No description available.

No description available.

<h1>Sammanfattning</h1><p>Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att undersöka den nya företeelsen med sms-lån och ungas (18-25 år) förhållande till detta. För att belysa de problem som sms-lån utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrån rättssäkerhet. Rättssäkerhetsbegreppet känner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs från ett antal, på våra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nämnare som finns dem emellan. Vi har tittat på vad ett sms-lån är och med hjälp av främst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lån som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar. I korthet redogör vi även för Finlands syn på sms-lån och hur de har hanterat problemen med detta då Finland kom i kontakt med sms-lån tidigare än Sverige och har agerat på området.</p><p> </p><p>Vid vår undersökning av sms-lån och de regler som finns vid konsumentkrediter har vi kunnat konstatera att denna företeelse är möjlig främst på grund av tre klara undantag i lagen. Dessa kryphål gör att kreditgivarna slipper kravet på kreditprövning, skriftliga avtalsvillkor och krav på information angående räntor och vid marknadsföring. Vidare har vi tittat närmare på de två domar som finns på området samt vad som menas med begreppet god kreditgivningssed enligt konsumentkreditlagen. Det har i våra undersökningar visat sig att förutsebarheten är ett viktigt inslag i rättssäkerheten som finns till för att skydda individerna i ett samhälle mot oskäliga villkor från makthavare (i denna uppsats rör det sig om konsumenter mot kreditgivare). Skyddet som rättssäkerheten ger anges i lagar och förordningar, men då sms-lån inte regleras är de enligt vår mening inte rättssäkra. Vi tror att rättssäkerhet skulle kunna infinna sig efter ändringar i konsumentkreditlagen, enklast genom att ta bort de undantag som finns, så att alla lån regleras på samma sätt. På så vis får konsumenten förutsägbarhet vilket följs av rättssäkerhet. Samhällets utveckling går ständigt framåt och lagstiftningen borde följa med i samhällets utveckling för att kunna trygga konsumenten som är den svagare parten i ett kreditförhållande. Inom konsumentkreditområdet har det kommit fram en del nyheter, EU har kommit med ett nytt direktiv om konsumentkrediter och det pågår i skrivande stund en utredning om sms-lån hos justitiedepartementet.  </p>

Sammanfattning Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att undersöka den nya företeelsen med sms-lån och ungas (18-25 år) förhållande till detta. För att belysa de problem som sms-lån utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrån rättssäkerhet. Rättssäkerhetsbegreppet känner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs från ett antal, på våra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nämnare som finns dem emellan. Vi har tittat på vad ett sms-lån är och med hjälp av främst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lån som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar. I korthet redogör vi även för Finlands syn på sms-lån och hur de har hanterat problemen med detta då Finland kom i kontakt med sms-lån tidigare än Sverige och har agerat på området.   Vid vår undersökning av sms-lån och de regler som finns vid konsumentkrediter har vi kunnat konstatera att denna företeelse är möjlig främst på grund av tre klara undantag i lagen. Dessa kryphål gör att kreditgivarna slipper kravet på kreditprövning, skriftliga avtalsvillkor och krav på information angående räntor och vid marknadsföring. Vidare har vi tittat närmare på de två domar som finns på området samt vad som menas med begreppet god kreditgivningssed enligt konsumentkreditlagen. Det har i våra undersökningar visat sig att förutsebarheten är ett viktigt inslag i rättssäkerheten som finns till för att skydda individerna i ett samhälle mot oskäliga villkor från makthavare (i denna uppsats rör det sig om konsumenter mot kreditgivare). Skyddet som rättssäkerheten ger anges i lagar och förordningar, men då sms-lån inte regleras är de enligt vår mening inte rättssäkra. Vi tror att rättssäkerhet skulle kunna infinna sig efter ändringar i konsumentkreditlagen, enklast genom att ta bort de undantag som finns, så att alla lån regleras på samma sätt. På så vis får konsumenten förutsägbarhet vilket följs av rättssäkerhet. Samhällets utveckling går ständigt framåt och lagstiftningen borde följa med i samhällets utveckling för att kunna trygga konsumenten som är den svagare parten i ett kreditförhållande. Inom konsumentkreditområdet har det kommit fram en del nyheter, EU har kommit med ett nytt direktiv om konsumentkrediter och det pågår i skrivande stund en utredning om sms-lån hos justitiedepartementet.

Consumer credit is seen as a matter of course and an essential precondition enabling the individual consumer to allocate in a smooth manner his or her income to varying expenses, and allowing the growth-rate to increase in society. The consumer community using different forms of credit has increased and includes today a diversity of social groups such as the elderly, children, the rich and the poor. Credit is not just a good thing, however, as it involves risks of failing to fulfill the credit contract obligations. The point of departure for the thesis is that over-indebtedness constitutes a problem which society wishes to solve because it causes considerable difficulties for both individuals and society as a whole. Numerous rules govern loans in Sweden, from the moment the consumer contemplates entering into a credit contract to the moment when the consumer is too indebted to repay the debt when due and must seek debt-repayment-plan modification. The thesis examines and analyses which consumer protections against overindebtedness emerge from these rules. The study shows that the regulatory measures adopted in recent years are similar to each other and mostly consist of rules protecting the consumer before a credit contract is concluded. Although the purpose of other existing rules addressing the last phase of the credit process is to protect the consumer who miscalculated his or her future economic circumstances, the protection is overall weak. In fact some of the rules in the last phase of the credit process can contribute to aggravating the consumer’s economic situation.

A long period of low interest rates, economic growth and a booming housing market hasresulted in an increase in the debt level of Swedish households. New digital ways of providingfinancial services are changing the traditional banking world and are often praised for beingefficient and inclusive. Financial intermediaries, a party between a buyer and a seller that actsas a mediator to efficiently facilitate transactions, play an important role in the economy andsociety. Approximately 40-55 percent of unsecured consumer loans were taken through a loanintermediary in Sweden during 2020. As a result of the situation of the Swedish credit market,there is a need to understand how the actors in the market are connected and how they createvalue together. Loan intermediaries are an important and interesting actor to analyze furthersince such a large share of unsecured consumer loans are taken through their service, andbecause this kind of service is growing to be an increasing part of the credit ecosystem.According to business ecosystem theory, all actors are viewed within a closed system. In theideal scenario, participants would cooperate to foster stability and systematic benefits andimbalances in the ecosystem have harmful impact on all members. This master thesis aims atdeveloping an ecosystem of the Swedish credit market and to describe loan intermediaries'contribution to a more efficient consumer credit market.First, this study resulted in the development of a methodology to identify, describe, andvisualize ecosystems. A five-step process was identified and implemented to create anunderstandable image of the credit market ecosystem. The method resulted in an ecosystemmap, visualizing 26 generic actors and their interconnections. Second, to gain a deeperunderstanding of how loan intermediaries contribute to an efficient system, semi-structuredinterviews were held with representatives from loan intermediary companies and the SwedishEnforcement Authority. According to this study, loan intermediaries contribute to a moreefficient consumer credit market by providing access to credit, by making information moretransparent and readily available for consumers, and by driving innovation. / En lång period av låga räntor, ekonomisk tillväxt och en blomstrande bostadsmarknad har letttill att de svenska hushållens skuldsättning har ökat. Nya digitala sätt att tillhandahållafinansiella tjänster förändrar den traditionella bankvärlden och hyllas ofta för att vara effektivaoch inkluderande. Finansiella intermediärer, en part mellan en köpare och en säljare som agerarsom medlare för att effektivt underlätta transaktioner, spelar en viktig roll i ekonomin och isamhället. Ungefär 40–55 procent av blancolån togs genom en låneförmedlare i Sverige under2020. Situationen på den svenska kreditmarknaden uppmärksammar ett behov av att förstå hurmarknadens aktörer är sammankopplade och hur de skapar värde tillsammans. Låneförmedlareär en viktig och intressant aktör att analysera vidare eftersom en så stor andel av blancolånentas genom deras tjänster, och eftersom denna typ av tjänst växer till en allt större del avkreditekosystemet. Enligt teorin om ”business ecosystems” betraktas alla aktörer i ett slutetsystem. I ett perfekt scenario skulle deltagarna samarbeta för att främja stabilitet ochsystemfördelar och obalans i ekosystemet har en skadlig inverkan på alla medlemmar. Dennamasteruppsats syftar till att utveckla ett ekosystem över den svenska kreditmarknaden ochbeskriva låneförmedlarnas bidrag till en mer effektiv konsumentkreditmarknad.För det första resulterade studien i utvecklingen av en metod för att identifiera, beskriva ochvisualisera ekosystem. En process i fem steg identifierades och genomfördes för att skapa enbegriplig bild av kreditmarknadens ekosystem. Metoden resulterade i en ekosystemkarta somvisualiserade 26 generiska aktörer och deras inbördes kopplingar. För att få en djupareförståelse för hur låneförmedlare bidrar till ett effektivt system genomfördes semistruktureradeintervjuer med representanter från låneförmedlingsföretag och Kronofogden. Enligt studienbidrar låneförmedlare till en effektivare konsument-kreditmarknad genom att ge tillgång tillkrediter, tillgängliggöra transparent information samt genom att driva innovation.

The development of scorecards for customer credit rating is a well-established field in the financial sector. The aim of this project, conducted in collaboration with a Swedish credit institute, was to develop a statistical model for predicting customer performance. In addition to conducting a model, the project also sought to identify the set of consumer characteristics with high predictive capability and how these characteristics differ when predicting performance early versus late in the loan term. To achieve this goal, a dataset containing approximately 15,000 unique loan applications approved between July 2020 and July 2022 was acquired from the credit institute, and logistic regression models were applied for different time periods ranging from 6 to 21 months. However, the models demonstrated better results than a random model but also showed difficulties in predicting creditworthiness. Possible factors contributing to the model's performance are discussed in the project, along with suggestions for potential improvements. Further research is encouraged in this area to achieve better prediction accuracy. / Utvecklingen av modeller för att bedöma kunders kreditvärdighet är en väletablerad del av finanssektorn. Som en del av ett samarbete med ett svenskt kreditinstitut var målet med detta projekt att skapa en statistisk modell som kunde predicera kunders betalningsförmåga. Utöver att skapa en modell syftar projektet också till att identifiera de egenskaper hos låntagare som har hög prediktionsförmåga samt hur dessa prediktionsvariabler skiljer sig för att förutse betalningsförmågan tidigt respektive sent in i löptiden. För att undersöka detta erhölls en datamängd innehållande cirka 15 000 unika låneansökningar som godkändes mellan juli 2020 och juli 2022 från kreditinstitutet, och logistiska regressionsmodeller tillämpades med kundernas status mellan 6 och 21 månader in av löptiden som målvariabler. Modellerna visade bättre resultat än en slumpmässig modell men visade också på stora svårigheter att förutsäga kreditvärdigheten. Möjliga faktorer som bidrar till modellernas träffssäkerhet diskuteras i projektet, tillsammans med förslag på potentiella förbättringar och ytterligare forskning uppmuntras inom detta område för att uppnå bättre modeller.

In cooperation with a consumer credit company based in Stockholm, this bachelor thesis investigates if the customer profitability in the consumer credit market can be predicted with multiple linear regression. Data collected before the initial credit was accepted and data connected to the account activity of the customers' first nine months are analyzed. Further, it is examined if the findings could be useful in a profitability analysis and as a reduction of adverse selection. The findings show that a number of covariates express promising correlations with the costumer profitability. However, the prediction error is high and not efficient in individual cases. Further, some reduction in adverse selection, due to a decrease in asymmetric information between the customers and the company, can be identified, but further research is encouraged. Finally, potential improvements are discussed, especially concerning the choice of regression algorithm. / I samarbete med ett konsumentkreditbolag baserat i Stockholm undersöker detta kandidatexamensarbete om kundlönsamhet inom marknaden för konsumentkrediter kan förutsägas med hjälp av multipel linjär regression. Data består av information som insamlades innan den initiala kreditförfrågningen accepterades, och av kontoaktivitet under kundens nio första månader. Vidare undersöks om resultatet kan användas i en lönsamhetsanalys och som en metod för att minska snedvridet urval.  Resultatet visar att ett antal kovariat uttrycker en lovande korrelation med kundlönsamheten. Dessvärre är felen från förutsägelserna stora och därför ineffektiva gällande estimering av individuella kunder. Fortsättningsvis kan det identifieras viss reduktion av snedvridet urval som en följd av minskad informationsasymmetri mellan kunderna och företaget, men vidare undersökning uppmuntras. Avslutningsvis diskuteras ett antal förbättringsmöjligheter, framför allt gällande val av regressionsalgoritm.