Detta arbete handlar om att komponera bebopmelodier för kontrabasen. Jag har lagt stort fokus på att komponera melodiskt med element från bebopen, men också att komponera idiomatiskt, vilket innebär att komponera melodier som passar bra och är bekväma att spela på kontrabasen. Syfter var att utveckla min förmåga att komponera melodiskt och idiomatiskt. Detta med hjälp av inspiration från den legendariska bebopbasisten och kompositören Oscar Pettiford. Under mina år på musikhögskolan så har jag studerat och spelat de flesta av Pettifords melodier och märkt att de är perfekta för kontrabasen. Detta gjorde att mitt intresse för bebopmelodier på basen växte, och jag blev nyfiken på vad det är som faktiskt händer på de melodier där basen får vara i framkant och på vilket sätt dessa melodier är skrivna. Arbete resulterade i fyra egna kompositioner som skrevs med hjälp av gemensamma stildrag som jag fann i Oscar Pettifords kompositioner, vilket gör att dessa melodier passar utmärkt att spela på kontrabasen.

In this project, the purpose has been to integrate the double bass in my composing process. This is because I mainly compose by the piano. I have examined how composing from different instruments, has affected the artistic result as well as the ambition to have the double bass play a bigger part in the music.    I write about my composition process and the considerations taken along the way, linked to the purpose. I further explain how I have worked on the material together with five musicians to put together a concert in May 2021.    Concludingly I state that I have developed as a double bassist and as a composer. And that my understanding for what kinds of roles a double bass can have has improved.    This project could be interesting for all kinds of practicing musicians and composers but foremost for double bassists. / <p>1. Greuvé </p><p>2. Flat Earth Society</p><p>3. Bass Stop</p><p>4. Suite Exam</p><p>5. Zoom OutAlla kompositioner skrivna av Jon Henriksson</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Per "Texas" Johansson - basklarinett</p><p>Erik Tengholm - trumpet</p><p>Sebastian Jonsson -  altsaxofon</p><p>Britta Virves - piano och rhodes</p><p>Jonas Bäckman - trummor</p><p>Jon Henriksson - kontrabas</p>

No description available.

I wanted to challenge myself and write music for an unusual constellation of instruments. I wrote music that had inspiration from different genres like jazz, baroque, folk music and classical music. The instruments I wrote for were cello, recorder, harpsichord and double bass. The instrument basson participates in one of the pieces. In my work I will explore different forms when it comes to composition and ensemble play. I will investigate different approaches and methods with the ensemble. Methods that leave a lot of space for the musician's interpretation of the pieces. Together we shape the music into something that we think is interesting. During this project, I learned a lot about the instruments cello, recorder, harpsichord and double bass and how they work together. The project resulted in a concert at KMH.

Syftet med arbetet är att undersöka svängrelaterade aspekter i fyra olika spelsituationer i tre olika konstellationer där jag själv medverkat som basist. De fyra spelsituationerna är ett jam, en studioinspelning, ett rep inför konsert och en konsert. I arbetsprocessen beskriver jag min roll som jazzbasist och mitt förhållande till de andra musikerna när jag upplever att musiken svänger, respektive inte svänger. Jag har i arbetet ställt mig frågan: Vilken betydelse har soundet för svänget?    Jag har intervjuat tre personer, verksamma inom olika musikaliska områden; en dirigent, en jazztrumpetare, tillika storbandsledare, samt en jazzpianist, i huvudsak verksam inom frijazzen. Intervjufrågorna har kretsat kring hur personerna i fråga ser på svängbegreppet och vilken roll soundet har i förhållande till detta.   Efter mitt kandidatarbete fick jag en fråga om det var möjligt att ”mäta” svänget i musik. Jag har därför gjort ett mätningsförsök på en av de inspelade låtarna från studion där jag jämfört tidsförhållandet mellan trummornas ridecymbal och basens fjärdedelar i walkingen.   Jag har under arbetets gång analyserat inspelningarna och tittat närmare på sådant som jag bedömt höra till svängrelaterade aspekter. Parallellt med detta har jag knutit an till intervjusvaren, vilka visat många viktiga samband. I arbetet har jag undersökt samtliga beståndsdelar och begrepp i inspelningarna: sound, time, harmonik, rytmiska underdelningar samt tension and release. Jag kan efter studien konstatera att sväng är något högst subjektivt som ständigt varierar beroende på situation. Varje ny idé som vibrerar tillsammans med något annat skapar sitt unika sväng.   Jag har funnit i studien att jag spelade walkingen annorlunda i förhållande till musikens händelseförlopp, vilket intresserat mig att fördjupa mig i. Att frasera fjärdedelarna kortare eller längre utgör beroende på vad jag spelar detta mot på var sitt sätt ett driv, vilket påverkar svänget. Att spela akustiskt, respektive elektroniskt förstärkt i varierande akustiska miljöer påverkar soundet som i sin tur spelar en stor roll för svänget. Anpassningen som sker i basspelet i förhållande till soundet blev i denna studie ett nytt område att utforska.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka skillnader i mitt eget improviserade musicerande på kontrabas som går att urskilja efter en tids strukturerad övning. Ur detta syfte utvecklades naturligt följdfrågan vilken metod som skulle användas. Följaktligen utforskar denna uppsats även min metod för övning. För att undersöka detta gjordes en introspektiv studie på min egen övning med hjälp av loggbok och videodokumentation samt en analys av mitt eget spel där jag jämförde skillnader i mitt spel innan- och efter en övningsperiod. I studien har jag analyserat mitt spel på två musikstycken. En inspelning på varje stycke före- och efter övningsperioden gjordes för att identifiera skillnader. Jag har även tagit hjälp av en lärare i improvisation för analys. Resultat visar att 32 övningspass som sträckte sig mellan en och två timmar gav en tydlig utveckling i mitt spel utifrån följande kriterier; sound, intonation, tajming, upplevd frihet i improvisation, upplevd förmåga att lyssna in och kommunicera med medmusiker samt tematik. Min metod för övning ändrades under undersökningens gång för att passa kriterierna. Från början användes en mer strikt modell och senare i undersökningen användes en friare modell för övning.

In my thesis, I have focused on composing by way of adapting motifs from solos I have transcribed, in order to find strong melodies and basslines. I had a hard time selecting the material I would make use of and struggled with balancing what I created myself and what I drew upon from outside sources. Hence the thesis' title, Internal and external influence on a composition process, where I use the terms “internal” and “external” to illustrate two sources I based my composing upon. At the beginning of the process, I was heavily emphasizing the use of external material, to detach myself from my habits and hopefully write innovative music. The result was a harmony rich with dissonance that conflicted with my personal taste. I realized that I needed to abandon this principle and find a balance where external material merely inspired me but was directed by my internal inclinations. / <p>Langørgen, Anders, "Iwazaru"; 2019. Langørgen, Anders, "Ankh"; 2020. Langørgen, Anders, "Baron Wry"; 2020. Langørgen, Anders, "Plasma Cherub"; 2020.</p><p>Sebastian Jonsson – sopran- och altsaxofon, Mattias Olofsson – gitarr, Max Agnas – piano, Edvin Fridolfsson – trummor, Anders Langørgen – kontrabas.</p>

Den italienska kontrabasisten Giovanni Bottesini (1821-1889) är fortfarande mycket inflytelserik i dagens musikliv. Hans musik framförs regelbundet, och en viktig del av standardrepertoaren för kontrabasister. Bottesini anses vara världens kanske främste kontrabassolist genom tiderna, men hans spelstil har sällan problematiserats. Syftet med studien är att utifrån ett uppförandepraxisperspektiv undersöka och analysera hur Giovanni Bottesini spelade kontrabas. Det genomfördes metodiskt genom att utvärdera primärkällor såsom 1) konsertrecensioner, både internationella och i svenska. 2) Bottesinis utrustning, inklusive hans instrument, strängantal, stränglängd, stämning och stråke. 3) Bottesinis metodbok, med instruktioner om hur kontrabasen och stråken ska hållas samt fingersättningar och portamento. Studiens resultat påvisar att kärnan i Bottesinis musikaliska uttryck var hans sångbara och lyriska ton, som gestaltades genom ett intrikat samspel av faktorer som hans speltik, instrument, strängar, stråke samt konsertlokal. I detta arbete kommer jag också visa hur Bottesinis utrustning påverkade hans spelteknik, med aspekter som stränglängd, antal strängar och val av stråke. Resultatet visar att Givovanni Bottesini var en musiker av högsta rang, som ofta jämfördes med sin tids störste violinister. Bottesini framkallade sin vackra ton främst genom sin briljanta teknik, men också genom att använda en kontrabas med lång stränglängd samt tunna sensträngar stämda allt från en helton till en liten ters högre än normalt. Strängarna var tillverkade av Ruffini i Italien, och förmodligen tillverkade på italienskt vis med hela tarmar istället för delade tarmar som var vanligast i resten av Europa. Resultatet är viktigt för att förstå hur solokontrabas kunde låta under 1800-talet, men också för den musiker som vill spela Bottesinis musik tidstroget med 1800-talets utrustning. / <p>Kontrabaskonsert i H-moll - Giovanni Bottesini</p><p>Loke Underdal - Kontrabas</p><p>Katarina Ström-Harg - Piano</p>

Syftet med detta konstnärliga examensarbete var att undersöka skillnaderna mellan att spela kontrabas med orkesterstämning och med solostämning. Det implementerades genom en studie av den världskända kontrabasisten och dirigenten G. Bottesinis verk Elegy No.1 för kontrabas. För att uppfylla syftet utarbetades två frågeställningar: 1. Vilka svårigheter med att spela solostämning kan definieras? 2. Hur kan olika ackompanjemang göra att det blir lättare eller svårare att exempelvis intonera och göra rytmiska dragningar? Metoden var att spela stycket i olika stämningar och med olika kombinationer av ackompanjemang där resultatet bokfördes. Studiens resultat indikerar att spela i orkesterstämning med bas ackompanjemang var den mest givande metoden som konstnärligt var mest inspirerande. / <p>Elegy no 1  Giovanni Bottesini </p><p></p><p>Sonat för kontrabas och piano  Rob. Fuchs</p><p></p><p>Kontrabaskonsert Eb-dur  Jan Baptiste Vanhal</p><p></p><p>Symfoni nr 7 A-dur Poco sostenuto-Vivace  Ludwig van Beethoven </p><p></p><p></p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Elisa Onegård</p><p>Victor Sjögren </p><p>Emilie Wästlund </p><p>Emilia Eriksson</p><p>Melina Karlgren</p><p>Eelis Malmivirta</p><p>Olof Rolandsson </p><p>Love Nordkvist</p><p>Simon Landqvist</p><p>Katarina Ström-Harg</p><p>Cornelia Vogel</p><p>Felicia Billherhag Hammarteg</p><p>Mimmie Törngren </p><p>Thomas Nicols </p><p>Hanna Anderberg </p><p>Blanka Hillerud</p><p>Joel Hedtjärn</p><p></p><p>Konserten kunde inte spelas in av tekniska skäl. Registreringen kommer att kompletteras vid ett senare tillfälle.</p>

I denna studie undersöks hur en ny repertoar för kontrabas som utgår ifrån modernpopulärmusik och gruppundervisning tas emot av nybörjare på kontrabas. Metoden somanvänds är en musikalisk aktivitet följd av en gruppintervju och urvalet består av fyragrupper av ungdomar som går i högstadiet och årskurs 6. Sammanfattningsvis stämmer resultatet i undersökningen väl överens med både defördelar och den kritik som riktas mot gruppundervisning i instrument som presenteras itidigare forskning. Den moderna repertoaren mottogs positivt och framstår som ettanvändbart medel för att skapa intresse hos barn och ungdomar i dagens samhälle. Samtidigt förekommer intresse för klassisk musik och den repertoar som mertraditionellt förknippas med undervisning i kontrabas och andra orkesterinstrument. Generellt så ses gruppundervisning som något positivt, men det framkommer ävennackdelar med gruppundervisning och specifika fördelar med enskild undervisning.