• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 352
  • 7
  • 3
  • Tagged with
  • 364
  • 142
  • 75
  • 75
  • 61
  • 57
  • 45
  • 42
  • 36
  • 35
  • 35
  • 34
  • 32
  • 32
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Varför blir inte någon förbannad på kepsar nu för tiden? : En kvalitativ studie av gymnasielärares uppfattningar av konflikter och konflikthantering. / Why doesn´t anyone get mad at caps nowadays?

Hellgren, Gunilla January 2010 (has links)
The purpose of this study is to examine secondary teachers' perceptions of conflict, conflict management, conflict prevention and conflict communication. In addition to theory, I conducted individual interviews and focus group discussions. Most teachers have a common view and argues that a conflict occurs when two or more individuals do not agree on something. Typical conflicts are about grades, teachers' changing professional roles and cellphones in the classroom. In my view, it seems as if the mobile phone has taken over the core conflict that caps created for some 10 years ago, functioning now as the dominant symbol in an ongoing development process providing space for meeting and dealing with conflicts in a constructive way. / Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om konflikter, konflikthantering, förebyggande av konflikter och kommunikation vid konflikter. Förutom teori, har jag genomfört enskilda intervjuer och diskussioner i fokusgrupper. De flesta lärare har en samsyn och menar att konflikter handlar om att två eller flera är oense om något. Typiska konflikter handlar om betyg, lärarnas förändrade yrkesroll och mobiltelefoner på lektioner. Enligt min uppfattning ser det ut som om mobiltelefonen övertagit konflikthärden kepsen skapade för ett 10-tal år sedan och att dessa blir som symboler som ingår i en ständig utvecklingsprocess och ger utrymme för att möta och hantera konflikter konstruktivt.
122

Arbetskonflikt, syskonplacering och partnerstatus

Johansson, Eva, Söderlund, Liselotte January 2008 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS). Det visade sig att förstfödda hade en signifikant (p= 0.002) högre poäng på WCS än de yngre syskonen. Personer utan partnerrelation hade även de ett signifikant (p= 0.00) högre poäng på WCS. Det visade sig också att förstfödda var de som i störst utsträckning levde utan partnerrelation. Den personlighet som skapas i konkurrensen mellan syskon visar sig även ha betydelse i en arbetssituation och för personens partnerstatus.
123

Arbetskonflikt, syskonplacering och partnerstatus

Johansson, Eva, Söderlund, Liselotte January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS). Det visade sig att förstfödda hade en signifikant (p= 0.002) högre poäng på WCS än de yngre syskonen. Personer utan partnerrelation hade även de ett signifikant (p= 0.00) högre poäng på WCS. Det visade sig också att förstfödda var de som i störst utsträckning levde utan partnerrelation. Den personlighet som skapas i konkurrensen mellan syskon visar sig även ha betydelse i en arbetssituation och för personens partnerstatus.</p>
124

Proaktivt arbete i stället för en konflikthanteringsplan : En kvalitativ studie om hur ledare på Spotify upplever hantering av konfliker / PROACTIVE WORK INSTEAD OF A CONFLICT MANAGEMENT PLAN : A qualitative study of how leaders at Spotify experience conflict management

Viberg, Carolina January 2015 (has links)
Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters påverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrån en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling då konflikter upplevs bidra till nytänkande och utveckling. Studien visar på att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas. Utmärkande för Spotify är deras proaktiva processer vilket bidrar positivt till organisationens konflikthantering. Coaching och feedback är två proaktiva processer som dels reducerar antalet konflikter och dels medverkar till att konflikter hanteras på ett tidigt stadium.  Den här studien visar på att organisationer som har proaktiva processer så som aktiv coaching och feedbacksystem, inte behöver en konflikthanteringsplan.
125

In the lands of oligarchs : ethno-politics and the struggle for social justice in the indigenous-peasant movements of Guatemala and Ecuador /

Lembke, Magnus, January 2006 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.
126

Konflikthantering hos högstadieelever : Hur elever i högstadiet beskriver sin egen kunskap och förmåga till konflikthantering i och utanför skolan

Eriksson, Anette, Sundström, Cariina January 2020 (has links)
Syftet med studien är att belysa vad elever på högstadiet beskriver att de har för kunskap om konflikter, konflikthantering samt vilka kunskaper de beskriver att de har för att kunna hantera konflikter i och utanför skolan. Vi gjorde en kvalitativ studie med strukturerade intervjuer med sju elever från fem olika högstadieskolor. Resultatet visar att eleverna lägger samma betydelse i begreppet konflikt som ordböcker och facklitteratur gör, och slutsatsen är att eleverna har en god uppfattning om vad begreppet konflikt innebär. Vidare kan vi i resultatet se att övervägande del av eleverna väljer samtal med motparten som konflikthanteringsmetod, för att gå vidare till medling om samtal inte ger resultat. Vi ser även att några elever väljer bort konflikter, som inte är känslomässigt betydelsefulla för dem och går med på motpartens önskan. Några av eleverna har undvikande attityd mot konflikter och kan då varken hantera eller lösa dessa. Slutsatsen är att de flesta eleverna har grundläggande kunskaper i konflikthantering. Vidare visar resultatet att ingen av eleverna kunde namnge eller beskriva någon konflikthanteringsmetod. Av detta kan vi dra några försiktiga slutsatser; att eleverna inte kopplar ihop värdegrundsarbetet i skolorna med konflikthantering, att de flesta eleverna omedvetet har både verktyg att använda dem, samt att elevernas kunskaper om konflikthantering kommer mer från ’Learning by doing’ och konfliktsocialisering än från medveten undervisning i skolan.
127

Konflikter, ogräs eller frön? : Arbetsplatskonflikter utifrån ett ledarskapsperspektiv

Aarvaag, Evalinda, Lindroth, Linda January 2016 (has links)
Det gemensamma intresset för konflikter grundade idén att studera väl ansedda ledares perspektiv på arbetsplatskonflikter och hur dessa ledare löser konflikter konstruktivt. I grunden finns en undran om väl ansedda ledare har förmågor som gör att de löser konflikter mer konstruktivt. Konflikter utgör en stor del av en ledares arbetstid. Konflikter kan förmodligen inte undvikas men hur konflikter hanteras är avgörande för att en organisation och dess anställda skall mogna och utvecklas. Det har utövats forskning inom konflikthantering utifrån ett ledarskapsperspektiv men de studierna har haft en kvantitativ ansats. Studiens syfte är att undersöka hur väl ansedda chefer ser på arbetsplatskonflikter och hur dessa chefer hanterar konflikter. Ett delsyfte är att erhålla kunskap om vilka metoder ansedda ledare använder i konflikthantering. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilka typer av arbetsplatskonflikter uppstår i en organisation? Vad är avgörande om konflikter blir konstruktiva eller destruktiva? Vad har ledarskapet för inverkan på konflikthantering och hur ska ledaren ta sig an konflikter? Vilka förmågor och egenskaper har ledare som hanterar konflikter effektivt? Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det införskaffade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av teoriramen. Slutligen användes Rahims (2002) teori om conflict management i diskussion då det i resultatet framkom stöd för modellen, dock med en utveckling vilket presenteras i slutsatsen. I studiens analys framkom att ledare som hanterar konflikter konstruktivt behärskar tre huvudområden. Dessa förmågor är människoorienterad, uppgiftsorienterad och lärande- och kulturorienterad. Väl ansedda ledare manövrerar emellan dessa förmågor beroende på situation. I studiens resultat framkom också att undvikande och dominant ledarskapsbeteende skapar barriärer i konflikthantering. / The authors' joint commitment conflicts produced the idea to study highly-regarded leaders' perspective on workplace conflicts and their constructive resolution. Basically there was a curiosity about how such leaders resolve conflicts so effectively. Workplace conflicts are a major part of a leader´s time at work. While probably unavoidable, how conflicts are handled is crucial for the growth and development of an organization and its employees. There has been practical conflict management research from a leadership perspective, but the studies have had a quantitative focus. This study aims to examine the various ways respected managers address and resolve workplace conflicts. The study seeks to answer the following questions: What kinds of workplace conflict exist in an organization? What are the critical factors in conflicts? How are conflicts viewed constructive/destructive? What is a leader's role when managing/resolving workplace conflict? What abilities and qualities have leaders who manage conflict effectively? The study is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The material was thematic and coded. Results were analysed using the theoretical framework. The empirical data was analysed using Rahims (2002) theory of conflict management. Building on the results, the model which has been developed will be presented at the study’s conclusion. The study's analysis reveals that leaders who deal with conflicts constructively mastered the three main areas of concern, depending on the situation. These are people-oriented, task-oriented, and learning- and culture-oriented. The study's results also revealed that evasive and/or dominant leadership in particular creates barrier store solving conflict.
128

Konflikthantering : En studie med fokus kring barns konflikter och förskollärarens kvalitéer ur ett barns perspektiv

Ingvarsson, Jessica January 2016 (has links)
Studien inriktar sig på att undersöka förskollärarens kvalitéer i en konfliktsituation utifrån ett barns perspektiv. Förskollärarens kvalitéer syftar i denna studie till roller, egenskaper samt uppgifter. Barns perspektiv innebär enligt Trondman (2011) att barnen ska ha rätt att ha det bra i nuet. Det vill säga att kunna tänka fritt, tala med egen röst samt bli lyssnad på. Sommer, Pramling Samuelsson &amp; Hundeide (2013) anger att barns perspektiv representerar barnens egna erfarenheter, förståelse och uppfattningar av deras egna livsvärldar. Einarsdóttir, (2005a) anger att förvånansvärt få försök har gjorts på att undersöka vad barn anser om förskolans verksamhet. Dora W. Chen m.fl. (2001) och Nilsson (2015) anger att konflikter förekommer frekvent mellan barn i en barngrupp. Att då undersöka konflikter och förskollärarens kvalitéer ur barns perspektiv blir således en intressant kombination. I denna studie syftar begreppet konflikt till både positiva och negativa interaktioner mellan barn där det finns motsättningar i åsikter eller handlingar. Resultatet av denna studie visar att förskolläraren bär på olika ansvar så som omsorg och fostran, rättvisa, tillit till barnens egen förmåga samt att vara en närvarande pedagog. Ett annat tema som framkom var barns perspektiv om konflikter där känslor och outtalade regler har en roll i hanteringen av konflikter. Dessa i sin 1tur har betydelse för förskollärarens kvalitéer då för det första känslor har en stor roll i hur mottagliga barnen blir för en lösning eller hantering på konflikten. För det andra spelar det normativa och kulturella så som regler in i förståelsen av barnens livsvärld och på så vis påverkar det förskollärarens förhållningssätt.
129

Konflikthantering på fritidshemmet : elev- och pedagogperspektiv

Borgbrant, Daniel January 2017 (has links)
At the after-school center, at which I’ve been working for about twenty years, I have noticed different kinds of conflicts. There are conflicts during both indoor and outdoor activities. Lately I’ve been thinking about both why these conflicts occur and how the conflicts are solved in a way that’s developing both the pupils and pedagogues. In this study, I’m looking for answers to four questions: What conflicts occur during breaks and at after-school center? What thoughts do the pupils have regarding conflicts they have observed at the after-school centers or breaks? How do the pedagogues perceive the pupils’ thoughts about conflicts? How do the pupils and the pedagogues make use of possibilities created by the conflicts? To get answers about what kind of conflicts that occur (question 1), I made observations at two centers. In total, there were six observations, twenty minutes each. During these observations, I made a protocol of six incidents. The conflicts I have observed are mostly between two pupils and have elements of both verbal and physical activity. With these events as a starting point I made five group interviews in total at the two after-school centers. At every group interview three pupils attended. The purpose was to hear the pupils’ reflections regarding the observed conflicts and how the conflicts can be made useful (questions 2 and 4). In their answers the pupils showed that they had reflected regarding the six types of conflicts at different ways. Some pupils stated that all events are frequently occurring at the after-school center. The reasons can be that a pupil wants to reach his/ her goals, for example get first in line, win the soccer game or get away when he/ she get tagged at playing dabbed. Then you push yourself ahead or tackle others. At playing dabbed the pupils find several reasons why they are not dabbed even though they know they are dabbed. Another goal that the pupils strive to reach is to get their will through. For example, by moaning to get to play alone with your best friend or show yourself strong by hitting others with sticks (even if it means that the one that is beaten gets sad or angry). It also revealed that pupils run or walk away at fights or go to the teacher to get help. The third part of the study is individual interviews with four pedagogues, two at respectively after-school center. The purpose was to hear their point of view about the pupils’ reflections of the observed conflicts and their opinions on how the conflicts can contribute to the development of the pupils (question 3 and 4). The pedagogues say that the pupils have many good ideas about how they can solve conflicts, both alone and with the help of the pedagogues, in a good way. The pedagogues regard the six events as tangible situations that can be useful regarding conflict handling and at creating proactive activities. One conclusion is that the pedagogues view the conflicts as a learning process contributing to the pupils’ development and rarely as a problem. Another conclusion is that the pedagogues try to get the pupils to solve the conflicts by themselves, but to be nearby if the conflicts cannot be solved. The pupils mean that during a conflict you can together decide upon a solution. Maybe a compromise is possible for solving the conflict so that the work or play can be continued. Frequently occurring proposals from the pupils, at the interviews, are to offer different kinds of activities either to solve the conflict or to learn from the conflict. Examples are to show empathy, suggest cooperation, support the one that is hurt, pull away in order to not enhance the conflict and to intervene when the conflicts are violent. These actions the pedagogues can follow up afterwards to proactively obstruct new conflicts. One conclusion is that the presence of a pedagogue is of importance to minimize the conflicts between pupils.
130

Fritidsgympan som verktyg för att utveckla relationer och elevers förmåga att hantera konflikter / Leisure gymnastics as tool to development of relationships and students ability to handle conflicts

Gomez, Juan, Bergman, Oliver January 2017 (has links)
Vårt utvecklingsarbete grundar sig på relationer och konflikter som uppstår på skolans fotbollsplaner under rasterna. Våra mål med utvecklingsarbetet är att minska konflikterna genom att öka elevernas medvetenhet om varandras olikheter och skapa ett mer harmoniskt klimat på skolans fotbollsplaner. Med stöd av Lewins Action Research Spiral har problemområdet identifierats genom observationer och tidigare VFU-erfarenheter. Utvecklingsarbetets längd varade i fem veckor, inom denna period utförde vi både observationer och aktioner. Aktionerna med eleverna bestod av planerade lektionstillfällen. Observationerna genomfördes parallellt med aktionerna vilka gav oss ett underlag för hur vi skulle arbeta vidare. Vi valde att inrikta oss på samtliga elever i skolans förskoleklasser då vi ansåg att behovet var störst inom denna ålderskategori. Deltagande vid aktionstillfällena var frivilligt. Utvecklingsarbetes dokumentation utgjordes av observationsprotokoll och sammanfattningar av aktionstillfällena. Resultatet i utvecklingsarbetet visar att lärarnas inflytande i kombination med ökad förståelse hos eleverna leder till ett bättre klimat där det är tillåtet att göra misstag för att ge möjlighet till ett lärande. Resultatet visar att en gemensam målbild bidrar till mindre missförstånd som ofta ligger till grund för konflikter.

Page generated in 0.0531 seconds