The use of artificial football pitches have expanded rapidly in recent years due to its substantial benefits over natural grass fields. Increased playing hours and decreased maintenance costs are often cited as the main benefits, but to achieve necessary performance rubber infill material is used. The environmental impact of this rubber infill has been studied, the migration of rubber infill granules was determined as Swedens second largest source of microplastic emissions (Magnusson K. et al, 2015). To circumvent the problems caused by rubber infill, alternative infill materials has been considered as a solution. This study aims to evaluate and compare several alternative infill materials already present on the market. The comparison is based on ten separate criteria. To gather the information needed for evaluation contact has been made with producers and industry experts, coupled with GC-MS and XRF analysis of three materials included in the comparison. The results found that at least three different alternative infill materials were more environmentally friendly, equal in play performance and comparable economically to EPDM rubber infill: Envirofill (Acrylic-coated sand), Safeshell (Walnut) and Geofill (Coconut-cork mix).

Idrott är en stor bidragande faktor till social hållbarhet i Sverige, bland annat genom att främja folkhälsa, aktivera unga som gamla samt skapa gemenskap och sysselsättning. Enbart fotbollen aktiverar över 850 000 människor årligen i Sverige. En av anledningarna som möjliggör den höga aktiviteten är att en stor del av fotbollen sker på konstgräs. Konstgräs gör det möjligt att spela året om och ökar tillgängligheten. Dock beräknas konstgräsplaner vara den näst största källan till utsläpp av mikroplaster i Sverige. Därför har denna uppsats undersökt vilka barriärer som utgör de största hindren för aktörer i Lunds kommun att minska spridningen av gummigranulat från sina verksamheter. Den använda metoden har varit kvalitativa intervjuer med aktörer inom kommunen och föreningslivet, och en analys av materialet har gjorts utifrån Stephen Trudgills (1990) barriärer för arbete med miljöfrågor. Teorin utgår från att sex barriärer som behöver överkommas för att gå från problem till lösning, dessa barriärer är; enighet, kunskap, teknik, ekonomi, socialt, politisk. Utifrån intervjuerna var samtliga intervjupersoner tydliga med att konstgräs är viktigt för deras verksamheter och de var eniga om att det finns en situation med granulatspridning men det fanns tveksamheter kring problemställningen och omfattningen av problemet som grundades i osäker kunskap samt att befintlig kunskap inte kommuniceras ut bra nog. De presenterade en stor mängd tekniska lösningar som finns att tillgå men alternativen måste utvärderas i fråga om ekologisk och social lämplighet. Samtliga intervjupersoner såg ekonomi som en avgörande barriär och det finns potential att nyttja ekonomiska incitament mer för att påverka verksamheterna. Frågan om ansvar för granulatspridningen bör specificeras samtidigt som intervjupersonerna tryckte på vikten av samarbete och de visade en öppenhet för att dela med sig av erfarenheter och kunskap. Det uttrycktes behov av tydliga riktlinjer från beslutsfattare som stöd i den operativa verksamheten gällande hanteringen av konstgräsplaner. Det behövs dessutom mer forskning, gällande mikroplaster i allmänhet och konstgräs i synnerhet. / Sports are a big contributing factor to social sustainability in Sweden. It promotes public health, activates the population and creates community. Soccer alone activates over 850 000 people each year in Sweden. One of the reasons for the high activity is that a big part of soccer is played on artificial turf fields. Artificial turf makes it possible to play all year round and increases the accessibility. Artificial turf is however, calculated to be the second largest source of micro plastic emissions in Sweden. This essay has therefore studied what barriers constitute the biggest obstacles for stakeholders in the municipality of Lund to limit the emissions of granulates from the artificial turfs. The used method was qualitative interviews with participants from the municipality and soccer teams, and an analysis of the material was made based on a theory of barriers for working with environmental issues by Stephen Trudgill (1990). The theory consists of six barriers needed to go from problem to solution and the barriers are; agreement, knowledge, technology, economy, social and political. Based on the interviews the interviewees were all in agreement about the importance of artificial turf for their businesses and they were all aware of a situation with emissions of granulates, but there was doubt about the problem and the extent of the problem, which was based on lack of knowledge and poorly communicated knowledge. They presented plenty of technological solutions but these alternatives must be evaluated considering their ecological and social appropriateness. All interviewees considered economy to be an important barrier and there is potential to further use economic incitements. The question of responsibility needs to be specified, but the interviewees also highlighted the need for cooperation and showed an openness towards sharing experiences and knowledge. There was expressed opinions about the need for more political directives to support operative decisions. In addition, more research is needed, regarding micro plastics in general and artificial turf in particular.

Syfte Syftet med studien är att undersöka fotbollsutövande gymnasieelevers uppfattningar av skaderisk på konstgräs respektive naturgräs. Metod En kvantitativ enkätundersökning med 46 stycken (st) deltagande gymnasieelever som läser lokal (LIU) eller nationell (NIU) godkänd idrottsutbildning inom fotboll. Wilcoxon Signed Rank Test användes för beräkning av medelvärde och för att urskilja statistiska signifikanta skillnader mellan de olika grupperna, match och träning på respektive spelunderlag. Chi- Square crosstabs post-hoc test användes för att urskilja statistiska signifikanta skillnader mellan de olika skadetyperna på respektive spelunderlag. Resultat Resultaten i denna studie visade att de deltagande fotbollsutövande gymnasieeleverna uppfattade att skaderisken för akuta- överbelastningsskador var högre på konstgräs än naturgräs, både under träning och match. Skillnaden mellan de olika grupperna, akuta- och överbelastningsskador under träning och match på respektive spelunderlag, var statistiskt signifikanta då signifikans nivån var mindre än p<0,05. De skadetyperna som de deltagande fotbollsutövande gymnasieeleverna uppfattade vara mest förekommande på konstgräs var rivsår/ skrapsår. De skadetyperna som de deltagande fotbollsutövande gymnasieeleverna uppfattade vara mest förekommande på naturgräs var muskelsträckning/ muskelbristning. Skillnaden mellan de olika grupperna, muskelbristning/ muskelsträckning samt rivsår/ skrapsår på konstgräs och naturgräs, var statistiskt signifikanta då signifikans nivån var mindre än p<0,05. Slutsatser Denna studie bekräftar att de deltagande fotbollsutövande gymnasieelevernas uppfattningar stämmer överens med vad tidigare studier har visat om elitfotbollsspelares uppfattningar om skaderisk på konstgräs i jämförelse med naturgräs. Att skaderisken för akuta- och överbelastningsskador uppfattas öka vid spel på konstgräs i jämförelse med naturgräs. Kvalitativa forskningsmetoder skulle kunna bidra till djupare förståelse av själva ämnet, samt upplevelser av uppfattningar av skaderisk och skadetyper på respektive spelunderlag. För att fler slutsatser ska kunna dras bör framtida studier även inkludera fler deltagare. / Purpose The aim with this study is investigate football practicing high school students’ perceptions of risk of injury on artificial turf and natural grass. Methods A quantitative questionnaire survey including 46 participating football practicing high school students. The Wilcoxon Signed Rank Test was used to calculate the mean and to distinguish statistically significant differences between the different groups, match and training on artificial turf and natural grass. The Chi-Square crosstab post-hoc test was used to distinguish statistically significant differences between the different types of injury on the respective game grounds Results The results in this study showed that the participating football practicing high school students’ perceived that the injury risk of acute- and overload injuries was higher on artificial turf than on natural grass, both during training and match. The difference between the different groups, acute and overload injuries during training and match on articial turf and natural grass was statistically significant as the level of significancewas less than p <0.05. The injury types that the participating football practicing high school students perceived to be the most common on artificial turf was abrasion/ laceration. The injury types that the participating football practicing high school students perceived to be the most common on natural grass were musclesprain/ strain. The difference between the different groups, musclesprain/ strain as well as abrasion/ laceration on artificial turf and natural grass was statistically significant as the level of significance was less than p <0.05. Conclusions This study confirms that the participating football practicing high school students’ perceptions concur with what previous studies have shown about elite football players' perceptions of injury risk on artificial turf in comparison with natural grass. The risk of acute and overload injuries is perceived to increase when playing on artificial turf in comparison to natural grass. Qualitative research methods could contribute to deeper understanding of the subject itself, as well as experiences of perceptions of injuries and types of injury on respective turfs. In order to draw further conclusions, should future studies include more participants.