Universiẗat, Habil.-Schr., 2005/06--Münster (Westfalen).

Bachelorarbeit ZHAW, 2008.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Sammanfattning Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Datum: 2015, februari Författare: Alexander Lindberg och Per Nyberg Handledare: Arne Fagerström Examinator: Stig Sörling Titel: Redovisningens värderelevans i nordiska fastighetsföretag under åren 2004-2010 Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade på förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital för att därigenom få svar på hur värderelevant den nya redovisningen är. Studien ämnar förklara vilka effekter som kan uppstå till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ämnet är intressant att diskutera då dessa förändringar fortfarande är aktuella. Metod: Uppsatsens problemområde har angripits genom tillämpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgångspunkt i mainstream redovisningsforskning. Där empirin består av insamling av primär och sekundärkällor. Historiska aktiekurser, valutakurser och årsrapporter har utgjort primärkällorna medan tidigare forskning utgjort sekundär källor. Resultat och slutsats: Resultaten indikerar på att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhållandet mellan företagens börsvärde och det egna kapitalet. Som en effekt av detta har värderelevansen blivit sämre på nordiska fastighetsmarknaden. Finanskrisens utbrott har gett effekter i form av ett lägre kvotvärde mellan börsvärde och redovisat eget kapital. Studien har inte kunnat påvisa att användandet av extern värderare bidrar med ett kvotvärde närmare ett och därmed öka värde relevansen. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning skulle kunna bygga på hur det aktuella ränteläget påverkar förhållandet mellan börsvärde och eget kapital på den nordiska börsmarknaden. Även en studie som tar hänsyn till företagens avkastningskrav skulle vara intressant att se resultat av. Studiens bidrag: Studien bidrar med att tillföra en utveckling av den tidigare forskningen. Utvecklingen består av en mer ingående analys gällande hur de undersökta faktorerna kan påverka förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital på den nordiska fastighetsmarknaden. Studiens bidrag ämnar således förklara och ge en större förståelse för den nordiska marknaden. Nyckelord: IAS40, IFRS, förvaltningsfastigheter, verkligt värde, finanskris, korrelation, värderelevans, redovisning, externvärderare och fastigheter

This thesis presents a closer look at correlations between major meteorological events and groundwater level responses observed in deep boreholes drilled in the bedrock at Forsmark, which is situated ca. 120 km north of Stockholm in the Fennoscandian Shield, Sweden. Understanding how large geological structures are hydraulically connected to the surface is of great importance as a repository for spent nuclear fuel is intended to be built in Forsmark. Understanding monitoring data under natural conditions gives greater knowledge of how the hydrogeological system near the surface might be affected during the construction, operation and closing phases of the repository.The hydrological monitoring of each borehole is performed in intervals (sections), i.e., the ground-water levels in the bedrock are measured at different depths. At the different depths, changes in pressure from different meteorological events is measured. A major precipitation event was recorded during a few hours between 21 and 22 September 2014. Groundwater level responses in four deep drill holes show different reaction rates and magnitudes depending on borehole location, the structures they inter-sect, and depth in the bedrock. Furthermore, the properties of the deformation zones determine how the groundwater levels respond to meteorological events. Previous work reveals that gently dipping defor-mation zones have higher hydraulic diffusivity than the steeply dipping deformation zones.Two major air pressure events combined with groundwater level reactions in two deep bedrock bore-holes were also analysed. A lowering of the air pressure resulted in a higher sea level, which is seen in the boreholes as an increase in the groundwater level and vice versa.Clear responses from meteorological events are seen where boreholes intersect gently dipping deformation zones that leads all the way up to the ground surface. / Syftet med examensarbetet är att studera korrelationer mellan diskreta meteorologiska händelser och responser hos grundvattennivåerna i djupa borrhål i kristallint berg. Undersökningsområdet är berggrun-den i Forsmark, Östhammars kommun, ca 120 km norr om Stockholm. Ett framtida slutförvar för använt kärnbränsle är planerat att byggas där och stora mängder meteorologisk, hydrologisk och geologiska data har tagits fram i detta område av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). SKB har bland annat en meteorologisk mätstation och stort antal djupa borrhål med ett flertal tryckgivare i varje borrhål. Borr-hålens medellängd är ca 700 m.Tidigare undersökningar i området redovisar exempel på korrelationer mellan nederbörd och grund-vattennivånresponser i berggrunden. Hydrauliska responser har också observerats vid flera interferens-tester i området. Ett intressant exempel på korrelation mellan nederbörd och grundvattennivå är att tryck-förändringar kan skönjas 500 m ner i berget längs med flacka deformationszoner. Ett annat exempel är en korrelation mellan skillnader i lufttryck och responser i ett djupt borrhål som ligger ca 500 meter från havet. Skillnader i lufttryck mellan Sverige och Finland skapar förändringar i havsytans nivå. Högtryck i Finland och lågtryck i Sverige ger en ökad havsytenivå vid Sveriges kust och detta påverkar vatten-trycket i djupa borrhål där dessa korsar deformationszoner som finns både under hav och land. Ett slags vågsystem ute i havet kunde ses som ökat och minskat vattentryck i ett borrhål på land.I detta arbete har en djupare undersökning av kopplingar mellan nederbörd och lufttryckprocesser på land och responser i djupt berg gjorts. Vid studier av insamlade data har korrelationer mellan meteoro-logiska och hydrologiska pulser på ytan och responser i djupa borrhål påträffats. Fyra kärnborrhål, KFM02A, KFM06A, KFM10A och KFM03A, utspridda i området, påvisar dessa samband.Tydliga responser i grundvattennivåer sker i berget där borrhålen korsar deformationszoner som går ända upp till markytan. Skillnad i respons kan också ses beroende på om de korsande deformations-zonerna är brant stupande eller svagt stupande. Svagt stupande deformationszoner har en högre hydraulisk diffusivitet än de brant stupande och detta beror bland annat på storleksskillnader i horisontella och vertikala spänningar. Kontrasten i spänningarna håller de svagt stupande zonerna öppna vilket resulterar i en hög hydraulisk diffusivitet.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan hopptiden på mark och hopptiden i det tekniska hoppet Flip på is för konståkare. Det sekundära syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan hopptiden i tekniska hopp på is och antal år i idrotten samt ålder. Finns det en korrelation mellan countermovement jump med armar (CMJa) på mark och tekniska hoppet Flip på is hos konståkare? Finns det en korrelation mellan hopptiden i Flip och antal år i idrotten samt ålder? Metod En kvantitativ metod användes för att få fram försökspersonernas hopptid på is och mark. 11 stycken konståkare medverkade i studien, 6 kvinnor och 5 män (20,9 ± 3,1 år). Försökspersonerna var skadefria, friska och hade fyllt 15 år. Ett krav för deltagande var att försökspersonerna utövat idrotten i minst åtta år samt att de kunde utföra en enkel Flip. Vid själva testtillfället fick försökspersonerna börja med att utföra tre stycken enkel Flip på is medan deras hopp filmades. Försökspersonerna fick sedan utföra tre stycken CMJ(a) där deras hopptid registrerades med hjälp av Ivarjump system. Resultat Resultatet visar på att det inte finns något samband i hopptiden mellan CMJ(a) och Flip(r = 0,17, p= 0,602 ). Det fanns inte heller något samband mellan hopptiden i Flip och ålder. Däremot påvisar resultatet att det finns en korrelation mellan hopptiden i Flip och antal år i idrotten (r = 0,821, p = 0,02). Slutsats Slutsatsen med studien är att det inte finns något samband mellan hopptid på mark och på is. Forskningsläget är fortfarande relativt litet område och fler studier behöver göras. Flertal studier menar att maximalstyrka i ben korrelerar med hopphöjden på mark men eftersom det inte finns en korrelation mellan hopptiden på mark och is behöver det göras mer studier som undersöker sambandet mellan maximalstyrka och hopptid på is. Resultatet visade även på att sambandet mellan antal år i idrotten (erfarenhet) och hopphöjd på is var stor. De tekniska färdigheterna verkar vara den dominerande faktorn för att kunna utnyttja benstyrkan i hoppen

This thesis project has been carried out in the Bachelors of engineering program, Innovation, Production and Logistics at Mälardalen University in the spring of 2018. The assigning company is GKN Driveline in Köping. In the company's efforts to develop its value base, it has been agreed that the employees' work environment is one of their most important values. This has led to the desire to create good ergonomic conditions in their production, which in turn has raised questions about what good ergonomics can actually result in, as substantial investments may be required to create these conditions. As a result of that, this project with the object of finding and proving whether there is a correlation between ergonomics and sickness absence, aswell as ergonomics and quality outcomes, emerged. The study consists of a case study that contains data collections made through observations, interviews and vast amounts of secondary data. In order to answer the study's purpose of finding a possible correlation, mathematical models have been used. The models used include correlation calculations, linear regression and scatter plots, all of which have been critical to clarify and calculate collected data. In order to carry out the calculations, the authors have had to produce measurement values that in this study consist of three variables, those are statistics of sickness absence, ergonomics and quality data. The sickness absence statistics have been obtained from the company, and by contact with the human resource department and other personnel who have knowledge in the field, the data could be analyzed. Using the ergonomic tool RAMP, developed by researchers at the Royal Institute of Technology, the ergonomics of selected departments within the company have been analyzed, and data on ergonomics could be obtained. In the use and assessment of the analyzes made by the data obtained through the use of the ergonomic tool, an ergonomist from the occupational health services has been involved in ensuring that the assessments have been properly performed. The quality data included in the study have two different parts, one for manufacturing and one for the assembly lines. In manufacturing, rejects are used to support quality monitoring while the assembly lines are using the first time through method. Our studies indicate that there is a correlation between ergonomics and sickness absence. Regarding the calculations between ergonomics and quality outcomes, a correlation model couldn’t be used as the company measures these parameters in different ways. Even though the conclusion of this study is that there are indications that there is correlation between ergonomics and sickness absence, further studies with more measurement values are required to prove this. / Detta examensarbete är utfört inom högskoleingenjörsprogrammet Innovation, Produktion och Logistik på Mälardalens högskola under vårterminen 2018. Uppdragsgivare är GKN Driveline i Köping. I företagets arbete med att ta fram sin värdegrund har det enats om att medarbetarnas arbetsmiljö är en av deras viktigaste värderingar. Detta har lett till att företaget vill satsa på att skapa goda ergonomiska förutsättningar inom produktionen vilket i sin tur har väckt frågeställningar om vad god ergonomi faktiskt kan resultera i då det kan komma att krävas avsevärda investeringar för att skapa dessa förutsättningar. Det har medfört att detta uppdrag som går ut på att finna och bevisa eventuellt samband mellan ergonomi och sjukfrånvaro samt ergonomi och kvalitetsutfall utformats. Studien består av en fallstudie som innehåller datainsamlingar som är gjorda genom observationer, intervjuer och litteraturstudier samt varit bestående av stora delar av sekundär data och korrelationsberäkningar. För att besvara studiens syfte att finna ett eventuellt samband har matematiska modeller använts. De modeller som använts innefattar korrelationsberäkningar, linjär regression och spridningsdiagram som alla har varit kritiska för att tydliggöra och beräkna insamlad data. För att utföra beräkningarna har författarna behövt ta fram mätvärden som i denna studie består av statistik på sjukfrånvaro, ergonomi och kvalitetsdata. Sjukfrånvarostatistiken har erhållits från företaget, och genom kontakt med personal-avdelningen och annan personal som har kunskap inom området har datan kunnat analyseras. Genom användning av ergonomiverktyget RAMP som är framtaget av forskare på Kungliga tekniska högskolan har ergonomin på utvalda avdelningar inom företaget analyserats varpå data på ergonomin kunnat erhållas. I användningen och bedömningen av de analyser som görs av den data som erhållits genom användandet av ergonomiverktyget har en ergonom från företagshälsovården varit deltagande för säkerställa att bedömningarna blivit korrekt utförda. Den data på kvalitetsutfall som studien innefattar har två olika delar, en för tillverkningen och en för monteringen. På tillverkningen används kassationer som stöd för uppföljning av kvalité medan monteringen använder metoden first time through. Våra studier indikerar att samband finns mellan ergonomi och sjukfrånvaro. Gällande samband mellan ergonomi och kvalitetsutfall kan vi inte ställa upp korrelationsmodeller då företaget mäter dessa parametrar på olika sätt. Slutsatsen av denna studie är att det finns indikationer på att samband råder mellan ergonomi och sjukfrånvaro finns, men ytterligare studier med fler mätvärden krävs för att kunna bevisa detta.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av elevers taluppfattning för deras kunskap i geometri och aritmetik. Analyserna baseras på jämförelser av resultat dels från tester i den ordinarie undervisningen inom de två matematikgrenarna aritmetik och geometri och dels resultat från ett test, för bestämning av elevernas taluppfattning, som tagits fram inom denna studie. Undersökningsmetoden som användes för att mäta taluppfattningen var kvantitativa intervjuer, där 30 elever i åk 2 deltog. Intervjuerna var utformade som ett matematiskt samtal utifrån en för årsklassen anpassad intervjuguide, där eleverna samlade poäng genom att lösa uppgifter på olika svårighetsnivåer. Resultaten sammanställdes därefter till ett helhetsresultat. Resultaten från de tre testerna analyserades med statistiska verktyg så som punktdiagram och bestämning av korrelationskoefficienter. En positiv korrelation kan påvisas för sambandet mellan det resultat eleverna uppnår på taluppfattningstestet och deras resultat på både aritmetik och geometri. Korrelationen i denna studie är starkare för sambandet taluppfattning/geometri, korrelationsfaktor 0,73, än för sambandet taluppfattning/aritmetik, korrelationsfaktor 0,50. Genom den positiva korrelation som påvisas stödjer resultaten uppfattningen att taluppfattningen har stor betydelse för elevernas matematiska utveckling. Denna studie visade att detta samband inte enbart gäller aritmetikens räknelära utan även gäller för geometrin. / Abstracts The aim of this study is to investigate the importance of students’ number sense on their geometry and arithmetic skills. The analyzes are based on comparisons of results, from tests in the regular teaching within the two mathematical branches, arithmetic and geometry, and the results from a test, for determining the students’ number sense, that was developed within this study. The survey method used to measure number sense skills were quantitative interviews, where 30 students in grade 2 participated. The interviews were designed as a math conversation based on an interview guide adapted for the age group concerned. The students gathered points by solving tasks at different levels of difficulty. The results were then compiled into an overall result. The results of the three tests were analyzed using statistical tools such as, point diagrams and determination of correlation coefficients. A positive correlation was demonstrated for the correlation between the result the students achieved in the test of number sense and their results in the tests in both arithmetic and geometry. The correlation in this study is stronger for the relationship number sense / geometry, correlation factor 0.73, than for the number sense / arithmetic, correlation factor 0.50. Through the positive correlation that is shown, the findings support the perception that number sense is of major importance to the students’ mathematical development, and this study showed that this relationship is valid not only in the pure counting skills, as arithmetic, but also for skills in geometry.

Cost overruns in projects have historically been a problem spread over different sectors. Generating accurate estimates early in the project life cycle is difficult. However, uncertainty in cost estimates can be assessed. This report sought to analyze the consequences of neglecting correlation between cost estimates in the uncertainty analysis performed at WSP Management Stockholm. The uncertainty analysis consisted of a model using Monte Carlo simulation with PERT-distributed three-point estimates from expert judgement as input. 7 Swedish projects, 4 in infrastructure and 3 in construction, with a total expected cost of 7.1 billion SEK were analyzed; all in early stages of the project life cycle. Estimated costs were correlated successively in 3 different correlation scenarios with correlation coefficients 0.3, 0.7 and 1; later compared with the uncorrelated scenario. Results showed that: Each scenario led to an increase in the result’s standard deviation of 68%, 129% and 168% in average for correlation coefficients 0.3, 0.7 and 1 respectively. Furthermore, if the 85th percentile in the resulting cumulative distribution was to be used to determine the cost frame of the project, assuming no correlation in a scenario with the 10 most uncertain cost estimates correlated would lead to an underestimation of the final cost with 3%, 6% and 8% for correlation coefficients 0.3, 0.7 and 1 respectively. Lastly, if standard deviation in the results is low there is a reason to question the results. Estimating correlation in the model accounts for a wider range of outcomes and may be more realistic in an uncertain reality. Furthermore, correlation can compensate for the uncertainty that is lost in calculations as estimates are broken down into more detail.

I denna studie görs ett försök att öka förståelsen kring hur den inkommande direkta solinstrålningen blir påverkad av de gaser och partiklar som finns i atmosfären. Studiens syfte är att se om det statistiskt går att detektera någon trend i SMHI s mätningar av direkt solinstrålning vid elva mätstationer i Sverige mellan åren 1983-2003. Här undersöks även om partikelhalten i luften har förändrats samt om en eventuell trend i direkt solinstrålning kan kopplas ihop med förändrade partikelhalter i luften under samma tidsperiod. Solens cykler och ett förändrat ozonskikt kopplas också samman med resultaten. Det finns säsongsvariation i datamaterialet av den direkta solinstrålningen och därför appliceras månadssummerade värden i Seasonal Mann Kendall test for trend som är fördelningsoberoende. För att se hur partiklar och direkt solinstrålning samvarierar görs korrelationstestet Kendall’s Tau i SPSS 11,5. Valet av de variabler som undersöks gentemot direkt solinstrålning är baserat på tidigare forskning av vilka ämnen i atmosfären som kan ha en inverkan på den mängd solinstrålning som når jorden. De aerosoler och partiklar som används som jämförelsematerial (årsmedelvärden) är SO2, SO4, Sot, NO2 och PM10. Mätdata av aerosoler och partiklar har hämtats från IVL Svenska Miljöinstitutet AB vilka jämförs med solinstrålningsdata från SMHI. Resultatet från trendtestet för direkt solinstrålning visar att det finns en positiv trend vid 9 av 11 undersökta stationer, solinstrålningen har ökat med 0,5 - 1,2 % år-1. Korrelationstesten mellan direkt solinstrålning och de olika undersökta partiklarna visar att då partikelhalten sjunker ökar den direkta solinstrålningen. Av de undersökta variablerna kan ökningen av solinstrålning till största delen förklaras med en minskad mängd sulfat- och sotpartiklar i atmosfären. Kvävedioxid uppges också som en bidragande faktor, dock liten då minskningen av kvävedioxid inte är så stor. Solens cykler och uttunning av ozonskiktet förklarar endast en mycket liten del av den ökade direkta solinstrålningen.