Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kunskap om munhygien och kostvanor hos föräldrar till förskolebarn. Material och metod: Denna kvantitativa empiriska enkätundersökning är baserad på sex bakgrundsfrågor och tretton frågor med fasta och öppna svarsalternativ, angående kunskap om munhygien och kostvanor. Studien utfördes på fyra förskolor i Helsingborg där respondenterna var föräldrar till barn i aktuell förskola. 161 enkäter delades ut. Enkäten besvarades av 91 föräldrar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av Statistical Package for Social Science version 22.0. Resultat: Resultatet visade att 86% av föräldrarna kände till att tandborstningen borde introduceras när första tanden bryter fram. Majoriteten av föräldrarna (94%) ansåg att tandborstningen skulle ske 2 gånger/dag, och 69% av föräldrarna angav att tandborstningen ska utföras med vuxenhjälp fram till 10-12-års ålder. Sjuttiofem procent av föräldrarna ansåg att barnen bör äta 3 huvudmål/dag och 92% av föräldrarna svarade att mellanmålsintagen ska ske 2-3 gånger dagligen. Att sockerintaget borde begränsas till 1 gång/vecka svarade 70% av föräldrarna. Tolv procent av föräldrarna ansåg att fluortandkräm inte skulle användas på barn. Slutsats: Studien visar att majoriteten av föräldrar som deltog har god kunskap angående kostvanor, men lägre kunskap om munhygien och tandborstning med fluortandkräm.

Syftet med min studie är att ur ett genusperspektiv jämföra två årskurs femmor från en skola i Örnsköldsvik, med två årskurs femmor från en skola i Umeå, för att se eventuella skillnader och likheter när det gäller kost- och träningsvanor, samt hur kostvana påverkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie är kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter som elever från vardera kommun har fått besvara. Enkätens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och åsikter om kost- och träningsvanor. Därför utformades enkäten med fasta påståenden som eleverna har tagit ställning till. Resultatet i denna studie grundar sig på 88 besvarade enkäter, där deltagarna var 46 elever från Umeå och 42 elever från Örnsköldsvik. Resultatet presenteras med hjälp av diagram och har beskrivits utifrån min kunskapsöversikt. Svaren från enkäterna har inte visat några större skillnader mellan kommunerna och könen utan har påvisat flera likheter. De skillnader som dock har framkommit har varit mellan elevernas mellanmålsvanor och kostvanans inverkan på prestationer i skolan. Det har visat sig i studien att det är en större andel tjejer än killar som är aktiva i idrottsföreningar och håller på med mer än en idrott, vilket motsäger vad tidigare forskning har visat.

Brandmän har ett krävande arbete, fysiskt och psykiskt. God hälsa och arbetsförmåga är av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hälsa är valet av kost. På uppdrag av räddningstjänsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och våren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvärdera om interventionen haft några effekter i form av förändringar i de anställdas kostvanor. Delsyften var att beskriva respondenternas syn på kostupplysningsinterventionen, om respondenterna fått ökade kunskaper om sambandet kost och hälsa. och pröva en analysmodell för denna utvärdering. Studien hade en kvantitativ karaktär. Metoden var en enkätstudie bland brandmän och utgjorde en totalundersökning i en kommun i Norrland. Av totalt 155 utdelade enkäter har sjuttioen besvarats. Tretton av dessa respondenter deltog inte i undervisningen. Åldersvariationen var 24 – 63 år. Resultatet visade att de som var negativt inställda till kostupplysningen var mer negativt inställda till upplägget, i jämförelse med dem som var positiva och dem som inte hade någon uppfattning. Övervägande deltagare tyckte att undervisningen var bra eller mycket bra medan ett fåtal ville förändra upplägget. Flertalet ansåg sig ha ökat sina kostkunskaper efter undervisningen. Ingen signifikant skillnad fanns mellan antalet deltagare som svarade att det fanns andra faktorer än undervisningen som lett till ändrade matvanor och de som svarade att det inte fanns sådana faktorer eller de som inte visste. Cirka hälften uppgav att de hade förbättrat sina matvanor efter undervisningen men resultatet visade ingen signifikant skillnad jämfört med dem som inte hade ändrat något eller de som var osäkra. Slutsatsen blev att det inte fanns någon signifikant skillnad av förbättrade kostvanor efter kostupplysningsinterventionen.

Introduktion: Karies är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstår av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det är fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utländsk bakgrund. Syfte: Syftet är att undersöka kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund.          Frågeställningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utländsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utländsk bakgrund? Vilka tandvårdsvanor har individer med utländsk bakgrund?     Metod: Enkätundersökning genomfördes i två svenska mindre städer och studien inkluderade totalt 44 deltagare från Svenska för invandrare (SFI) i nivå C & D.     Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tänderna minst en gång per dag. Det var 93,2 % som använde någon typ av tandborste och 6,8 % använde sig av Miswak. Av det totala antalet deltagare var det 48,9 % som rengjorde mellan tänderna minst en gång per dag och de flesta använde sig av tandtråd och tandsticka. Det visade sig att 36,4 %  åt mer än fem gånger per dag. De som hade besökt tandvården i sitt hemland var 90,9 % och de som hade besökt svensk tandvård minst en gång var 56,9 % av deltagarna som hade bott i Sverige mellan 1-6 år. Konklusion: En stor del av deltagarna med utländsk bakgrund hade goda munhygienvanor, hög intagsfrekvens av kost och oregelbundna tandvårdsvanor.

Syftet med denna studie är att undersöka svenska tolvåriga barns kostvanor och klarlägga de eventuella skillnader som finns mellan pojkar och flickor. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där sammanlagt 97 barn deltog. Studien var utformad som en enkätundersökning med färdiga frågor och svarsalternativ. Svaren sammanställdes och analyserades statistiskt och jämfördes med resultat från tidigare redan genomförd forskning. Sammanfattningsvis visar vår studie visa på att det finns vissa signifikanta skillnader i pojkar och flickors kostvanor. Pojkar äter exempelvis mer snabbmat och väljer onyttigare alternativ vid frukosten medan flickorna konsumerar mer frukt och grönsaker än vad pojkarna gör. Studien är inte bara anpassad för lärare och pedagoger utan även lämpad för allmänheten som vill dra nytta av och har chans att påverka barns kostvanor. / The purpose of this study was to investigate Swedish children’s (twelve years) nutrition and elucidate the possible differences between boys and girls. We have used a quantitative method in which a total of 97 children, 50 boys and 47girls, participated. The study was designed as a questionnaire which was defended by questions and answers. The responses of our study is statistically aggregated and analyzed and compared with the results of previous research has already been executed. In summary, our study showed that there are some significant differences in boys 'and girls' diets. Boys are eating more fast food such as useless and select options for breakfast while the girls consume more fruit and vegetables than boys do.

Syftet med studien var att jämföra kunskap om barns munhälsa hos svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar. Metoden var kvantitativ och en enkät med 18 frågor har använts för datainsamling. Undersökningsgruppen var svenskfödda samt utlandsfödda föräldrar och enkäterna delades ut på en barnavårdscentral. Resultatet baseras på 142 besvarade enkäter, 78 (55 %) svenskfödda föräldrar och 64 (45 %) utlandsfödda föräldrarna. Det var 46 (59 %) svenskfödda föräldrar respektive 52 (81 %) utlandsfödda som ansåg att de har tillräckligt med kunskap om barns munhälsa. Studiens slutsats tyder på att det finns en signifikant skillnad i kunskap mellan grupperna gällande tandvårdsvanor (p=0,001), fluorets funktion (p=0,001) och om en mjölktand är känsligare än en permanent tand (p=0,001). De svenskfödda föräldrarna tycks ha mer kunskap än de utlandsfödda föräldrarna.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Målet med denna undersökning är att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det påverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska må bra och kunna prestera väl krävs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av dem men jag har koncentrerat mig på kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska äta för att få i sig den näring de behöver? Jag har också tittat på om de har någon uppfattning och i så fall vilken när det gäller hur deras mat intag berör deras förmåga att orka och prestera i skolan. Genom att studera tidigare forskning och därefter genomföra en undersökning i form av enkäter, var min förhoppning att få svar på hur förhållandet kost och prestation i relation till ungdomars vanor och uppfattningar ser ut. Litteraturen som presenteras belyser kostvanor, vilka näringsämnen kroppen behöver och varför. Jag har valt att jobba med en skola i södra Skåne där sex klasser från omvårdnads- och hälsoprogrammet deltar. Det är totalt 91 elever med i studien. Resultatet visar att många ungdomar äter skollunchen, men desto fler slarvar med frukosten. Merparten av dem är av uppfattningen att deras kostvanor påverkar lärandet. Slutsatsen av studien är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna prestera optimalt i skolan. Men den visar också att många ungdomar vet hur de ska leva hälsosamt men väljer trots det att inte göra det.</p>

Ohälsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjärt- och kärl. År 2010 var 20 procent av 16-29 åringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma är högre bland funktionsnedsatta än bland de utan funktionsnedsättning. Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar på en särskola samt hur de praktiskt tillämpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Kunskaper om kost får intervjupersonerna framförallt från vuxna i sin närhet. Dessa är lärare, tränare, föräldrar eller expertråd. Önskad undervisningsform för att lära sig mer om kost var praktiskt orienterad kurs, föreläsning tillsammans med självstudier, extern kompetent person samt provsmakning. Vikten av regelbundna matvanor samt uppfattningen att ha kunskap om vad som är hälsosam respektive ohälsosam kost samt att kosthållningen kan medföra positiva och negativa konsekvenser finns hos intervjupersonerna. Kostvanorna varierar mellan intervjupersonerna, både vad gäller regelbundenhet samt vad som konsumeras. Slutsatserna är att främsta kunskapskällan för funktionsnedsatta ungdomar är vuxna i deras närhet. Att de har kunskaper om att kostvanor medför konsekvenser. Samt att kostvanorna varierar och att kunskapen de har, inte alltid tillämpas. / Unhealthy eating habits increase the risk of overweight and obesity, resulting in increased risk of developing diseases like cancer, diabetes and cardio-vascular. In 2010 were 20 percent of those between 16-29 year in Sweden overweight, and 7 percent suffer from obesity. The prevalence of overweight and obesity are higher among persons with disabilities than among those without disabilities. The purpose of this study is to examine perceptions of the eating habits of adolescents in a special school and how they practically apply them. To answer the question was a qualitative method in the form of individual interviews chosen. Their knowledge of nutrition do the participants get especially from adults in their vicinity. These are teachers, coaches, parents or expert advisors. Desired form of teaching to learn more about diet was practically oriented courses, lectures along with self-studies, external competent person and taste testing. The importance of regular eating habits and the perception of having knowledge about what is healthy and unhealthy diet exist among the participants. They also have knowledge that diet can lead to positive and negative consequences. It varies between dietary habits among the participants, both in regularity and what is consumed. The conclusions are that the main source of knowledge is adults who are close to the disabled youth. That they have knowledge that nutrition has consequences. That dietary habits differ and that the knowledge they have, not always are applied.

Bakgrund Ett skiftarbete där nattarbete ingår innebär en ökad risk för ohälsa. Ett förändrat mönster för matintag, minskad fysisk aktivitet och sömn samt påverkad ämnesomsättning kan vara bidragande orsaker till detta. Rätt struktur på måltider i samband med nattpass kan bidra till att motverka skiftarbetets negativa effekter på hälsan. Syfte Studiens syfte var att utforska skiftarbetares tankar och attityder kring deras kostval i samband med nattpass. Metod Nio personer med 6 månader-23 års erfarenhet av skiftarbete som inkluderade nattpass rekryterades från ett företag. Enskilda intervjuer utfördes med hjälp av en halvstrukturerad frågeguide. Samtalen pågick mellan 35-60 minuter och spelades in på diktafon. Materialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Skiftarbetarna valde livsmedel som främjade hälsa och välbefinnande samt optimerade god sömn och minskade den trötthet som uppstod i samband med nattpass. Andra orsaker som influerade matvalen var den biologiska klockans påverkan på kroppen, de egna erfarenheterna och kunskaperna gällande matval, matutbudet på arbetsplatsen samt den styrda regelbundenheten som de reglerade rasterna innebar. Slutsats Studien tyder på att det är viktigt med kunskap kring kost i samband med skiftarbete och motiverar att fler företag skulle kunna dra fördel av att utbilda sina anställda inom detta område. Det är värdefullt att reglera rasterna efter rekommendationerna för matintag på natten och den sista rasten kan med fördel förläggas efter klockan 04 för att minska hungern på morgonen samt undvika matintag under de timmar kroppen har sämst förutsättning att ta hand om näringsämnen. Resultatet tyder även på att dagens generella rekommendationer för matintag i samband med nattarbete verkar fungera bra. / Background A Shift work where night shift is included increases the risk for health consequences. Changed patterns for food intake, decreased physical activity, sleep and an affected metabolism may contribute to this. A good structure of meals in relation to night shifts may help to counteract adverse health effects of shift work. Objective The aim of the study was to explore the thoughts and attitudes of night shift workers regarding their food choices. Method Nine persons with 6 months-23 years’ experience of shift work that also included night shifts were recruited from a company. Individual interviews were conducted using a semi-structured interview guide. The interviews lasted between 35-60 minutes and were recorded with a dictaphone. The material was transcribed verbatim and analyzed by qualitative content analysis. Result The shift workers chose foods that promoted health and wellness as well as optimized sleep and reduced fatigue that occurred in connection with night shifts. Other factors that influenced food selection were the biological clock’s effect on the body, their own experiences and knowledge regarding food choices, the food supply at the workplace and the controlled regularity of food intake given by the regulated breaks. Conclusion This study shows the importance of knowledge about diet in connection with shift work and motivates that more companies could benefit from investing in educate their staff in this area. It is valuable to regulate the breaks to correspond to the recommendations for nocturnal food intake. The final break of the night may be placed after 04 am to reduce hunger in the morning and avoid eating during the hours the body is least provided to take care of nutrients. The results also suggest that current general recommendations regarding food intake in connection with night work seem to work well.

Syftet med denna undersökning var att se hur kvinnor i olika åldrar uppfattade begreppet hälsa ochvad de ansåg att de kunde göra för att främja hälsa, och om det fanns några speciella hinder till attfrämja hälsa. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog 12 kvinnormed ett åldersspann på 22 – 65 år. Dessa personer var uppdelade i två fokusgrupper med 5respektive 7 personer i varje grupp. Till en början skulle det vara tre stycken fokusgrupper men pågrund av bortfall blev det tillslut två stycken.Resultatet analyserades genom ett fenomenografiskt sätt där det som var mest relevant för studienplockades ut. Resultatet visar att hälsa för dessa kvinnor var något väldigt brett och att det är mångaolika faktorer som kan påverka vår hälsa. De olika faktorerna som kom på tal var: kost, motion,känsla av meningsfullhet, inre välmående och sociala kontakter. Det som grupperna hade mestgemensamt när de diskuterade begreppet hälsa var att kosten och motionen har en stor betydelse förvår hälsa. Det huvudsakliga som deltagarna gjorde för att främja sin egen hälsa var därför tänka påvad de åt och motionera så mycket de hade tid för. Just tiden ansåg dessa kvinnor vara ett hinder tillatt främja hälsa och de ansåg att den fysiska aktiviteten var det som de valde bort först när tidenblev för knapp för att hinna med allt.