I denna undersökning har jag studerat min improvisatoriska musikalitet och hur den förändras av instrumenten jag spelar, nämligen kontrabas och elbas. Sammanlagt fyra improvisationer, två på varje instrument på två olika jazzstandarder, spelades in med hjälp av egenproducerade backing tracks. Improvisationerna transkriberades och analyserades sedan i syfte att utöka min förståelse för hur mitt musikaliska uttryck påverkas av mina huvudinstrument. Detta arbete har resulterat i större insikter om mig själv som improvisatör och musiker samt om de båda instrumentens möjligheter och begränsningar.

Jag har undersökt sätt att integrera ett mer rytmiskt fokus i min improvisation som kontrabasist, och hur det rytmiska fokuset påverkat min improvisation. Jag har jämfört inspelningar och transkribtioner från innan och efter jag började applicera mer rytmik i mina soloinsatser, med målet att hitta skillnader mellan de två och se huruvida de skillnaderna är positiva eller inte. Som forskningsbakgrund har jag tittat på vilken roll kontrabasen har i ensemblen historiskt och hur den interagerat med resten av gruppen. Slutligen har jag också undersökt på vilka olika sätt den rollen har fyllts, och hur de i sin tur utvecklats genom åren.

Musik har genom tiderna intresserat många forskare och har studerats rikligt ut flera olika perspektiv. Antalet studier med inriktning mot musiker som verkar över flera musikaliska genrer är dock begränsat. Syftet med detta examensarbete var att undersöka positiva och negativa aspekter av att vara verksam som kontrabasist inom både jazz och den klassiska genren. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur olika personlighetsdrag och nivå av kreativitet kan skilja sig mellan de olika stilarna. Arbetet vill även belysa kontrabasen som specifikt instrument och de instrument-tekniska förutsättningar som krävs för att kunna spela klassisk musik eller jazz.      Fem svenska yrkesverksamma kontrabasister fick besvara ett frågeformulär med fokus på deras erfarenheter av att verka genreöverskridande samt deras preferenser rörande kontrabasen som instrument i de olika genrerna.                                                                I resultatet från frågeformuläret noterades en över lag en positiv syn till att som musiker verka genreöverskridande. Majoriteten av deltagarna beskriver sig som musiker utan specifik genretillhörighet, men att man ändå upplevde sig ha en starkare musikalisk förankring inom en stil. I svaren beskrevs även utmaningar i att bygga upp kontaktnätverk, avsätta tid för övning samt att förstå normer och traditioner som finns inom olika genrer.

Den föreliggande studien är en självobservation med syfte att studera hur min inlärningsprocess tar form vid instuderingen av stycket Old French Song för solokontrabas, och studien utgår ifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Instuderingsprocessen fortgick under fem veckor hösten 2018 med sammanlagt 22 övningspass. Av dessa dokumenterades fem med hjälp av videoinspelning. I resultatet presenteras de resurser som användes vid designen av inlärningen, och på vilket sätt de användes. Resultatet visar också på vilket sätt resurser kombinerades för att göra inlärningsprocessen multimodal. I diskussionen diskuteras resultatet med utgångspunkt i tidigare forskning om instudering samt i relation till det designteoretiska perspektivet på lärande. / The present study is a self-observation meant to study how my learning process takes shape during the studying of the piece Old French Song, played on the double bass. The study is based on a design theoretical perspective on learning. The learning process proceeded for five weeks during the autumn of 2018, making for a total of 22 separate practice occasions of which five was documented using video recording. The result shows the different resources used in the design of my learning process, and the different ways they were used.  It also shows in what way different resources were combined to form a multimodal learning process. The last section discusses the result based on previous research on the studying of musical pieces, and in relation to a design theoretical perspective on learning.

Syftet med arbetet är att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist på studier som behandlar gruppundervisning på kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses därför gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika gruppundervisningsmetoder för stråkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig på det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet består av två videodokumentationer från två olika kontrabaslärare. I resultatet redovisas hur lärarna använder tal, sång, specifika kontrabasord, gester och instrumentet kontrabas som resurser i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna designar sina lektioner på olika sätt samt att de använder sig av olika tekniker vid spel. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts de olika resurser lärarna använder sig av och hur de designar sina lektioner i relation till det designteoretiska och multimodala perspektivet. En av slutsatserna i diskussionen är att lärarens position gentemot eleven har betydelse för elevernas förmåga att imitera och transformera lärarens gester. / The purpose of this study is to contribute to further knowledge of how double bass teachers design their group lessons for double bass students. There seems to be a lack of studies that treat group tuition for double bass. The background chapter therefore provides pros and cons about group tuition, different methods for group tuition used by string teachers and previous research in the field that shows the positive effects of group tuition. The theoretical starting point of this study is based upon the design theoretical and multimodal perspective. The collected data material consists of two video documentations from two different double bass teachers. The result chapter describes how the teachers use speech, song, double bass words, gestures and the double bass as resources in teaching. The result also shows that the teachers design their lessons differently and use different kinds of techniques when playing. In the concluding discussion chapter the teachers’ different resources and how they design their lessons is lifted as the main topics according to the design theoretical and multimodal perspective. One of the conclusions in the discussion is that the teachers’ position towards the students is significant for the students’ ability to imitate and transform gestures from the teacher.

I detta självständiga arbete beskrivs och utforskas lärandet av ett solo av jazzbasisten Niels-Henning Ørsted Pedersen. Solot är på låten Stella by Starlight från Art of the Duo-skivan med Philip Catherine från 1993. Syftet med arbetet är att undersöka hur den egna lärprocessen designas vid instudering av detta solo. Studien baseras på observationer av mig själv i form av loggbok och videoinspelningar som gjordes under totalt 20 övningstillfällen under hösten 2014. Arbetet utgår ifrån ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. I resultatet visas hur jag använder mig av olika semiotiska resurser i lärandet av solot: olika kroppsliga resurser i form av röst och rörelser, betänketid och nedbrytning, basens strängar, kombinationer av olika resurser, men även tekniska resurser i form av olika musik-appar. Slutligen diskuteras, i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning, de förutsättningar som skapades för lärandet av solot samt de övningsstrategier som användes. / In this independent project my learning process of a solo by the jazz bass player Niels-Henning Ørsted Pedersen is described and explored. The solo is from the song Stella by Starlight from the Art of the Duo album with Philip Catherine from 1993. The purpose is to explore how my own learning process is designed when studying this solo. It is based on observations of myself in the form of a logbook and video recordings of 20 practicing sessions in the fall of 2014. The starting point is a multimodal and design theoretical perspective. The result show how I use different resources when learning this solo: Different bodily resources in terms of voice and movements, consideration and decomposition, the other strings of the bass, combinations of different resources, but also technical resources in terms of music apps. Finally I discuss, in relation to the design theoretical perspective and earlier research, the conditions for learning the solo, and the strategies of exercises.

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus. / Focusing on the role of the bass in music. How is the instrument used in an ensemble? What happens if it develops and finds new spaces in the group? A work about creating music with influences from jazz and fusion that puts the bass in a new light.

Acoustics, intonation and perception are fields that musicians deal with every day. Even so, they are rarely taught extensively in musical education. In my artistic project I investigated how new knowledge in these fields could work as a musical resource and inspire to new solo music for double bass.  My method has been to compose studies, to make use of this new knowledge in a musical setting. In the etudes I have isolated small areas such as; beating, multiphonics, overpressure, just intonation intervals, the pitch-rhythm continuum, difference tones and microtonal modulation. This work has changed my view of the concept tone, interval and consonance/dissonance. Working this way has triggered a lot of inspiration and productivity for new unexpected music. This text could be useful for double bass or string players, composers for double bass, musicians that want inspiration in solo playing or incorporate Just Intonation in their musical language. / <p>Ten Variations of D</p><p>Oaktree</p><p>Intoning</p><p>Examenskonserten</p><p>Vilhelm Bromander kontrabas &amp; komposition</p><p></p><p>Two Seconds </p><p>Vilhelm Bromander - kontrabas &amp; komposition, Benedikt Bindewald - viola</p>

In this bachelor project I tried to find if I could enhance my playing and composing by listening to music in an analyzing manner. I listened to jazz music that was recorded in the 1920s and jazz music that was recorded in the present day to try and find different aspects of the music that I enjoyed. Using these aspects, I composed music for a 7-piece band and performed that music in a concert. The goal of this project was not to create a fusion of these different styles of music but to contemplate on what I like in these different styles of music and how I can use that knowledge to my advantage. / <p>Låtlista:</p><p>"En Helt Vanlig Blues" - Uno Dvärby</p><p>"Fel Väder" - Uno Dvärby</p><p>"Henderson" - Uno Dvärby</p><p>"Det Blir bättre Sen" - Uno Dvärby</p><p>"Äntligen Fredag" - Uno Dvärby</p><p></p><p>Medverkande musiker</p><p>Max Agnas - Piano</p><p>Jakob Bylund - Trummor</p><p>Björn Bäckström - Saxofon/klarinett</p><p>Uno Dvärby - Kontrabas</p><p>Hannes Junestav - Trombon</p><p>Viktor Spasov - Gitarr</p><p>Erik Tengholm - Trumpet</p><p></p><p>Konserten filmades och finns bifogad som länk. </p><p>https://www.youtube.com/watch?v=fSH0aAKE5vY&amp;t=1115s</p>

I följande studie kommer jag redovisa resultatet ifrån den självstudie som jag har bedrivit i syfte av att utforska huruvida min instuderingsprocess skiljer sig utifrån jazz- och klassisk repertoar på instrumentet kontrabas. Studien redovisar även hur jag erhåller och nyttjar den instuderade tekniken och materialet i de givna jazz- och stråkorkestertillfällena, samt om hur instuderingen skiljer sig i den mån av tidigare erfarenheter kunskaper. Studien tar form utifrån hur jag som erfaren jazzbassist instuderar och spelar i stråkorkester som novis i den miljön, samt hur jag fördjupar mitt instuderande till jazzensemblerna. I syfte att studien har ett stort fokus på instudering och ensemblespel så diskuteras även huruvida de olika ensemblekulterna skiljer sig i mån av styrning, inflytande och uttryck. Arbetet bearbetas genom videodokumentation som sker under instudering- och övningspass, samt ensembletillfällen. Matrealet bearbetas sedan genom transkription och analys där matre- alet kategoriseras efter olika kategorier i syfte att besvara mina frågeställningar. Arbetet utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och där med har ett fokus på hur jag brukar kunskap och artefakter i olika kulturer och miljöer, samt hur jag lär mig utifrån de olika ensembleformerna. Resultatet i arbetet visar hur notläsningen i stråkorkestern är direkt kopplat till mitt gehör, och genom instudering av notmatrealet så betingas mitt gehör till min psykomotorik. Studien visar även huruvida mina bristande tekniska förutsättningar med redskapet stråken bidrar till att jag flyttar blicken ifrån noten till stråken, vilket får konsekvenser i mån av flöde och koncentrat- ion i spelandet. I mån av det musikaliskt flöde som befinner sig i orkestern så underlättas not- läsningen genom ensemblens harmoniska samspel och tempo. De olika ensembleformerna vi- sar sig skilja sig markant i mån av styrning och inflytande vilket kan kopplas till de ensemb- lernas skillnader i mån av storlek. Studien redovisar även hur brukandet av andra instrument bidrar till en större uppfattning av repertoaren till jazzensemblen, vilket får positiva fördelar i mån av gehör, improvisation och formkänsla. / In the following study I will report the results from the self-study i have conducted in order to explore whether my study process differs based on jazz and classical repertoire on the instru- ment double bass. The study also reports whether I obtain and use the studied technique and the material in the given jazz and string orchestra occasions, and how the study differs to the extent of previous experience knowledge. The study takes the form of how I, as an experienced jazz bassist study and play in string or- chestras as a novice in that environment, and how I deepen my study of the jazz ensembles. In order that the study has a great focus on study and ensemble play, it will also be discussed whether the different ensemble cultures differ in terms of control, influence and expression. The work is processed through video documentation that takes place during study and practice sessions, as well as ensemble occasions for the purpose of follow-up. The video documentation will be processed through transcription and analysis where the material is categorized according to different categories in order to answer lesser questions. The work is based on a socio-cultural perspective and with a focus on how I use knowledge and artifacts in different musical cultures and environments, and how I learn based on the different ensemble forms. The result of the work shows how the note reading in the string orchestra is directly connected to my hearing, and by studying the sheet music, my hearing is conditioned to my psychomotor skills. The study also shows whether less technical deficiencies with the implement strings contribute to moving the gaze from the note to the strings, which has consequences in terms of flow and concentra- tion. As far as the musical flow in the orchestra is concerned, the note reading is facilitated by the ensemble's harmonious interaction and tempo. The different ensemble forms appear to differ markedly in terms of control and influence which can be linked to the differences of the ensem- bles in terms of size. The study also shows how the use of other instruments contributes to a greater perception of the repertoire of the jazz ensemble, which receives positive benefits as far as hearing, improvisation and sense of form are concerned.