att ligga till grund för mittresonemang. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter är en del av vardagen i förskolan. Vårt syfte med denna rapport är att få en insikt i fyra-femåriga barns tankar och känslor kring eventuella konflikter på förskolan samt deras hantering av dessa. I vårt intresse finns även ett visst genusperspektiv; som här innefattas av att eventuellt upptäcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten består av en forskningsbakgrund där författare och forskare, specialiserade inom området, ger sin uppfattning kring ämnet. Med tanke på betydelsen av sampel mellan barn och fokus på barns känslor och tankar i denna rapport, är det sociokulturella perspektivet lämpligt som utgångspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmågan, förmåga till samspel samt konflikter och utanförskap. Forskningsbakgrunden innehåller även olika metoder kring hantering av konflikter utifrån barns perspektiv.I den empiriska delen ges ett sammanfattande resultat av våra barnintervjuer och barnobservationer, där urvalet består av tio förskolebarn i åldern fyra-fem år. De enskilda intervjuerna har varit utav kvalitativ karaktär. Frågeställningar som är i fokus i denna empiriska del är: hur en bra kompis är, barns känslor vid konflikter samt barns olika konflikthanteringsmetoder.I resultatet redovisas det bland annat att en bra kompis ska vara snäll och bra på att leka, att barn blir ledsna då de inte får vara med i leken och att det går att lösa konflikter genom att ”göra förlåt” istället för att bara verbalt uttrycka det.I samband med arbetet kring denna rapport har vi fått större insikt i känslornas betydelse vid samspel och konflikter samt vikten av att bejaka och bearbeta dessa.

Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen. För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien. Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen.