Detta utvecklingsinriktade arbete har sin utgångspunkt i elevers konflikter på fritidshemmet. Projektet har bedrivits på en verksamhetsintegrerad skola där ett problemområde uppmärksammats genom observationer.  Det som upptäcktes var att eleverna hamnade i ett flertal konflikter under deras vistelse på fritidshemmet. Detta bidrog även till ett dåligt klimat i den bemärkelse att det blev turbulent i elevgruppen och pedagogerna som arbetade på fritidshemmet fick lägga mycket tid och energi på att hantera dessa konflikter. Aktioner har bedrivits där en utvald elevgrupp som har haft denna problematik har fått delta. Eleverna har tränat på att analysera filmklipp i syfte att kunna reflektera över sitt eget handlade i konflikter.  De har även fått träna på kamratmedling, som skulle kunna fungera som ett verktyg för eleverna i framtida konflikthanteringar. Syftet med aktionerna var att eleverna skulle få ges möjlighet att kunna bli mer reflekterande i sitt handlande när konflikter skedde. De erbjöds även möjligheter att tillämpa kunskaper om konflikthantering i form av kamratmedling i form av olika fokusspel. Resultatet visade på att eleverna var mycket positiva till att aktionerna sattes i kraft och de visade även prov på att kamratmedling skulle kunna användas i framtida konflikter.

Denna kvalitativa studie undersöker den så kallade Norgemodellen i en norsk vattenkraftskommun, Storfjord, för att diskutera vattenkraftens lokala påverkan och förstå mer om inställningen till och konflikter kring vattenkraft. Teori kring konflikter inom hållbar utveckling diskuteras och analyseras med empirin erhållen från fem intervjuer med totalt sju personer. Studien visar att vattenkraften har haft stor betydelse för Storfjord kommun ekonomiskt och socialt genom en utökad infrastruktur, ekonomiska möjligheter och nya arbetstillfällen. Men det finns även de som ser vattenkraften som något negativt då den ekonomiska kompensationen inte är tillräcklig för miljöeffekterna samt att det inte kan kompenseras. Något som framgår är att den ekonomiska aspekten av hållbarhet har en avgörande betydelse för inställningen kring vattenkraft och att detta är viktigt för en känsla av social rättvisa. Studien visar också att relationen till naturen skiljer sig hos olika individer och att det påverkar synen på hur den ska användas som resurs. Det framkommer att det är svårt att uppnå fullständig hållbarhet då det alltid finns olika intressen och prioriteringar.

The aim of this study is to examine whether the image of the stereotype librarian has created conflict in young librarians´ personal identity and/or professional identity and if this has shown in their choice of clothes? Our purpose was to find out, with the help of their choice of clothes, the young librarians view of themselves as individuals and professional librarians. We have searched for the answers to the following questions: - Do young librarians experience that clothing at their workplace has any significance and if so, what do they want to signal with their clothing? - Do they experience that clothing and appearance has any impact on their personal and professional identity? - How do they relate, by their choice of clothes, to the stereotype images of the librarian? We have performed qualitative interviews with eleven young female librarians. As a theoretical framework we have used ideas and concepts from different areas of research; semiotics, social psychology, business administration and ethnology. The questions concerning clothing at the library have visualized the invisible conflicts that are inherent in the librarians´ professional role. The clothing can symbolize different conflicts; between the private and the public role, between being unique and blending with the crowd and between a “harmless look” or a professional look. Also, clothing can symbolize the conflict between the old introvert and the new extrovert professional role, between the old and the new generation of librarians and finally between a real librarian and the stereotype image. / Uppsatsnivå: D

AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus. Respondenterna arbetade på olika avdelningar. För att nå våra respondenter har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval, det vill säga att man ”tar det man får”.Vår undersökning visade att det knappt finns några skillnader i synen på konflikter mellan vårdenhetschefer och medarbetare som grupper, utan mer mellan olika individer. Oenigheter och meningsskiljaktigheter var för de flesta detsamma som konflikter. Vad gäller konflikthanteringen sade sig medarbetarna lyssna och att de försöker få fram det verkliga problemet. Vårdenhetscheferna sade detsamma, men att de däremot är försiktiga med att ta sig an konflikter: de menade att de tänker till en extra gång och låter helst medarbetarna lösa sina konflikter själva, såvida de inte har gått för långt. Vi fick dock i resultatet fram att de flesta vårdenhetscheferna har en negativ syn på sina medarbetares sätt att hantera konflikter på grund av omoget agerande. Större delen av medarbetarna sade sig däremot vara positiva till sina chefers konflikthantering. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

BakgrundKonflikter är en vanlig företeelse i förskolans vardag. Både den litteratur vi tagit del av och pedagogerna i undersökningen tar upp att en konflikt innebär en oenighet mellan barnen. Undersökningen tar upp att känslor är en stor orsak till många konflikter. För att konflikten ska kunna hanteras på ett konstruktivt sätt är det betydelsefullt med bra kommunikation.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna går till väga för att lösa de konflikter som uppstår mellan barnen i förskolan.MetodUndersökningen är genomförd med hjälp av observationer och intervjuer i förskolan. Vi har observerat några konfliktsituationer i förskolan för att på så sätt få syn på pedagogernas sätt att hantera dessa. Vi har även intervjuat pedagogerna för att få deras tankar om vad en konflikt är.ResultatResultatet visar att pedagogerna använder sig av olika tillvägagångssätt när de ska hantera barnens konflikter. De olika tillvägagångssätten som vi identifierat är konflikthantering med hjälp av kommunikation, ett empatiskt förhållningssätt, en avvaktande strategi och slutligen en avledande strategi. Många av pedagogerna strävade efter att barnen skulle lära sig att hantera sina konflikter på egen hand. När det uppkom en konflikt försökte pedagogerna på olika sätt få barnen att både lyssna på varandra och kommunicera, det för att barnen själva skulle kunna lösa konflikten. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this thesis is to examine the relationship between librarians and library support staff in public libraries regarding status, distribution of work and working climate. We were interested to know if there is a conflict between the two occupational groups and how it can be explained. We also wanted to learn what the future holds for the library in terms of professional categories and tasks according to library staff of today. This study is based on twelve qualitative interviews with four heads of libraries, four librarians and four library assistants. Three theoretical approaches were used in the analysis of the interview material: professionalization strategies, conflict theories and theories from group psychology. The results indicate that librarians consider library assistants as a group with low self-esteem and reluctant to change, and uninterested in further education. Library assistants find librarians to be individualists who ignore rules and regulations at the circulation desk. A national education for library assistants is by some respondents considered a good thing, by some necessary for the survival of the library support staff and is by some considered a half measure. Several of our respondents believe that library assistants gradually will disappear from the library in favour of professional categories with a university education. Crossing each other’s territory boundaries causes tension between the two occupational groups and is a source of conflict. / Uppsatsnivå: D

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar och hanterar konflikter mellan elever i årskurs F-3. Studien fokuserar kring frågor om hur lärare uppfattar konflikter, vilka mål de har i sin konflikthantering samt hur de hanterar konflikter. Den teoretiska utgångspunkten som används är om konflikter ska undvikas eller om de används som lärandetillfällen i social kompetens; konsensusperspektivet eller konfliktperspektivet. Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i årskurs F-3. Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar konflikter utifrån meningsskiljaktigheter, synliga konfliktuttryck och hjälpbehov. Målet för deras konflikthantering är att eleverna ska lära sig att hantera sina konflikter själva. Respondenternas konflikthantering består av förebyggande arbete, konfliktsamtal och eventuellt efterarbete.

Sammanfattning Att fungera i sociala sammanhang kommer inte alltid problemfritt. Våra olikheter som människor kan skapa spänningar som in sin tur orsakar konflikter. Skolmiljön i sig är en plats där många barn och ungdomar med olika bakgrunder, personligheter och värderingar ska fungera ihop. Detta är en utmaning för många lärare och konflikter samt hur man hanterar dem är en del av deras vardag. Den tidigare forskningen kring ämnet konflikter och konflikthantering har gjorts om barn, vuxna och i skolmiljön. Det är dock sparsamt med forskning om ämnet i specifika skolämnen och dess arbetsmiljö. Ur idrottsvetenskaplig synvinkel blev därför mitt syfte att undersöka lärares erfarenheter av vad som orsakar konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa och hur dessa hanteras. För att besvara mitt syfte blev det två forskningsfrågor enligt följande: Vilka orsaker till konflikter mellan eleverna går att finna utifrån lärarnas erfarenheter? Hur arbetar lärarna med konflikthantering och hur upplever de att eleverna löser sina konflikter sinsemellan? I studien har jag använt mig av två teorier där var och en är kopplade till varsin frågeställning. Andrzej Szklarskis kategoriindelning kopplat till orsaker har används till den första frågeställningen och Cohens konfliktpyramid har används till den andra frågeställningen. Båda teorierna har används på ett liknande sätt där teoriernas olika delar har fungerat som teman i resultatet där jag sedan skapat subkategorier underbyggda av empirin. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer från åtta stycken lärare inom högstadiet och gymnasiet har genomförts. Studien visar att orsaker till konflikter handlar främst om fusk, kränkningar, olikheter i personlighet, miljöns utsatthet samt bollspel och tävlingsdimension. Vidare hanterade lärarna främst konflikter genom förebyggande arbete så som didaktiska val och relationsbyggande, genom medling som tredje part där kommunikationen stod i fokus samt genom att vara auktoritär när eleverna uppträdde på ett icke accepterat sätt. Studiens kunskapsbidrag visar vilka orsaker till konflikter som går att finna i ämnet idrott och hälsa. Att ha med sig denna kunskap in i praktiken skapar förutsättningar för en mer konfliktfri undervisning. Studien synliggör även hur lärarna hanterar konflikter och att skolan i vissa fall brister i sitt stöd till lärare och elever när det handlar om utbildning i konflikthantering.

<p>Frågeställningarna som presenteras i uppsatsen är om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och män delar mer jämställt på hushållsarbetet samt om flexibel arbetstid påverkar konflikterna i hushållet om fördelningen av hushållsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta är att flextid i debatt framställs som något självklart positivt. Ett hjälpmedel för kvinnor att uppnå balans mellan arbete och familj. Något som i sin tur skulle öka jämställdheten i hemmet och förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden.Utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras två hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushållsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern när det gäller hushållsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen är att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jämställdhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien är kvantitativ och baseras på den femte och senaste av levnadsnivåundersökningarna; LNU 2000 som bygger på intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket är 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushållsarbetet. Resultatet av den linjära regressionsanalysen visar att estimaten inte blir signifikanta när jag kontrollerar för den egna arbetstiden vilket pekar på att det är arbetstidens längd och inte flextiden i sig som påverkar den totala hushållsarbetstiden.I den andra analysen var syftet att titta på om flexibla arbetstider påverkar makarnas konflikter om hushållsarbete och/eller egen eller partnerns arbetstid. Resultatet av den logistiska regressionsanalysen visar att kvinnorna med flextid löper 1,5 gånger så stor risk att ha konflikter om arbetstid och hur hushållsarbetet ska fördelas jämfört med kvinnor utan flexibel arbetstid. Sambandet är signifikant på tioprocentsnivån.</p>

<p>Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjänsten ser på konflikter som kan uppstå i samarbetet med biståndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjänsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgått från teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till biståndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekräftelse på vad andra studier inom forskningsfältet anger samt vår egen förförståelse. Konflikter kan uppstå när det tidigare sammanhållna yrket som hemtjänstassistent splittrats i en beställar- och en utförarfunktion. Stadsdelens och enhetens ekonomiska situation tycks också ha betydelse för om relationerna till biståndsbedömarna är ansträngda, liksom tidsramarna för beviljad hjälp och olikheter mellan biståndsbedömarna i besluten. Samtliga intervjupersoner anser att ett tätt samarbete med biståndsbedömarna är en förutsättning för bra samarbete. Konflikter tycks i viss mån kunna överbryggas av erfarenhet av arbete inom såväl beställar- som utförarsidan. Samtliga nyutbildade chefer har sådan erfarenhet och konflikter med biståndsbedömarna är färre bland dessa än bland de mer erfarna cheferna med äldre utbildning. Teorier om organisation, arbetsgruppskonflikter och socialisation har använts för att ge en ökad förståelse för bakgrunden och orsakerna till konflikter som kan uppstå i samarbetet mellan enhetschefer och biståndsbedömare.</p>