Spelling suggestions: "subject:"konstverk"" "subject:"konstverks""
1 |
Collective CommunicationBäckman, Emma, Westberg, Anna January 2016 (has links)
No description available.
|
2 |
Vad är tillåtet i konstens namn? : En studie om receptionen av Anna Odells konstverk Okänd Kvinna 2009-349701"Arvidson, Claudia January 2014 (has links)
Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker. Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut. Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem. Jag har läst debattinlägg skrivna av kritiker från olika håll, de som varit oerhört kritiska och anklagat Odell för att vara moraliskt oansvarig samt de som varit positiva och menat att det Odell gjorde var viktigt och intressant. Jag har undersökt receptionen av ”Okänd Kvinna 2009 – 349701” som verket kom att kallas. Metoden har varit en objektiv närläsning av olika debattinlägg, recensioner och artiklar från främst året 2009. Min teoretiska utgångspunkt har varit att wallraffande som undersökningsmetod inte är allmänt accepterad inom konsten – det provocerar i högre utsträckning än inom journalistiken. Jag baserar detta på att Anna Odell blev åtalad och dömd för sitt verk, medan det inom journalistiken finns få exempel på journalister som blivit åtalade och dömda för sina undersökningar. Istället betraktas deras avslöjanden oftast som samhällskritiska och intressanta. Min teoretiska utgångspunkt har varit att Wallraff-metoder i konsten provocerat i högre utsträckning än inom journalistiken. Det är enligt mig svårbegripligt, då min slutsats i så fall blir att det inte är metoden i sig som provocerar, utan det diffusa begreppet konsten. Kanske är det just därför, att konst är diffust som leder till att det provocerar. Uppsatsen behandlar också hur konstteoretiker och konstnärer resonerat kring konstbegreppet – detta för att jag under min läsning stött på kommentarer från olika debattörer i stil med att ”detta är inte konst”. <jag har försöka undersöka om de kan få stöd för sina åsikter om det konstnärliga värdet hos konstteoretiker – men måste nog medge att jag misslyckats, om man inte backar så långt tillbaka som filosoferna Humes och Kants 1700-tal, vill säga. Min slutsats och förkortade sammanfattning är att allt inte är tillåtet i konsten, eller snarare, att allt som en konstnär gör, att allt som accepteras av konstvärlden inte accepteras utanför den. Det kan bero på att den bedöms som brottslig eller att den inte uppfattas som konst överhuvudtaget.
|
3 |
Utvalda "Mästerverk" då och nu : En studie av två konstutställningar / Chosen "Highlights" then and now : A study of two exhibitionsHenriksson, Carina January 2016 (has links)
The chosen exihibitions in this study are Highlights. Famous and forgotten Art Treasures from Nationalmuseum from 2014 and the earlier one from 1941 My best artwork which is chosen artworks from private collectors in Stockholm. It is a compare of the two exhibitions about artists and their artworks. Even a discussion of what a artwork is if it is called masterpeice and the importance of a curator at the museum has in the situation of organize an exhibition. Besides that the study discuss two private collections in the first decade of 1900.
|
4 |
Konstverk inspirerar mer än tusen ord : En studie om användningsområden för konstverk i svenskämnetLeskinen Elian, Marjo January 2012 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av konstverk inom svenskämnet. Syftet är även att ta reda på hur man kan använda konstverk i svenskundervisningen samt om man kan använda konst som redskap för att utveckla språket. Nio lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har besvarat en enkät som behandlar ämnet konstverk i svenskundervisningen. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. I uppsatsen redovisas även en läromedelsanalys. Resultaten visar att informanterna ansåg att konstverk kan motiveras i svenskundervisningen. Informanterna gav exempel på flera fördelar med att inkludera konstverk i undervisningen samt områden i svenskämnet där konstverk passar extra bra, såsom inom litteraturhistoria och i muntlig och skriftlig framställning. Resultatet visade också att det finns några läromedel som riktar sig bl.a. till svenskämnet och som utgår ifrån konstverk, dessa innehåller konkreta exempel på hur man kan arbeta med konstverken. Däremot var det få informanter som var bekanta med liknande läromedel. Några slutsatser som kan dras är att konstverk i svenskundervisningen används först och främst för att inspirera elever i olika moment. Konstverk hjälper elever att komma igång när de ska t.ex. skriva berättelser. Konstverk förkortar vägen till förståelse och kan fördjupa och förtydliga kunskaper. Dessa exempel samt fler som framkommer i uppsatsen visar att konstverk kan användas språkutvecklande och har flera användningsområden.
|
5 |
Ramens Retorik : Ramens retoriska förhållande till målningen / The Rhetoric of the Frame : The Rhetorical relationship of the Frame to the PaintingSvensson, Elin January 2020 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur upplevelsen av en målning kan påverkas beroende på vilken ram som klär den. Uppsatsens frågeställning är att undersöka vilket retoriskt budskap man kan läsa in i en tavelram; Hur förhåller sig ramen som visuell utsaga till målningen. Också hur relationen mellan målning och ram ändrat sig över tid; Hur har ramar i olika perioder samverkat med de målningar de omger? Slutligen vad som kommunicerar olika slags ramar till en nutida betraktare. Metoden som har använts är att jag utgår ifrån tre olika fallstudier från lokala museer i Karlskona. En jämförelse av de tre fallstudierna utförs. Där kan vi se hur stor påverkan en ram kan ha på de konstverk som undersökts. Uppsatsen mynnade ut i en kulturhistorisk tyngdpunkt med egna analyser utav ramens visuella verkan på respektive målning. Reslutatet visar att ramens påverkan är stor. Trots detta är det sällan någon som känner till vem eller varför en viss ram valts till en viss målning. Resultatet visar även att förändringen på ramarna under de olika epokerna är anmärkningsvärd.
|
6 |
Att arbeta med konstverk -ett medel för att nå det aktiva samtalet / Working with art : means to attain an active conversationBörjesson, Karin, Henriksson, Sandra January 2000 (has links)
<p>Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. </p><p>Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk. Detta för att vi i vårt framtida yrke skall ha en teoretisk bakgrund att luta oss emot. Vi har valt att studera hur och varför några konstpedagoger och lärare arbetar med barn och konstverk. Deras uppfattningar har vi jämfört med läst litteratur. Vi har även tagit upp relevanta delar ur styrdokumenten för grundskolan. </p><p>Genom arbetet med konstverk får barnen använda många olika sinnen och uttryckssätt. Vi har kommit fram till att arbetet med konstverk kan ge barnen ökat självförtroende och därmed bättre förutsättningar för inlärning i andra ämnen. Vi själva, liksom de lärare och konstpedagoger vi har intervjuat, har erfarenhet av att konstbilder stimulerar barn till diskussion. Erfarna konstpedagoger anser att det inte finns någon konst som är för svår eller för ful att ta upp. Det viktiga är att visaren tycker om verket och har en relation till det. </p><p>Genom intervjuer med konstpedagoger och bildintresserade lärare har vi fått olika förslag på hur man kan lägga upp arbetet med barn och konstverk. Gemensamt för alla vi har intervjuat är att de på något sätt använder konstverk som inspirationskälla till barnens egna skapande.</p>
|
7 |
Att arbeta med konstverk -ett medel för att nå det aktiva samtalet / Working with art : means to attain an active conversationBörjesson, Karin, Henriksson, Sandra January 2000 (has links)
Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk. Detta för att vi i vårt framtida yrke skall ha en teoretisk bakgrund att luta oss emot. Vi har valt att studera hur och varför några konstpedagoger och lärare arbetar med barn och konstverk. Deras uppfattningar har vi jämfört med läst litteratur. Vi har även tagit upp relevanta delar ur styrdokumenten för grundskolan. Genom arbetet med konstverk får barnen använda många olika sinnen och uttryckssätt. Vi har kommit fram till att arbetet med konstverk kan ge barnen ökat självförtroende och därmed bättre förutsättningar för inlärning i andra ämnen. Vi själva, liksom de lärare och konstpedagoger vi har intervjuat, har erfarenhet av att konstbilder stimulerar barn till diskussion. Erfarna konstpedagoger anser att det inte finns någon konst som är för svår eller för ful att ta upp. Det viktiga är att visaren tycker om verket och har en relation till det. Genom intervjuer med konstpedagoger och bildintresserade lärare har vi fått olika förslag på hur man kan lägga upp arbetet med barn och konstverk. Gemensamt för alla vi har intervjuat är att de på något sätt använder konstverk som inspirationskälla till barnens egna skapande.
|
8 |
Panoramafrihet i det moderna informationssamhället - Allmänhetens rätt att ta del av konstnärliga verk i det offentliga rummet. / Freedom of panorama - The right to depict artworks in public spaces.Signarsson, Henning January 2018 (has links)
No description available.
|
9 |
Det digitala konstverket "Crystal" / The digital artwork "Crystal"Martinsson, Peter January 2004 (has links)
Ambitionen med mitt arbete var att skapa en vacker och intressant 3d-animation med den senaste datortekniken. Animationen bygger på redan befintliga skisser, idéer och material som jag har skapat de senaste två åren och ville avsluta i mitt kandidatarbete. Med detta arbete ville jag få mer förståelse för 3d-tekniken som ett konstverktyg och lära mig mer om hur man skapar grafik. Jag ville även öka min estetiska förmåga och kunskap. Genom att använda mig av grafikprogrammet ”Lightwave 3D” plus diverse andra applikationer som behandlar datorgrafik har jag skapat min film. Jag har arbetat ensam med att sammanföra det grafiska i produktionen. Jag har fått hjälp med att producera musiken och ljudet av en student som heter Stefan Holmberg. Efter mycket arbete lyckades jag producera min film och lära mig mycket om skapandet av grafik. Jag har även lärt mig mycket om mina tekniska begränsningar under produktionen men även mycket om mina konstnärliga potentialer när det kommer till att skapa datorgrafik och konst. Jag har också funderat mycket kring det konstnärliga värdet i det jag har skapat och funderat mycket kring vad digitalkonst egentligen är och hur jag ser på det. / mobilnummer: Peter Martinsson 0733692167
|
10 |
Men är det Konst? : En undersökning av möjligheterna att använda stiftelser för inköp av texila konstverk till Moderna Museets samlingHagberg, Klara January 2016 (has links)
Against a background of feminist art theories arguing that the hierarchies in art as based on masculine norms, the present thesis examines the four foundations associated with the Swedish state museum of modern art Moderna Museet. The object descriptions are gone through with open coding, to see wether there are formulations in these that affect the possibility to utilize the foundations yield for purchasing textile art. To ground the conclusions, the textile artworks in the collection are reviewed. The findings show that there are no terms in the object descriptions that would explain the low representation of textile art in the collection, since no terms regarding the artworks material nor the artists gender are set. It could therefore rather be a subjective choice by the decision-makers at the museum. Textile art’s position as a traditionally feminine craft renders it not self-evident within the masculine norms of art and modern art museums, and the causes of the mis-representation as well as future prospects are discussed.
|
Page generated in 0.0561 seconds