Bakgrund: Den psykiska hälsan i Sveriges befolkning försämras samtidigt som ohälsosamma kostvanor ökar. Forskningsunderlaget som undersöker kostens påverkan på den psykiska hälsan påvisar ett samband mellan kost och psykiska besvär, men relationen behöver undersökas i även ett salutogent perspektiv. Eftersom det finns skillnader i kostvanor och den psykiska hälsan utifrån olika grupper i samhället behöver även områdena undersökas med hänsyn till socioekonomiska och demografiska skillnader Syfte: Syftet för studien är att undersöka om det finns samband mellan konsumtion av hälsosamma livsmedel, psykiskt välbefinnande, socioekonomisk status och social position hos vuxna i en arbetsför ålder, samt om sambanden skiljer utifrån kön. Metod: En tvärsnittsdesign har tillämpats som inkluderat svar från totalt 68 deltagare, bestående av vuxna i åldrarna 18–64 år. Dessa besvarades genom enkäter. För analyser har deskriptiva data och korrelationsanalyser genomförts. Resultat: Det fanns samband mellan hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande i samtliga grupper, förutom för män. Deltagarna upplevde att orsakssambandet mellan områdena var dubbelsidigt. Resultatet påvisade även att socioekonomisk status och social position hade samband med hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande i majoriteten av undersökta grupper. Slutsatser: Sambandet mellan hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande indikerar att båda områdena bör hanteras tillsammans i hälsofrämjande insatser. Eftersom sambandet var som starkast hos kvinnor indikerar det att gruppen kan vara mottaglig för insatser som kombinerar kost och psykisk hälsa i interventionskomponenter.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett globalt växande problem och kan medföra välfärdssjukdomar, till exempel diabetes typ II. Gastric Bypass (GBP) är den mest utförda överviktsoperationen för behandling av fetma och övervikt. Det saknas forskning om patienters kostvanor efter GBP och det är kunskap som behövs för att sjuksköterskan ska kunna bidra med råd och motivation till dessa patienter efter deras GBP-operation. Syfte: Att beskriva GBP-patienters erfarenheter av sina kostvanor efter operation, samt beskriva vilka urvalsmetoder som använts i de valda studierna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med elva vetenskapliga studier. Huvudresultat: Många av patienterna beskrev att deras kostvanor hade förändrats efter GBP-operationen. Framförallt kolhydratrik mat hade exkluderats ur deras kost. Det enda som inte hade exkluderats ur kosten var vegetabilier. De beskrev även att de hade utvecklat låg tolerans mot främst kött- och mejeriprodukter. Antalet måltider under dagen hade ökat och storleken på portionerna hade blivit mindre, vilket beror på den minskade volymen i magsäcken. Slutsats: De allra flesta GBP-patienternas kostvanor hade förändrats. Energiintaget var som lägst under den första tiden efter operationen, men med tiden lärde patienterna sig hur och vad de kunde äta, vilket ledde till ett successivt ökat energiintag. Få patienter uppgav att de fått professionell hjälp angående kost och kostvanor. Sjuksköterskan ska kunna undervisa och bidra med svar på frågor om förändringar i kostvanor för att patienten ska kunna uppnå god hälsa efter GBP-operationen. / Background: Obesity and being overweight is a globally increasing problem and can cause other health related diseases, such as diabetes type II. Gastric bypass (GBP) is the most performed kind of bariatric surgery in treatment for obesity and overweight. There are not enough studies on, and knowledge about, patients’ postoperative food habits for the nurse to be able to provide with the help and aid the patients will need after the GBP-operation. Aim: To describe GBP-patients’ experiences of postoperative food habits and which methods of sampling that have been used in the studies on which we base our results. Method: A descriptive literature study including eleven scientific studies. Results: Many of the participating patients described that their food habits had changed after their GBP-operation. Foods that consisted mainly of carbohydrates were excluded and vegetables were the only type of food that had not been excluded. The GBP-patients described that they had developed a low tolerance mainly towards meat and milk based products. The daily number of meals had increased and the servings of food were smaller than before the surgery. This mainly depends on the decreased volume in the gastric pouch. Conclusion: Almost every participating GBP-patient’s food habit had changed. The daily energy intake was at its lowest during the first time after the operation, but the patients learned how and what to eat in the course of time which would gradually lead to an increased energy intake. Few GBP-patients described that they had undergone professional counseling regarding food and food habits. The nurse must be able to teach the patients about food habits and give adequate answers to questions regarding changes in food habits so that the patients may achieve good health after the GBP-operation.

Introduktion: Barn i Sverige har generellt sett en god hälsa (Heinemans et al., 2013). Det är dock oroande att barn och ungdomar blir mindre fysiskt aktiva (Berg, 2008). Barn och ungdomar har i genomsnitt ett högre intag av energitäta och näringsfattiga livsmedel samt ett lägre intag av frukt och grönsaker (Warensjö Lemming et al., 2018). Syfte: Att kartlägga aktivitetsnivån och kostvanor hos barn och ungdomar i årskurs 6-9. Metod: Studiens design är tvärsnittsstudie som mäter aspekter av hälsa och kost genom en enkät. En skola i Västra Götalands län med årskurs 6 till 9 (n=492) utgjorde studiepopulationen och två klasser i varje årskurs valdes slumpmässigt ut (n=187). Resultat: Respondenternas aktivitetsmönster visar att 83,3 procent deltog i skolidrotten varje gång och att vara fysiskt aktiv på rasten minskar med åldern. Att äta frukost varje dag gjorde 58,7 procent av respondenterna, 78,7 procent åt lunch och 69,3 procent åt middag/kvällsmat varje dag. Slutsats: Den här studien har identifierat flera områden där hälsoförbättringar kan göras, vilka beskrivs i den här rapporten. / Introduction: Children in Sweden have, in general, good health (Heinemans et al., 2013). There is a concern, however, that children and adolescents are becoming less physically active (Berg, 2008). On average, children and adolescents have higher intakes of energy-rich, less nutritional food and lower intakes of fruits and vegetables than is recommended (Warensjö Lemming et al., 2018). Aim: To chart the activity level and dietary habits of children and adolescents in grades 6-9. Method: The study design is a Cross-sectional study, measuring aspect of health and nutrition through a survey. A school in Västra Götaland County with grades 6 to 9 (n = 492) was the study setting, and two classes in each year were chosen to participate in the survey (n = 187). Results: Respondents' activity patterns show that 83.3 percent participated regularly in physical activity classes and were physically active during recesses. Eating breakfast every day was a habit of 58.7 percent of respondents, while 78.7 percent reported eating lunch and 69.3 percent reported eating for dinner / supper each day. Conclusion: This study has identified multiple areas where health improvements can be made, which are described in this report.

<p> </p><p><em>Inledning:</em> Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. <em>Metod:</em> Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor. Beskrivningskategoriernas utfallsrum analyserades sedan utifrån begreppen identitetsskapande samt lärande. Resterande resultat bearbetades sedan i vår diskussion. <em>Resultat: </em>Den övergripande kategorin som framkom ur resultatet var <em>kulturella aspekter på kostvanor</em>. De tre underkategorierna till den är <em>förhållningssätt och (kulturella) värden, (kulturellt) identitetsskapande samt (kulturell) kommunikation och lärande. </em>Det övergripande resultat som tydliggjordes var att informanternas uppfattningar liknade varandra. De uppfattningar som framkom var att kostvanor bland barn kan skilja sig på grund av kulturell bakgrund, att det är viktigt att lära barnen värdegrund och att man ska visa respekt och acceptans gentemot varandra. Uppfattningarna visar också att barn i en mångkulturell klass får en bred utveckling, de lär sig språk och sociala regler. Skillnader i språket uppfattas av informanterna som problematiska, därför används det ofta andra metoder för att kommunicera.</p>

<p>Det allmänna hälsotillståndet är ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förändring av vanor är starkt relaterat till individens attityd och inställning!</p><p>Syftet med den här studien, är att undersöka ungdomars attityd till hälsosam kost och inställning till att förändra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förändring av kostvana.</p> / <p>The overall health status is a result of the lifestyle that the individual has. A change of habits is strongly related to individual attitudes!</p><p>The purpose of this study is explore adolescents attitudes to healthy eating and willingness to change a diet habit, and seek clarification of the possible barriers and incentives exist for a change in dietary habit.</p>

Det allmänna hälsotillståndet är ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förändring av vanor är starkt relaterat till individens attityd och inställning! Syftet med den här studien, är att undersöka ungdomars attityd till hälsosam kost och inställning till att förändra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förändring av kostvana. / The overall health status is a result of the lifestyle that the individual has. A change of habits is strongly related to individual attitudes! The purpose of this study is explore adolescents attitudes to healthy eating and willingness to change a diet habit, and seek clarification of the possible barriers and incentives exist for a change in dietary habit.

Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor. Beskrivningskategoriernas utfallsrum analyserades sedan utifrån begreppen identitetsskapande samt lärande. Resterande resultat bearbetades sedan i vår diskussion. Resultat: Den övergripande kategorin som framkom ur resultatet var kulturella aspekter på kostvanor. De tre underkategorierna till den är förhållningssätt och (kulturella) värden, (kulturellt) identitetsskapande samt (kulturell) kommunikation och lärande. Det övergripande resultat som tydliggjordes var att informanternas uppfattningar liknade varandra. De uppfattningar som framkom var att kostvanor bland barn kan skilja sig på grund av kulturell bakgrund, att det är viktigt att lära barnen värdegrund och att man ska visa respekt och acceptans gentemot varandra. Uppfattningarna visar också att barn i en mångkulturell klass får en bred utveckling, de lär sig språk och sociala regler. Skillnader i språket uppfattas av informanterna som problematiska, därför används det ofta andra metoder för att kommunicera.

Bakgrund: Kostvanor och relation till kost påverkas av flera faktorer och self-compassion har en inverkan på båda enligt tidigare forskning. Self-compassion grundar sig i tre komponenter som är self-kindness, mindfulness, common humanity. Syfte: Syftet ämnar skapa en fördjupad förståelse för den upplevda kopplingen mellan selfcompassion och kost. Metod: En litteraturstudie i form av en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: Resultatet redovisar tre teman: self-compassion påverkar relationen till kost, selfcompassion påverkar kostbeteenden och self-compassion är ett ständigt pågående arbete. Slutsats: Self-compassion har gett olika erfarenheter så som ökad medvetenhet, höjd närvaro, samt ökat fokus på behov, näring och känslor relaterat till kost jämfört med tidigare. Vardagliga beteenden kring kost har förbättrats genom self-compassion då personer ätit långsammare och överätit i mindre utsträckning. Self-compassion kan dock kräva arbete. Deltagare upplevde över lag att self-compassion påverkade dem positivt. / Backround: Dietary habits and the relationship to dietary habits are influenced by several factors and self-compassion has an impact on both according to previous research. Selfcompassion is based on three components which are self-kindness, mindfulness, common humanity. Aim: The aim of this study was to create a deeper understanding of the perceived connection between self-compassion and diet. Method: A literature review in the form of an integrative compilation of qualitative research. Result: The results report three themes: self-compassion affects the relationship to diet, selfcompassion affects dietary behaviors and self-compassion is a constantly ongoing work. Conclusion; Self-compassion has given different experiences such as increased awareness, increased presence, as well as increased focus on needs, nutrition and feelings related to diet compared to before. Everyday behaviors around diet have improved through self-compassion as people ate more slowly and overeat to a lesser extent. However, self-compassion takes work. Participants generally felt that self-compassion affected them positively.

<p>Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.</p><p>Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning.</p><p>En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt.</p><p>Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor.</p><p>Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn.</p> / <p>People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served.</p><p>This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables.</p><p>Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family.</p><p>Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors.</p><p>The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys.</p><p>An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake.</p><p>Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty.</p><p>Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.</p>

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras. Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning. En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt. Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor. Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn. / People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served. This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables. Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family. Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors. The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys. An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake. Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty. Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.