Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika typer av konflikter med kulturella förtecken som förekommer mellan olika aktörer på mångkulturella skolor och hur konflikterna hanteras. Empirin är baserad på en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som utfördes under våren 2011 med sex kvinnliga lärare på två mångkulturella skolor med inriktning 7-9. Det erhållna resultatet pekar på att det förekommer kulturella konflikter av olika typer. De mest framträdande konflikterna handlar om rasism och hierarkier samt olika förhållningssätt till kroppsspråket, orden och röstläget. Respondenternas erfarenheter kring konflikthantering delades in i olika teman där medvetenhet, kommunikation, respekt och vikten av en tydlig strategi var mest framträdande.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ”hur arbetar företagsledningen med konflikthantering?”. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem. Uppsatsen belyser även ledarens roll vid konflikter. Sammanlagt har sex intervjuer har genomförts. Tre intervjuer har genomförts på företag med mindre än 50 anställda och tre intervjuer har genomförts på företag med mer än 100 anställda. Alla företag är belägna i Karlstad kommun och samtliga respondenter har haft någon form av ledningsansvar. Resultatet presenteras i analys och resultatkapitlet. Här har vi återgett utmärkande drag från respektive respondent, belysande citat, jämfört dem med varandra och kopplat samman detta med vår teoretiska referensram. Undersökningen har visat att det inte finns några större skillnader i hur företagsledningen i stora respektive små företag hanterar konflikter men på vissa sätt skiljer de sig åt. Det som belysts som en viktig komponent för hur företagsledningen arbetar med konflikthantering är det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet var ett återkommande svar vi fick fram i samtliga intervjuer. Ännu ett gemensamt och återkommande drag hos samtliga respondenter var att vid en konfliktsituation var de alla lösningsfokuserade. Vi har funnit att konflikt av intrapersonell natur är vanligare i små företag än i stora. En större andel av de stora företagen kan tänka sig omplacering som en utväg vid lösning av en konflikt. Utbildning som en konfliktförebyggande åtgärd är återkommande bland de stora företagen men nämns inte av de mindre företagen. Samtidigt som de små ser att det finns en möjlighet att tillgodose alla inblandades önskningar och behov vid en konfliktsituation medan de stora inte ser att denna möjlighet finns.

Frågeställningarna som presenteras i uppsatsen är om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och män delar mer jämställt på hushållsarbetet samt om flexibel arbetstid påverkar konflikterna i hushållet om fördelningen av hushållsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta är att flextid i debatt framställs som något självklart positivt. Ett hjälpmedel för kvinnor att uppnå balans mellan arbete och familj. Något som i sin tur skulle öka jämställdheten i hemmet och förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden.Utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras två hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushållsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern när det gäller hushållsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen är att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jämställdhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien är kvantitativ och baseras på den femte och senaste av levnadsnivåundersökningarna; LNU 2000 som bygger på intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket är 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushållsarbetet. Resultatet av den linjära regressionsanalysen visar att estimaten inte blir signifikanta när jag kontrollerar för den egna arbetstiden vilket pekar på att det är arbetstidens längd och inte flextiden i sig som påverkar den totala hushållsarbetstiden.I den andra analysen var syftet att titta på om flexibla arbetstider påverkar makarnas konflikter om hushållsarbete och/eller egen eller partnerns arbetstid. Resultatet av den logistiska regressionsanalysen visar att kvinnorna med flextid löper 1,5 gånger så stor risk att ha konflikter om arbetstid och hur hushållsarbetet ska fördelas jämfört med kvinnor utan flexibel arbetstid. Sambandet är signifikant på tioprocentsnivån.

Det finns ett tydligt samband mellan konflikter och sjukskrivningar i organisationer. Det är oundvikligt med konflikter i organisationer dock upplevs de av flera som något jobbigt. Det är inte konflikter i sig som är det huvudsakliga problemet utan hur konflikten hanteras. Det ärdärför viktigt för chefer att ha kunskap i konflikthantering. Genom denna undersökning vill vita reda på hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar med konflikter och konflikthantering medarbetare emellan. Ordet konflikt betyder oenighet och ses ofta som ett problem i organisationen. Människor har fyra olika basbehov som kommer leda till en konflikt ifall de kränks. De som arbetar med konflikhantering har kommit fram till att alla konflikter har en process som ser i stort sett likadan ut oavsett var den uppstår. Grunden för allt samspel mellan människor är kommunikation och innebär att man delar med sig av tankar, avsikter, känslor och värderingar. För att kunna lösa en konflikt måste den först tydliggöras, därefter analyseras och komma fram till vad den beror på för att sedan bearbetas. Hur chefen tar sig an detta beror på hur denne kombinerar egenintresse respektive samarbetsintresse. För att genomföra undersökningen valdes en kvalitativ undersökningsmetod som bestod av öppna individuella intervjuer med tre butikschefer. Intervjuerna genomfördes i tre olika butiker med olika storlekar samt olika företagsformer. Butikschefens erfarenhet är det mest avgörande för hur konflikthanteringen kommer att se ut, utbildning inom området är till synes betydelselös i konfliktsammanhang. Det kan vara svårt att följa en teoretisk modell då alla konflikter ser olika ut. Det mest avgörande för en konstruktiv konflikthantering är att uppmärksamma konflikten i tid samt att ha en god kommunikation vilket inte kan påpekas nog med gånger. Det finns olika konflikthanteringsstilar som beroende på hur man kombinerar samarbetsintresse och egenintresse väljs i konfliktsituationer. Det mest funktionella skulle kunna vara att kombinerade olika stilarna och anpassa stilen efter hur situationen ser ut. Det är av stor vikt att lösa konflikter så snabbt som möjligt i butiksmiljö för att undvika att kunder påverkas avkonflikten.

Vi har undersökt om konflikter förekommer i mindre omfattning i utomhusmiljö jämfört med inomhusmiljö och om barn och pedagoger hanterar konflikter på olika sätt. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att utomhusmiljön leder till färre konflikter, medan merparten av de intervjuade barnen inte ser någon skillnad mellan inomhus- och utomhusmiljö gällande konflikter. Pedagogerna använder sig till stor del av medling vilket anses vara en konstruktiv metod medan barnen försöker hantera konflikter så gott de kan själva genom bland annat kompromissmetoder och anpassningsmetoder. Vi har kommit fram till att utomhusmiljön inte nödvändigtvis är en faktor som generar färre konflikter, det handlar istället om hur individer interagerar i ett socialt sammanhang.

Hur konflikthantering mellan barn och mellan vuxna hanteras på f-6 skolan "Lillskolan".

Syftet med undersökningen är att fånga upp förskollärares uppfattning om hur utemiljön kan bidra till att minska förekomsten av konflikter i förskoleverksamheter. Vi belyser att utemiljön kan nyttjas mer än vad den vanligtvis gör och vad man som pedagog behöver vara medveten om i arbetet med att förebygga konflikter. Undersökningen visar flera olika aspekter som påverkar förekomsten av konflikter. Den kommer även att ge förklaringar till varför färre konflikter uppstår i utemiljön. Det framkommer också att utemiljön kan ha stor betydelse för barns samspel och det enskilda barnets utveckling av sociala förmågor som påverkar hur det kan fungera tillsammans med andra. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på vår undersökning. Den empiriska undersökningen omfattar en kvalitativ metod genom intervjuer med undervisande pedagoger i förskoleverksamheten. Resultatet i undersökningen visar en positiv inställning till utomhuspedagogiken. Informanterna påtalar att många av konflikterna som förekommer inomhus, upplöses utomhus och mycket tyder på att utemiljöns fördelar påverkar barn positivt. De menar också att det inte uppstår lika många konflikter i utomhusmiljöer. Det visar sig att utomhusmiljöns fördelar gynnar både barn och vuxna, både fysiskt, psykiskt. Pedagogerna talar för en god utveckling hos barngruppen genom att vara utomhus och använda sig av det som naturen erbjuder, tillexempel utvecklar barnen sin lek, sociala färdigheter, lärande och samspel. Vår slutsats är att utomhusmiljön kan bidra till en fredligare vardag på förskolan.

Sammanfattning Syftet med studien var att uifrån patienter, närstående och personal belysa de etiska dilemman och svårigheter som kan uppstå vid vård av patienter som får livsuppehållande åtgärder. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteraturstudien visade att etiska dilemman kunde uppstå vid beslut om att avstå, påbörja eller avsluta livsuppehållande behandling. I de granskade artiklarna framkom att det kunde vara stor skillnad på allmänhetens och sjukvårdens förväntningar på vården. Beslut som togs vid vård i livets slutskede var komplexa både ur ett medicinskt och känslomässigt perspektiv. Enighet var önskvärt för att undvika etiska dilemman vid livsuppehållande åtgärder. Centrala problem som framkom ur den granskade litteraturen i föreliggande litteraturstudie var bristande samarbete, kommunikationsproblem och konflikter inom och mellan personal men också konflikter med anhöriga. Vårdpersonal, patient och anhöriga kunde alla bära på skuldkänslor och känslor av vanmakt när det blev uppenbart att det inte finns hopp om att bota. Det var inte alla anhöriga som ville medverka i svåra beslut som kunde leda till döden. Alla patienter ville heller inte att anhöriga var inblandade i besluten. Litteraturstudien pekar mot att fortsatt forskning inom området är önskvärt för att förbättra omvårdnaden för patienter som får livsuppehållande åtgärder.                     Nyckelord: Livsuppehållande åtgärder, etik, konflikter, coping.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna.

<p>Background/Problem: Since the IT-burst in 2000 it has been recession within IT-consultant firms (Sif 2004). The tendency is, however, changing slightly and IT-consultants firms are getting more assignments again (Arbetsmarknadsstyrelsen – AMS, 2004). IT-consultants firms are however still related to stressed per-sonnel (Handelskammaren 2004; Hallstedt 2001). Another critical factor is the communication between management and workers. Many leaders are poor communicators and give insufficient instructions (Höij, 2004 och Wallström, 2003). These two circumstances, stress and poor communication, can cause role conflicts and disagreements within the organisation (Cooper et al., 2001). IT-consultants have difficulties to define their roles and reflect over other roles. Information about stress- and conflict resolution is therefore one important tool in this process (Bjurman, 2003 & Handelskammaren, 2004).</p><p>Purpose: The purpose is to build a perceptive about internal role conflicts through knowledge about roles, role conflicts and internal role conflicts origin, prevention and resolution in organisations. Through this knowledge and empirical finding, in IT-consultant firms in Jönköping/Huskvarna, Sweden, our goal is to give advice about how IT-consultants firms can manage and prevent internal role conflicts. Our aim is also to make a brief conclusion about how role conflicts can occur.</p><p>Method: The foundation of the thesis is a theoretical study. Through this study we created the empirical and analytical methods. The empirical part consists of a qualitative approach which is based upon eleven interviews at six different IT-consultants firms in Jönköping/Huskvarna, Sweden, with 20-50 employees.</p><p>Results: The hardest thing with role conflicts is not to manage them but to find them. It is important to discover the conflicts and then solve them in time. Knowledge about these issues are therefore necessary. In order to mange and solve the role conflicts it is important, especially for leaders, to have regulated information meetings and instructions about how to deal with conflict resolution. If this is managed in the right way it can lead to better communication and less stressed employees and then fewer role conflicts.</p> / <p>Bakgrund/Problem: Sedan IT-bubblan sprack 2000 har det förekommit nedskärningar och uppsägningar inom IT-konsultföretag (Sif 2004). Konjunkturen håller dock på att vända och man märker en svag uppgång igen (Arbetsmarknadsstyrelsen - AMS, 2004). IT-konsultföretag förknippas dock fortfarande med stress och utbrändhet bland personal (Handelskammaren 2004; Hallstedt 2001). En annan kritisk faktor i IT-konsultföretag är kommunikationen mellan chefer och anställda. Det förekommer att chefer för en dålig dialog med bristande instruktioner till de anställda (Höij, 2004 och Wallström, 2003). Dessa två omständigheter, stress och dålig kommunikation kan leda till rollkonflikter och oenigheter på arbetsplatsen menar Cooper, Dewe och Driscoll (2001). Vi anser att rollkonflikter förekommer på grund av dessa orsaker i IT-konsultföretag. Vårt antagande grundar sig på att stress- och konflikthantering är viktiga inom branschen (Bjurman, 2003 & Handelskammaren, 2004). Bjurman (2003) menar även att det finns ett ökat behov av personal som har kunskap kring konflikter i framtiden.</p><p>Syfte: Syftet är att utveckla en förståelse kring interna rollkonflikter i IT-konsultföretag genom kunskap om roller, rollkonflikter och hur konflikter upp-kommer, hanteras och förebyggs i organisationer. Med denna kunskap och empi-riska studier på IT-konsultföretag i Jönköping/Huskvarna ämnar vi sedan att ge råd om hur interna rollkonflikter kan hanteras och eventuellt förebyggas i IT-konsultföretag. Vårt mål är även att kort beskriva hur interna rollkonflikter kan uppkomma i IT-konsultföretag.</p><p>Metod: Grunden är en teoretisk studie som frambringade lämplig empirisk och analytisk metod. Den empiriska delen består av en kvalitativ ansats vilken bygger på elva intervjuer på sex stycken IT-konsultföretag i Jönköping/Huskvarna med vardera 20-50 anställda.</p><p>Resultat: Rollkonflikter uppkommer främst på grund av bristande kommunikation i organisationen. De vanligaste tillfällena då de uppkommer är nyanställningar, företagssammanslagningar och organisationsförändringar. Det är inte lämpligt att kontrollera konflikterna i ett IT-konsultföretag eftersom det skulle leda till sämre produktivitet i projektgruppen. Det är istället viktigt att vara orädd, ge konstruktiv kritik, ha utbildning i konflikt- och stresshantering samt vara en god lyssnare. Förebyggande åtgärder för rollkonflikter kan vara regelbundna möten och after-work aktiviteter.</p>