Titel: Vin i var mans portfölj? En studie om vinets möjlighet till riskreduktion Bakgrund: En portföljs totala risk kan härledas från både individuella tillgångars ackumulerade standardavvikelser och korrelationerna dem emellan. Genom att inkludera tillgångar med låg eller ingen samvarians kan portföljens risk sänkas utöver vad en diversifiering mellan ett stort antal tillgångar åstadkommer. Det uppstår således ett behov av att diversifiera mellan tillgångar med skiftande respons till marknadshändelser. Dock har olika marknader och tillgångsslag börjat korrelera allt mer vilket resulterat i att fördelarna med diversifiering har minskat. Den ökade samvariansen visar inga tecken på att avta och det föreligger därmed ett intresse i att söka andra marknader. Vin är en relativt ny investeringsmarknad med låga korrelationer till aktie- och obligationsmarknaden vilket gör vin tänkvärt ur ett diversifieringsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om vin som investering är en bra källa till diversifiering med hänsyn till begränsade korrelationer, och om makroekonomiska faktorer kan förklara vinmarknadens prisrörelser samt dess korrelationsstruktur med andra marknader. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i modern portföljvalsteori som förespråkar låga eller frånvarande korrelationer som ett medel för diversifiering. Hypoteser skapas utifrån en sammanlänkning mellan teori och uppmärksammat problem. De omfattar korrelation, orsakssamband och påverkan mellan valda variabler och vin och testas empiriskt genom olika statistiska tester. Korrelationerna undersöks genom en korrelationsmatris, både gällande utvecklingen och den övergripande för studerad tidsperiod. Orsakssambandet undersöks genom ett Granger Causality test och påverkan genom modellering av multipla regressioner som korrigeras för ARCH-effekter. Resultat: Erhållna resultat visar att vin har en begränsad korrelation med både råvaror och finansiella marknader. Studien finner inte att någon av de finansiella marknaderna eller de makroekonomiska variablerna orsakar förändringar i vinpriset på kort sikt men att ett antal påverkar vinets prisrörelser. Dessa samband kan förklara de korrelationer som föreligger men också avsaknaden av dem som uppkommit ur vinmarknadens brist på nära kopplingar till andra marknader. Inkluderingen av vin i en portfölj blir följaktligen gynnsam eftersom vinet har möjlighet att sänka den totala risken och därmed skifta den effektiva fronten. Vin kan ses som en alternativ investeringstillgång för att erhålla en bättre riskreducering.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries. Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average. Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund. And can see that there is a positive relationship between risk and return in both periods. The results are contrary to the efficient market hypothesis in the weak form, and thus can benefit from historical values in risk-adjusted returns for future investments.

Techn. Universiẗat, Diss., 2005--München.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Sammandrag Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur mycket och på vilka sätt nyanlända ungdomar motiveras till att studera svenska som andraspråk samt att se om motivation och mål korrelerar med språkfärdighet.  För att få svar på forskningsfrågorna valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning och ett språkfärdighetstest (Swedex). Enkätfrågorna formulerades i tre kategorier; integrativ motivation, instrumentell motivation (Gardner 1972) och effektiv målsättning (Locke 1996). Undersökningen utfördes på en Språkintroduktion och 23 elever deltog. Datan sammanställdes och medelvärden och standardavvikelser räknades ut för de tre kategorierna. Sedan räknades Pearsons r och p-värde ut för att en eventuell korrelation mellan motivation/mål och studieresultat skulle kunna utläsas. Resultatet visade att eleverna är relativt starkt motiverade och arbetar med målsättning. Studien visade att eleverna var något mer instrumentellt än integrativt motiverade och att målsättning var den viktigaste faktorn för eleverna även om skillnaden var liten. Ett t-test visade att denna skillnad var signifikant. Det visade sig inte finnas någon signifikant korrelation mellan motivation/målsättning och språkfärdighet.

<p>Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jämföra både elevernas teoretiska förståelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, läroböcker samt rådande undervisningspraxis. Undersökningen syftar också till att utreda om det råder något samband mellan elevernas teoretiska förståelse av derivata och deras praktiska kunskaper på området.</p><p>Undersökningen är bedriven i provform där eleverna under två tillfällen besvarar två olika prov, ett av teoretisk karaktär samt ett av praktiskt beräknande karaktär. Proven är gjorda så att de representerar de rådande kursplanernas krav på godkänd nivå. Det teoretiska provet är upplagt så att eleverna språkligt ska förklara en rad grundläggande teorier och användningsområden inom derivata. Det praktiska provet består av räkneuppgifter av samma karaktär som eleverna är vana vid från lokala samt nationella prov. Undersökningsgruppen består av 22 stycken elever som går det tekniska programmet i årskurs tre.</p><p>Resultaten visar att det i undersökningsgruppen råder ett samband mellan teoretisk förståelse och praktisk kunskap. Detta samband är beräknat mellan de olika provdelarnas resultat och är statistiskt säkerställt. Frågan om eleverna kan sägas ha visat tillräckliga kunskaper för att enligt kursplanen anses vara godkända är behandlad i diskussionsform och presenteras i slutet av rapporten. Där återfinns även en diskussion om undersökningens brister och generaliserbarhet.</p>

Thesis (Ph. D.)--Iowa. / Bibliography: l. 54-55.

Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jämföra både elevernas teoretiska förståelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, läroböcker samt rådande undervisningspraxis. Undersökningen syftar också till att utreda om det råder något samband mellan elevernas teoretiska förståelse av derivata och deras praktiska kunskaper på området. Undersökningen är bedriven i provform där eleverna under två tillfällen besvarar två olika prov, ett av teoretisk karaktär samt ett av praktiskt beräknande karaktär. Proven är gjorda så att de representerar de rådande kursplanernas krav på godkänd nivå. Det teoretiska provet är upplagt så att eleverna språkligt ska förklara en rad grundläggande teorier och användningsområden inom derivata. Det praktiska provet består av räkneuppgifter av samma karaktär som eleverna är vana vid från lokala samt nationella prov. Undersökningsgruppen består av 22 stycken elever som går det tekniska programmet i årskurs tre. Resultaten visar att det i undersökningsgruppen råder ett samband mellan teoretisk förståelse och praktisk kunskap. Detta samband är beräknat mellan de olika provdelarnas resultat och är statistiskt säkerställt. Frågan om eleverna kan sägas ha visat tillräckliga kunskaper för att enligt kursplanen anses vara godkända är behandlad i diskussionsform och presenteras i slutet av rapporten. Där återfinns även en diskussion om undersökningens brister och generaliserbarhet.