Kommunikation mellan adolescenter och vuxna associeras ofta med frustration. Denna kvalitativa studie behandlar hur relationen och kommunikationen mellan adolescenter och vuxna upplevs utifrån adolescentens perspektiv. Åtta undersökningsdeltagare mellan 13 och 15 år intervjuades om vad som ansågs frustrerande och stimulerande gällande denna relation. Vid konflikter upplevde adolescenter att vuxna saknade empati och respekt. Balans mellan autonomi och föräldrars omtanke visade sig vara viktigt för adolescenterna. I välfungerande relationer gynnas kommunikationen av ett varmt och stödjande förhållningssätt av föräldrarna. Detta ger stöd åt Baumrinds auktoritativa uppfostringsstil, som även kan appliceras på lärare. För god utveckling av adolescentens individualitet bör förälderns förhållningssätt gentemot adolescenten utgå ifrån hans/hennes individuella förutsättningar.

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett på olika sätt. Mitt intresse för detta område är på grund av att jag tidigare arbetat i skolans värld. Där förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom även konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgående. När jag böt yrke och började arbeta inom sjukvården märkte jag att det förekom ganska mycket konflikter även här, framförallt i personalgruppen som ingen försökte lösa. Jag har nu med hjälp av litteraturen funnit några olika sätt som chefer löst konflikter på gruppnivå mellan två eller flera personer. Det jag har funnit i litteraturen är att chefer har gett order direkt till kombattanterna att sluta med sitt beteende, undvikit konflikten, kompromissat, medlat, utsett syndabockar, konfronterat, försökt behandla konflikten själv eller tagit hjälp av extern konflikthanterare. Resultatet i min studie visade att om en chef undvek konflikten så riskerade den att bli ett mycket svårlöst problem. Omplacerade man personalen så flyttades ofta bara problemet till ett annat ställe. Då man tog hjälp av en extern konsult, kunde det bli kostsamt men var oftast det bästa alternativet.

Syftet med detta arbete är att utifrån given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest väsentliga konfliktområdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrån organisatoriska och/eller ledarskapsmässiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstår än idag. Den stora, komplicerade och byråkratiska organisationens tvedelade karaktär, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmåga att hantera konflikter utgör källa till de flesta konflikter. Det pågår en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering från makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande är starkt och påverkar i många stycken även det andliga arbetet. Organisationen har inte förmåga att förändra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhållandena, att möta kraven på modernt ledarskap och att möta förändringar i en allt mer sekulariserad omvärld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmåga att implementera fattade beslut. Framgångsrika organisationer kräver ett tydligt ledarskap, föregångsmannaskap och en tydlig värdegrund. Vår uppfattning är att den individuella friheten är för generös, kontraproduktiv och konfliktskapande. En organisations mål och uppgift är ett av de viktigaste instrumenten för att utveckla och anpassa en organisation. Vi har mycket svårt att se kopplingen mellan uppgift och organisation inom Svenska kyrkan. Vår uppfattning är att verksamheten skulle vinna på att reformeras helt eller delvis. / The purpose of this paper is to take the given structure and organization, with existing staff and employees, and to identify and analyze the most significant areas of conflict in the Swedish Church. And also seek explanations for these conflicts based on organizational and / or managerial factors.Our findings indicate that the organizational issues which have caused criticisms directed against the Church in recent decades, persists even today. The Swedish Church is a large, complex and bureaucratic organization with dual structured character constituted by two parallel organizational structures with both synodical and a spiritual structure. We have noticed that this dual structure together with deficiencies in the individual leadership and an inability to manage conflicts in a constructive way is in itself an enormous source of conflict. There is an ongoing power struggle within the organization and the Bishops' exclusion from the decision-making process can be seen as a manifestation of this struggle. The agency structure (Chaves 1993), which we in our paper refer to as the “democratic-line”, exercises a strong influence over the Church including the spiritual work, which in theory, belongs to the religious authority.The Swedish Church as an organization lacks the ability to change, to adapt the management and structure to the new conditions, to meet the demands of modern leadership and to quickly respond to changes in an increasingly secular world. Which can accord to our finding be explained by deficiencies in leadership, unclear management structure and inability to implement decisions. Successful organizations require clear leadership, pioneering skills and evident set of values. Our comprehension is that personal freedom is too generous, counterproductive and also conflicting in the Swedish Church. Many organizational theories highlight the goal and the mission of the organization as one of the main tools to develop and adapt an organization to changes. We have not been able to see the connection between the task of the Swedish church and the structure of the organization. We believe that the connection between the task and the structure of the organization should be clearer and complete each other. Regarding to, our findings, we believe that the Swedish Church will benefit from an organizational structure change.

Denna studie bygger på observationer av fri lek i såväl förskolan som förskoleklassen. I bägge verksamheterna är konflikter och konflikthantering vardagsmässiga inslag då barn och elever ständigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta på de strategier som barn respektive elever använder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, många gånger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. Frågeställningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass använder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen. Utifrån Alvestads (2010) fem kategorier vad gällande konflikthanteringsstrategier har resultatet sammanställts för att ge möjlighet att bearbeta frågeställningarna. Resultatet påvisade att det fanns stora likheter i hur barn i förskolan respektive förskoleklassen använde sig av strategier i sin konflikthantering Kommunikation var den viktigaste aspekten för att barn och elever skulle kunna hantera konfliktfyllda situationer. Att uttrycka sig verbalt var någonting som samtliga barn och elever använde sig av i hanteringen av konflikter, men även annan typ av kommunikation såsom kroppsspråk förekom frekvent.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen. I familjer där missbruk förekommer är också risken för våld och konflikter mellan föräldrarna stor, vilket direkt eller indirekt kan drabba barn i dessa familjer. Vår analys, med kopplingar till anknytningsteorin, påvisar att barns otrygga anknytning till sina föräldrar/er kan öka risken att barn hamnar i utanförskap, och blir socialt isolerade från sin omgivning, och förmågan att knyta nya kontakter påverkas. När det gäller våld och barns utsatthet påvisar anknytningsteorin att barn själva kan ta över ett aggressivt beteende och utföra våld utanför hemmet.  Diskussionen belyser socialtjänstens roll att förhindra att barn far illa, och hur viktigt vi anser det är att olika sociala miljöer där barn vistas, exempelvis skolan, samarbetar och kan upptäcka förekomster hos barn som kan tyda på en otrygg hemmiljö, där barn kan behöva extra hjälp och stöd.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare tolkar och väljer att hantera elevkonflikter på två grundskolor med olika social rekrytering. Genom halvstrukturerade respondentintervjuer med åtta lärare har vi synliggjort vilka olika slags elevkonflikter som lärarna beskriver finns på deras respektive skolor samt orsakerna till elevernas konflikter och lärarnas konflikthantering. Lärarnas svar har vi analyserat i förhållande till skolans socioekonomiska läge. I vår analys har vi utgått från flera teoretiska perspektiv, bland andra skolkod, kapitalbegreppet, klassificering och inramning. Vår undersökning visar att synen på konflikter till stor del är likartad men att mängden konflikter och konflikthanteringen som förekommer på skolorna är olika. Resultatet visar att lärarna tror att skolans läge är av betydelse för mängden konflikter och konflikthanteringen som finns på skolan.

Flickors konflikter anses vara osynliga för vuxna och det talas även om att de inte skulle existera. Denna studie har som syfte att synliggöra flickors konflikter. Studien har även avsikten att undersöka flickors beskrivning av sina konflikter mellan varandra, samt skapa en djupare förståelse om hur flickor upplever sina konflikter. För att uppnå detta syfte har intervjuer använts som metod. Informanterna är sex flickor i nio års ålder. Valet av informanter syftar till att belysa ett barns perspektiv. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån de valda frågeställningarna. Intervjuerna med flickorna har resulterat i ny kunskap och förståelse kring deras konflikter. De slutsatser som jag konstaterat är att flickor är medvetna om sina konflikter. Uppfattningen är att flickors konflikter är mer psykiska än fysiska. Slag och sparkar är däremot förekommande. Jag har även kunnat konstatera att konflikterna delvis är dolda för de vuxna i skolan. Flickorna väljer ofta att lösa sina egna konflikter och genom detta lämna de vuxna utanför.

En stor del av livet spenderas på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är bra. Konflikter anses vara något negativt och kan leda till stress och frånvaro, men det är de olösta konflikterna som är problemet. Chefen är den som ska vara förebilden på arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. Många chefer tycker att konflikter är besvärande och anser sig inte vara tillräckligt kunniga att hantera konflikten. Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen är: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet är att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering. Vi intervjuade fem butikschefer i butiker med fler än fyra anställda. Flertalet av de besökta butikerna arbetar inte med konflikthantering från någon teoretisk modell utan använder sig framför allt av sina erfarenheter från butikschefsyrket. De har gått olika ledarskapsutbildningar där konflikter varit en del av utbildningen. Att konflikter inte uppmärksammas mer i utbildningarna tror vi kan återspeglas i hur butikscheferna ser på konflikter. De flesta butikschefer säger att det inte finns konflikter i butiken, det är bara de större butikerna som medger att de har konflikter, dessa har även handlingsplaner för hur konflikter ska lösas. Att arbeta med att vara öppen, tydlig och visa respekt för varandra angav butikscheferna som faktorer för att förebygga och minska konflikter. Flera av butikerna har få anställda vilket butikscheferna ansåg vara en bidragande faktor till att det nästan inte fanns några konflikter i butikerna då de får en familjär känsla och kan prata om allt med alla på arbetsplatsen. De flesta butikscheferna sa att det var allas ansvar att lösa konflikter på arbetsplatsen och arbeta för en bra arbetsmiljö. Det gäller även att stötta den utsatta parten i konflikten genom bland annat uppmuntran. De flesta butikschefer var överens om att konflikter inte medför någonting positivt till arbetsplatsen utan bara skapar dålig stämning och högre frånvaro, men några butikschefer ansåg att en konflikt kan skapa stabilitet samt att vetskapen om att ha lyckats gå igenom en konflikt är positiva effekter av en konflikt. Egenskaper som framkom som positiva hos en chef vid konflikter var att se konflikten, våga ta tag i den, se de inblandade samt att veta när det är dags att be om hjälp.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång. Aktionsforskning som metod är i den meningen kvalitativ. Utvecklingsarbetet ledde fram till följande resultat; för att kunna se olikheter som en resurs krävs en stärkt självkänsla, en medvetenhet om normalitet samt en förmåga till konstruktiva konflikter. Vi har även funnit att den pedagogik som utifrån litteraturen anses vara utvecklande för dessa tre saker kan vara genom öppna diskussioner kring det berörda ämnet, grupparbeten, reflektioner i tal och skrift samt drama för att prova olika uttrycksformer och sätt att vara för att utveckla självkänslan. Vår slutsats kan sammanfattas med att en god sammanhållning och ett klimat öppet för olikheter bygger på medvetna lärare som inser vikten av att låta elevernas egen självkänsla växa samt förhåller sig till det öppna klimat som krävs för att se olikheter som en värdefull tillgång.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkade uppkomsten av hot och våld inom psykiatrin. Till resultatet har författarna använt sig av tjugoen vetenskapliga artiklar som hämtats ur Högskolan dalarnas databaser ELIN, Academic Search Elite samt Cinahl. Sökord i olika kombinationer har använts för att få fram relevant litteratur till studien. De sökord som användes var violence, nursing, mental health nurses, aggressive patients, aggressive behaviour, psychiatric units, patients, factors, prevention, aggression, nurses, psychiatric, management, psychiatry och causes. Även manuell sökning i tidskrifter har gjorts. Artiklarna skulle vara publicerade tidigast år 2000 om inte tidigare studier ansågs innehålla relevant fakta för studien. Granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av granskningsmallar. Resultatet visade att bemötandet av patienter inom psykiatrisk vård var av stor betydelse för om hotfulla och våldsamma incidenter skulle inträffa. Att som vårdpersonal försöka förstå anledningen till den uppkomna situationen kunde leda till att dessa situationer kunde undvikas. Patienterna upplevde ofta att personalen inte lyssnade och detta var en vanlig orsak till att våldsamma incidenter uppstod. Vårdpersonalen ansåg istället att patientens sjukdom var orsaken till uppkomsten av hot och våld. På avdelningar där patienter med paranoida och psykotiska tendenser var intagna ökade risken för våldsamma situationer. Patienterna upplevde ofta tiden på den psykiatriska avdelningen som långtråkig och det påverkade stämningen. Både vårdpersonal och patienter ansåg att mer aktiviteter skulle minska aggressionen på avdelningen.