SAMMANFATTNING Titel: Förtroende och efterlevnad – om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Joel Degerth, Adam Hultman. Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Ernst Hollander. Datum: 2014 – maj Syfte: Denna studies syfte är att ur franchisetagarens perspektiv skapa en förståelse för hur denne upplever förtroende för franchisegivaren Metod: Då syftet har varit att skapa förståelse kring ett ämne, så har studien gjorts på ett kvalitativt vis. För att få in den data som eftersträvats har semistrukturerade intervjuer genomförts där tio stycken franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen intervjuats. Fem av dessa i Gävle och resterande i Stockholm. Materialet har därefter analyserats genom tematisering och presenteras slutligen tillsammans med resultaten. Resultat & slutsats: Studien visar att den modell som har använts för att tyda förtroendenivån är valid och väl applicerbar inom den svenska fastighetsmäklarbranschen. Det som framkommit är att förtroendet hos de medverkande är på en god nivå. Här är tillfredställelsen med relationen god, samtidigt som konfliktnivån är låg. Detta visas även genom att från andra hållet se att efterlevnaden till franchisegivaren håller en god nivå. Förslag till fortsattforskning: Då denna studie har varit djupgående med sitt kvalitativa inslag är det av intresse att göra en motsvarande studie med kvantitativ metod. Detta skulle skapa en generalisering vilket teorin saknar i Sverige. Då franchiserelationen bygger på två parter, vore det även intressant att se hur franchisegivaren ser på efterlevnaden hos franchisetagaren. Uppsatsens bidrag: Studien har genom tidigare forskning utvecklat en modell där franchisetagarens förtroende ses vara det som skapar efterlevnad, vilket i sin tur leder till ökade prestationer inom relationen. Till det företagsekonomiska ämnet bidras med denna utveckling samt att den för första gången prövas i en svensk bransch. För branschen visas vad som anses vara de förtroendeskapande faktorerna som gör att franchisetagarna är nöjda med samarbetet, vilket bör vara en vital del i franchisegivarens strategi. Nyckelord: franchise, förtroende, efterlevnad, tillfredställelse, konflikter

Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare. Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen. Pedagogerna menar även att alla konflikter i största mån måste ges uppmärksamhet, även om man inte nödvändigtvis måste ingripa i alla konfliktsituationer. Barnen måste också ges utrymme och möjlighet att bearbeta konflikter själva. Ett sådant arbetssätt förutsätter en lyhördhet hos pedagogerna. Att tyda barns känslor i en konfliktsituation kan också kräva mycket eftertanke, än mer komplicerat blir det ifall barnet inte kan sätta ord på vad det är barnet upplever som frustrerande, menar pedagogerna. Mot bakgrund av pedagogernas upplevelser har denna studie visat att barnets förmåga att uttrycka sig verbalt kan ha betydelse för hur barnet reagerar i en konflikt.

Detta är en studie om konflikter mellan barn i förskola och skola. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar som finns bland lärare och barn om begreppet konflikt. Vilka typer av konflikter uppstår mellan barn och hur hanteras konflikter mellan barnen? I studien har en kvalitativ metod använts där barn samt lärare har intervjuats. Det resultat som framkommit är att konflikter är ett stort och komplext begrepp samt att det inte finns någon entydig definition. I studien framkom det att det som syns, hörs och är dåligt ses som konflikter, alltså öppna samt destruktiva konflikter. Orsaker till konflikter kan vara vad som helst och barnen är duktiga på att lösa konflikter själva enligt lärarna. Resultatet visar också att miljön och samhället i ett större perspektiv har en indirekt påverkan på konflikter.

Syftet med denna studie är att få förskollärares perspektiv på vilka konflikter de upplever som vanligast under barns fria lek i förskolan samt vilka konflikthanteringsstrategier dessa förskollärare använder sig av. Utifrån syftet skapades två frågeställningar: Vilka vanliga konflikter uppkommer enligt förskollärare i den fria leken? och Hur handskas förskollärare med konflikter som uppstår under den fria leken?  För att syftet och frågeställningarna skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Tre parintervjuer genomfördes på tre olika förskolor. Studiens resultat visar att barn lär mycket av sina konflikter och kan med hjälp av förskollärarnas stöttning, diskutera och reflektera tillsammans, samt utveckla hållbara strategier att hantera sina pågående och framtida konflikter. Konflikthantering handlar om att kunna samtala och samarbeta. Det mest centrala i vårt resultat är vikten av att förskollärarna lyssnar på barnen, är närvarande och är lyhörda. Konflikter kan vara allt från någon liten sak till en stor händelse. De vanligaste konflikterna som uppstår mellan barn i den fria leken är att barn vill ha samma sak, ett barn får inte vara med och leka eller barn som slåss. För att minska antalet konflikter i förskolan arbetar förskollärarna förebyggande genom att kontinuerligt prata om de etiska värdena tillsammans med barnen, de innebär exempelvis att vara snäll, visa respekt, omsorg och ansvar för varandra samt hjälpas åt.

Konflikter är en naturlig del av livet och mellan barn på förskolan som uppstår dagligen, framförallt när barnen leker tillsammans. En konflikt kan ses som en utvecklingsmöjlighet och det är därför viktigt att barnen får lära sig om olika strategier för hur man hanterar en konflikt. Många pedagoger inom förskolan känner sig osäkra på hur en konflikt som uppstår mellan barn ska lösas vilket då kan leda till att konfliktsituationerna mellan barnen eskalerar eller förblir olösta. Om förskollärarna går in och hjälper till att lösa en konflikt utan att involvera barnen, så går barnen miste om en möjlighet till utveckling. Det syfte som detta examensarbete har är att ta reda på hur förskollärarna inom förskolan ser på konflikter och vilka strategier de använder sig av för att hantera dem. För att få fram förskollärarnas synsätt så har vi valt att använda oss av intervjuer som forskningsmetod där vi har låtit åtta stycken förskollärare delge oss sin syn på konflikter och belysa de olika strategier som används vid konflikthantering. Resultatet av denna studie har visat att förebyggande konfliktarbeten och pedagogers närvaro i barngruppen har stor betydelse för att barnen ska kunna lära sig hur man hanterar konflikter.

<p>Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn på konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen, utifrån tre frågeställningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer på ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frågorna konstruerades utifrån frågeställningarnas inriktningar och åtta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehållsanalys som går ut på att finna de meningsbärande enheterna ur det latenta innehållet, vilket uppnås genom forskarens tolkning. Resultatet sammanställdes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebär att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet därefter. Upplevelsen av en konflikt är subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet. Det finns ett stort antal definitioner och den mest genomträngande bygger på ett beroende mellan två parter. Konflikter har både positiva och negativa aspekter men vid rätt hantering i rätt tid kan de oftast bidra till en positiv utveckling för både företaget och individerna.</p>

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger hanterar konflikter i förskolan bland barnen samt vilka strategier pedagogerna använder sig av. En kvalitativ undersökning genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Tio förskollärare intervjuades och flera observationer genomfördes. Resultatet analyserades med stöd av Piagets två första utvecklingsstadier, Vygotskijs sociokulturella teori och tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Studiens resultat visade att en närvarande och lyhörd pedagog kan skapa lärtillfällen i samband med konflikthantering genom att föra en dialog och se till att barnen reflekterar över sin handling. Vidare visade undersökningen att det viktigaste under en konflikt inte alltid är att agera snabbt som pedagog, utan att också, i de fall det är möjligt, försöka avvakta och se om barnen löser sina konflikter på egen hand eller inte. Informanterna uppgav att det är viktigt att som pedagog låta alla parter uttrycka sina tankar och känslor och att låta barnen komma fram till en lösning.

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö. Hur kan man arbeta i skolan för att eleverna ska kunna hantera sina konflikter på bästa sätt? Hur eleverna mår har stor betydelse för hur de tar till sig undervisningen. På grund av denna problematik har jag valt att sammanställa ett par metoder som visar hur man kan arbeta förebyggande med konflikter samt hur man på effektiva sätt kan lösa de konflikter som uppstått i skolan. Syftet är att fördjupa sig i olika metoder vad det gäller att hantera och lösa konflikter. Vad kan man göra för att på ett bra sätt lösa de konflikter som uppstår i klassrummet samt hur kan man arbetaför att förebygga konflikter? - Vilka olika metoder finns det som jag, som lärare kan använda mig av för att hjälpa eleverna att lösa de konflikter som uppstår mellan dem? - På vilket sätt skiljer sig respektive liknar de olika metoderna jag valt varandra? - På vilka olika sätt kan man arbeta förebyggande när det gäller konflikter mellan elever i skolan?

<p>Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö. </p><p>Hur kan man arbeta i skolan för att eleverna ska kunna hantera sina konflikter på bästa sätt? Hur eleverna mår har stor betydelse för hur de tar till sig undervisningen. På grund av denna problematik har jag valt att sammanställa ett par metoder som visar hur man kan arbeta förebyggande med konflikter samt hur man på effektiva sätt kan lösa de konflikter som uppstått i skolan. </p><p>Syftet är att fördjupa sig i olika metoder vad det gäller att hantera och lösa konflikter. Vad kan man göra för att på ett bra sätt lösa de konflikter som uppstår i klassrummet samt hur kan man arbetaför att förebygga konflikter?</p><p>- Vilka olika metoder finns det som jag, som lärare kan använda mig av för att hjälpa eleverna att lösa de konflikter som uppstår mellan dem?</p><p>- På vilket sätt skiljer sig respektive liknar de olika metoderna jag valt varandra?</p><p>- På vilka olika sätt kan man arbeta förebyggande när det gäller konflikter mellan elever i skolan?</p>

Konflikter är något som sker dagligen i förskolans verksamhet och är en viktigt och naturlig del av livet. Konflikter kan vara både positiva och negativa beroende på hur de hanteras, då barn tillbringar en stor del av sin dag i förskolan blir det därav relevant att undersöka hur förskollärare samtalar om konflikter och konflikthantering i förskolans verksamhet. Studien har sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Hur skildrar förskollärare konflikter i förskolan? Hur beskriver förskollärare sin hantering av konflikter inom förskolans verksamhet? Studien tillämpar tematisk analys där vikten läggs på vad som sägs avrespondenterna och inte hur det sägs. De intervjuade förskollärarna visades ha liknande förhållningssätt i konflikthantering med barnen där de avvaktar och tolkar situationen för att kunna avgöra hur hanteringen ska ske. Det framkom även hur deras förhållningssätt påverkar vad de erbjuder barnen för olika strategier och möjligheter till konflikthantering.