SAMMANFATTNING   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka utbudet i skolkafeterior på gymnasieskolor i Uppsala län och därefter granska hur kafeteriorna följde råden och rekommendationerna från Livsmedelsverket angående vad som bör finnas till försäljning i skolkafeterior. Avsikten var också att undersöka ungdomars inställning till det utbud som fanns i skolkafeterian och även undersöka hur ungdomarnas matvanor såg ut.   Metod: Studien utfördes genom att rektorer på de sex aktuella skolorna kontaktades angående förfrågan om medverkan i studien. Efter godkännande besöktes skolorna och dess kafeterior där 10 slumpmässigt utvalda elever per skola fick fylla i en enkät. Skolkafeteriornas utbud undersöktes av författarna genom en inventeringsblankett.   Resultat: Skolkafeteriorna hade ett utbud som inte fullständigt följde Livsmedelsverkets rekommendationer om hälsosamma produkter. Ungdomarna tyckte dock att utbudet på deras skolkafeterior var bra. I medeltal åt ungdomarna frukost tre till fem gånger per vecka och samma sak gällde för skollunchen.   Slutsats: Ohälsosamma produkter finns lättillgängligt för dagens ungdomar som konsumerar dessa produkter. I ett framtida perspektiv påverkar detta hälsan negativt. Det är därför viktigt att tidigt fokusera på ungdomars kostvanor för att i ett längre perspektiv kunna påverka deras hälsa och livsstil positivt vilket är en angelägen uppgift inom en hälsofrämjande hälso- och sjukvård.   Nyckelord: Nutrition, Skolkafeterior, Ungdomar, Folkhälsa, Kostvanor / ABSTRACT   Aim: The aim of this study was to investigate the supply of food in school cafeterias at upper secondary schools in Uppsala County and then examine how these cafeterias followed the advice and recommendations of the Swedish National Food Administration concerning what should be for sale in school cafeterias. The aim was also to investigate the school pupils’ attitude towards the food sold in the school cafeterias and to examine the eating habits among the pupils.   Method: The study was conducted as follows: the headmasters of the six chosen schools were contacted and asked about participating in the study. After approval, the school cafeterias were visited and 10 randomly selected pupils per school were asked to fill in a questionnaire. The supply of food in the school cafeterias was investigated by the authors of this study.   Result: The result indicated that the school cafeterias had a supply of food that did not entirely follow the recommendations of the Swedish National Food Administration about selling healthy food. The pupils, however, thought that the supply of their cafeterias was good. On average, the pupils ate breakfast and school dinner three to five times a week.   Conclusion: Today, unhealthy products are easily accessible for the school pupils who consume these products. This will influence the future health in a negative way. It is therefore important to focus on young people early, in order to have a positive influence on their health and lifestyle in a longer perspective.   Keywords: Nutrition, School cafeterias, Adolescent, Public Health, Food Habits

Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning. En av våra frågor som vi vill ha svar på är om eleverna blir informerade av skolan och föräldrarna om betydelsen av att äta rätt kost och om hur de äter beror på deras identitetsbegrepp. Genom att studera aktuell forskningslitteratur och undersökningar på området så hoppas vi få svar på hur förhållandet kost och motion i relation till våra ungdomars vanor ser ut. Vi har valt att jobba med två klasser från Tullängsskolan i Örebro där eleverna går på Energiprogrammet och Elprogrammet vilket representeras till stor del av killar och en klass från Dackeskolan i Mjölby där eleverna tillhör Hotell och restaurangprogrammet och representeras av tjejer. Samtliga elever är årskurs 1 elever. Det är totalt 46 elever med i vår studie. Vår undersökning är av kvalitativ karaktär men vi tar hjälp av en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ undersökningsmetod.

This exam is about student’s perception of food and dietary advice. I illustrate food and eating from the youth's own perspective. The aim is to investigate how students perceive as "good" diet. It also reveals that students at the surveyed schools have poor knowledge of what is plate model. In the Swedish curriculum Lgr11 it is clear that the core content for students in grades 1-6 will contain the student include being informed about the selection and use of goods used in the home and how they in turn affect health (National Agency for Education, Lgr11: 43). I have interviewed students in grades 3 through focus groups to make it clear to you as readers to understand their own knowledge about nutrition.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ungdomar som spelar golf på Skandia Junior Tour i Sverige förhåller sig till ämnet näringslära, samt att försöka få en förståelse för hur deras inställning är till kostens betydelse för deras idrottsliga prestationsförmåga. För att besvara syftet konstruerades följande tre frågeställningar; 1) Vilken kunskapsnivå befinner sig ungdomarna på vad gäller frågor av allmän karaktär inom ämnet näringslära? 2) Hur ser ungdomarnas kostvanor ut i samband med tävling? 3)Vilka samband finns det mellan lågt handicap inom idrotten och goda kunskaper inom ämnet näringslära? 4) Vilka könsskillnader finns det vad gäller förhållningssättet till ämnet näringslära? Metod Studien vilar på material från en kvantitativ enkätundersökning med en del kvalitativa inslag. Frågeformuläret innehöll 27 stycken frågor med karaktären fasta svarsalternativ och 7 stycken med öppna svarsalternativ. Vid databearbetningen användes Microsoft Office Exel 2007 och IBM SPSS Statistics 19. Deltagarna i undersökningen bestod av elitspelande golfungdomar i åldrarna 13-21 år som medverkade vid två tävlingar arrangerat av Skandia Junior Tour. Ungdomarnas spelhandicap varierade ifrån +2.4 till 8.8 och antalet respondenter i studien var 102 stycken varav 37 flickor och 65 pojkar. Resultat På kunskapstestet uppnådde 34,3 % av ungdomarna ett resultat över 65 % rätt, ingen respondent fick alla rätt och två respondenter fick inte något rätt alls. De mest förekommande livsmedlen innan en tävling var havregrynsgröt, bröd och vatten. Under golfrundan var de mest förekommande livsmedlen bananer (80,3 %) och smörgåsar (76,4 %), 99 % drack vatten. Några statistiskt säkerställda samband gick det inte att utläsa vad gäller ungdomarnas handicap i relation till resultaten på kunskapstestet. Vilket innebär att det inte går att uttala sig om att det finns ett samband mellan lågt handicap och goda kunskaper inom ämnet näringslära. Slutsats Ungdomarnas kunskap i den här studien visade sig vara något bristfälliga, vilket även avspeglade sig i deras förhållningssätt till ämnet näringslära i relation till deras idrott. Majoriteten av ungdomarna värderade kostens betydelse som hög, däremot matchar inte deras inställning och attityder deras kunskaper och beteenden inom ämnet näringslära.

Kosovo saknar ett fungerande tandvårdssystem och det ges inga förebyggande åtgärder vilket påverkar munhälsan. För att upprätthålla en god munhälsa krävs en god munhygien och goda kostvanor. Idag finns det många barn och ungdomar som kommer från Kosovo till Sverige, och därför är det intressant att ta reda på om hur ungdomarnas munhygien-, kost- och tandvårdsvanor ser ut i Kosovo. Syfte med studien var att undersöka munhygien- och kostvanor samt tandvårdsvanor hos 16-19 åringar i Prishtina, Kosovo. Material och metod: Studien är en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät som innehöll 17 frågor med fasta svarsalternativ. I studien ingick 150 elever i åldrarna 16-19 från två utvalda gymnasieskolor i Prishtina, Kosovo. Resultatet visade att mer än hälften av respondenterna borstade tänderna två gånger per dag, morgon och kväll med tandborste och tandkräm och cirka 80 % använde något approximalt hjälpmedel. Knappt hälften av respondenterna (43 %) intog 5 mål om dagen och de flesta av respondenterna åt frukost, lunch och middag varje dag. Respondenterna hade ett högt intag av sötsaker. Vad gäller tandvårdsvanor var det 70 % som inte besökte tandläkaren regelbundet. Slutsats: Respondenterna hade relativt goda munhygien- och kostvanor men dåliga tandvårdsvanor. / The lack of a functioning dental care system in Kosovo and preventive actions affects the oral health. Good oral habits and good dietary habits are important to maintain a good oral health. Today there are many children and young people living in Sweden, who originally are from Kosovo; therefore it is interesting to investigate young people's oral hygiene, dietary and dental habits in Kosovo. The aim of the study was to investigate the oral habits, dietary habits and dental care habits among students 16-19 years old in Prishtina, Kosovo. Material and methods: The study is a quantitative empirical study. A questionnaire including 17 questions was conducted at two selected secondary schools in Prishtina, Kosovo. A total of 150 students participated. The results showed that more than half of the respondents brushed their teeth twice a day, morning and evening with toothbrush and toothpaste, and about 80 % of the respondents used proximal devices. Less than half of the respondents (43 %) consumed five meals a day and most of the respondents ate breakfast, lunch and dinner daily. The respondents had a high intake of sweets. Regarding dental care habits, 70 % of the respondents did not visit the dentist regularly. Conclusion: The respondents had relatively good oral habits and dietary habits but had bad dental care habits.

Bakgrund: Dieter får allt större utrymme i media samtidigt som allt fler följer någon diet. Syfte: Syftet var att undersöka varför vuxna personer i Sverige valt att följa någon form av diet. Vidare undersöktes bland annat socioekonomiska faktorers inverkan på valet av diet. Metod: En webbaserad enkät distribuerades via Facebook där 235 personer deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 23 slutna frågor. Svaren sammanställdes och analyserades i IBM SPSS Statistics 21.0. Resultaten analyserades med hjälp av Chi-2 test, Mann Whitney U test samt boxplots. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Studien visade att fler kvinnor än män, fler överviktiga än normalviktiga samt fler deltagare bosatt i samhällen än städer följt någon diet (p=0,001, p=0,002 respektive p=0,047). Vanligaste förekommande diet var LCHF och den vanligaste orsaken att följa en diet var för att må bra följt av utseendemässiga skäl. Främsta anledningen till att följa sin dåvarande eller senaste diet var för att deltagaren ansåg den hållbar. Deltagarna angav att de kom i kontakt med sin dåvarande eller senaste diet via vän, familj eller bekant, detta angavs även som vanligaste sättet att få vidare kunskap om dieten. Slutsats: En diet är inte per automatik hälsosam och en definition skulle underlätta framtida arbete inom området. För att förändra befolkningens kostvanor kan de sociala faktorerna vara av stor betydelse. / Background: Diets receive increasing media attention while more and more follow some kind of a diet. Objective: The aim was to investigate if and why adults in Sweden have chosen to follow any kind of diet. The impact of socioeconomics factors, on the choice of following a diet, were further analysed. Method: A web-based survey was distributed via Facebook where 235 people participated through a convenience sample. The questionnaire consisted of 23 closed questions. Responses were compiled and analyzed in IBM SPSS Statistics 21.0. The results were analyzed using the Chi-2 test, Mann Whitney U test and boxplots. The significance level was set at p <0.05. Results: The study showed that more women than men, more obese than normal-weight and more participants living in smaller municipalities than cities followed some kind of diet (p = 0.001, p = 0.002 and p = 0.047). Most common diet was LCHF and the most common reason to follow a diet was to feel good followed by reasons of appearance, which was the same for both sexes. Most common reason to choose their, for the time ongoing or latest diet, was that it was considered sustainable. Participants indicated that they came in contact with that same diet by friend, family or acquaintance who also were indicated as the most common way to gain further knowledge about the diet. Conclusion: A diet is not automatically healthy and a definition would facilitate future work in the field. In order to change people's eating habits social factors can play an important role.

Syftet med studien var att kartlägga kostvanor och munhygienvanor samt uppfattning av den egna munhälsan hos skiftarbetare. Studien har utförts som en kvantitativ tvärsnittsstudie med användning av enkät. Undersökningsgruppen bestod av sammanlagt 100 skiftarbetare från industri- och vård- och omsorgssektorn i Skåne. Det insamlade materialet analyserades i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 23.0. Resultatet av studien visade att skiftarbetarnas kostvanor påverkades negativt av skiftarbete genom ökat småätande, intag av sötad dryck och oregelbundna måltider på grund av varierande arbetstider.  När det gäller munhygienvanor påverkades inte tandborstningen på samma sätt, däremot rengöringen mellan tänderna utförs inte regelmässigt. Studiens slutsats visade att skiftarbetarna hade goda munhygienvanor när det gäller tandborstning och fluoranvändning dock med mindre regelbunden rengöring mellan tänderna. Kostvanorna var bristfälliga med ökat småätande och sötade drycker mellan måltiderna.

No description available.

Bakgrund: En tredjedel av befolkningen kommer någon gång i livet drabbas avdepression. De tre främsta behandlingsmetoderna vid depression är antidepressivaläkemedel, psykoterapi samt fysisk aktivitet. Det saknas behandlingsalternativ ochinformation om kostvanors påverkan på människor med depressiva symtom enligtde nationella riktlinjerna. Sjuksköterskor kommer att träffa denna patientgruppvar de än arbetar inom vården, och därför är det av stor vikt att förstå hurkostvanor och val av livsmedel påverkar patienter som lider av depressivasymtom.Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka faktorer som påverkarkostvanor och val av livsmedel hos patienter med depressiva symtom.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar haranalyserats, kodats, kategoriserats, tolkats samt diskuterats i en innehållsanalys.Resultat: Det kan ses ett samband mellan depressiva symtom och förändradebeteendemönster, bland annat genom att de med svåra depressiva symtom har storsannolikhet att känsloäta. Det finns även ett samband hos de med depressivasymtom och försämrad instrumentell aktivitet i det dagliga livet, vilket handlarom enklare vardagliga aktiviteter till exempel att handla, förbereda samt tillagamat. Ett signifikant samband visades även mellan depressiva symtom och sämreval av livsmedel, där livsmedel innehöll högre andel socker och var mer energirik.Personer med marginell tillgång till mat som fick livsmedelsstöd hade femtioprocent mer depressiva symtom än de med marginell tillgång till mat som intefick samma stöd.Slutsats: Ett flertal olika faktorer påverkar kostvanor och val av livsmedel viddepressiva symtom, men då ämnet är komplext krävs det ytterligare forskning föratt veta om depressiva symtom orsakar dessa faktorer eller om det är dessafaktorer som i sin tur skapar depressiva symtom. / Background: One third of the population will experience depression at some pointin their lives. The three main treatment methods for depression are antidepressantdrugs, psychotherapy and physical activity. There are no treatment options orinformation on how eating habits affects people with depressive symptomsaccording to national guidelines. Nurses will encounter this patient groupwherever they work in healthcare, it is therefore important to understand howeating habits and dietary choices affects patients with depressive symptoms.Objective: Compile scientific articles about which factors affecting eating habitsand dietary choices during depressive symptoms.Methods: Literature study with quantitative approach where 11 scientific articleswere analyzed, coded, categorized, interpreted and discussed in a content analysis.Results: A relationship can be seen between depressive symptoms and alteredbehavior patterns, for example those with severe depressive symptoms are verylikely to emotional eat. There is also a relationship between those with depressivesymptoms and impaired instrumental activity in daily life, which includes simpleeveryday activities such as shopping, preparing and cooking food. A significantrelationship was also shown between depressive symptoms and poorer choice offood, where foods contained a higher proportion of sugar and were more energyrich. People with marginal access to food that received food support had fiftypercent more depressive symptoms than those with marginal access to food thatdid not receive the same support.Conclusion: A number of different factors affects eating habits and dietarychoices during depressive symptoms, but since the subject is complex, furtherresearch is needed to know whether depressive symptoms causes these factors orwhether these are the factors that in turn create depressive symptoms.

Background: Colon- and rectalcancer is the third most common cancer form worldwide. Previous research shows that unhealthy eating habits has a connection as a causal factor for cancer and that it's possible to prevent a third of all cancer cases with a changed diet. Medeiterranian diet consist of a high intake of seafood and is believed to be a healthpromoting diet. It is also a lower prevalence of cancer among the mediterranian coast. A WHO-report shows that about 1,5 - 2 % of all cancer cases have a connection to environmental pollution and nowadays most waters contains environmental pollution. Aim: The aim of this study was to update the state of knowledge between the mediteranian diet, it's frequency of seafood intake and colon- and rectal cancer in adults.  Method: A literature review was used to answer the aim. The article search was made in PubMed where 12 articles were chosen and passed the quality review. Results: There was an ambiguously connection between mediterranean diet and the incidence of colon- and rectalcancer as research did not agree on whether there was a connection or not and the amount of studies used was limited. Some studies believe that there’s a significant connection while others believe that there isn’t any connection. The study partly confirms the connection between the intake of seafood and the prevalence of colon- and rectalcancer where they who ate according to the WHO-recommendations possibly had a smaller risk of developing colon- and rectalcancer compared to those who ate either more or less seafood than recommended.  Conclusion: More research is needed in the field to ensure possible connection. / Bakgrund: Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen världen över. Tidigare forskning visar att ohälsosamma matvanor har en koppling som orsak till cancer och att det genom att förbättra kostvanorna är det möjligt att förebygga en tredjedel av alla cancerfall. Medelhavskost med sitt höga intag av fisk- och skaldjur anses vara en hälsofrämjande kost och kring medelhavskusten är det en minskad förekomst av dödsfall orsakade av cancersjukdom. En rapport av WHO visar att ca 1,5–2 % av alla cancerfall har kopplingar till kemiska föroreningar och de flesta vatten innehåller numera kemiska föroreningar.  Syfte: Syftet med studien var att uppdatera kunskapsläget för samband mellan medelhavskost, dess intag av fisk- och skaldjur och tjock-och ändtarmscancer hos vuxna över 18 år. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Artikelsökningen skedde i PubMed där 12 artiklar valdes ut och klarade kvalitetsgranskningen.  Resultat: Ett tvetydigt samband fanns mellan medelhavskost och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer då forskningen inte var överens om huruvida det finns ett samband eller inte samt att det var en begränsad andel studier. Vissa studier menar att det finns ett signifikant samband medan andra menar att det inte finns något samband.   Studien stärker till viss del sambandet mellan fisk- och skaldjurintag och förekomst av tjock- och ändtarmscancer där de som åt fisk enligt WHO´s nuvarande rekommendationer möjligen hade en minskad risk för tjock- och ändtarmscancer jämfört med de som åt antingen mer eller mindre. Slutsats: Mer forskning behövs inom området för att säkerställa eventuella samband.