Mellan åren 2005-2007 bedrev den svenska organisationen Posten en omfattande förändringsprocess som gick under namnet On-side. Anledningen till förändringen var att organisationens marknadsposition var hotad i samband med nya marknadsförutsättningar. Förändringen innebar att organisationen skulle specialisera sina olika verksamheter genom att bilda separata bolag för vart marknadssegment där högre kundfokus skulle uppnås. Organisationen förflyttade sig från att ha varit en funktionsorganisation till att bli en bolagiserad divisionsorganisation. Denna uppsats utgår från ett ledningsperspektiv där förändringsprocessen analyseras utifrån Kotters åtta-stegsmodell. Uppsatsen söker därav att undersöka huruvida On-side genomgick de steg som modellen ifråga förespråkar. Slutsatsen dras att On-side genomgick sju av de åtta stegen.

Bakgrund: Att driva en förändringsprocess är en nödvändig men samtidigt svår arbetsprocess. En underliggande motor till förändringsprocesser är idag digitaliseringen, ett fenomen som orsakat konsekvenser för många branscher. John Kotters åtta steg för en lyckad förändring har blivit en av de mest betydelsefulla teorierna inom området. Syfte: Uppsatsen syftar till att med hjälp utav Kotters åtta steg för en lyckad förändring skapa förståelse kring hur organisationer inom detaljhandeln kan bedriva framgångsrika förändringsprocesser i dagens digitaliserade samtid. Uppsatsen ämnar även att undersöka huruvida modellen är applicerbara för förändringsprocesser i dagens digitalisering. Metod: Studieobjektet är en detaljhandelsorganisation som utfört relevant förändringsprocess. Analysmetoden är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer har resulterat i en kronologisk fallstudie över förändringsprocessen. Analys och slutsats: Studien visar att vald förändringsprocess går att utvärdera efter Kotters åtta steg. Studien visar även att modellen både är relevant och applicerbar i digitaliseringens förändringar. Avslutningsvis föreslår vi att modellen istället för sekventiell bör betraktas som iterativ.

The media are experiencing a digital revolution. Substantial research has been conducted on digital technologies as they change television, print, and commercial radio. However, very little is known about the current digital adaptation in college radio. From increased online consumption, to podcasts and social media, college radio is also embracing digital technologies. Educational engagement is important in college radio. Alternative and academic structures are being significantly influenced today through digital transformation. The college radio system has faced a number of funding and administrative tensions between stations and their universities. As these tensions continue to affect the growth and development of college radio, they should be studied. This study investigates the use of digital technologies in two college radio station case studies. The Kotter Eight Steps of Organizational Change Model is used to analyze the change process. This model is used to analyze an urgency to create change, the role of group collaboration, and how organizational visions are established, communicated, and used to create and anchor change. Issues of leadership, decision-making, and personal and group agency are also examined as part of each station’s theoretical implications. Through qualitative in-depth interviews and college radio station in-person and social media observations, this dissertation seeks to answer the question of how administration, staff, and management have incorporated digital media into college radio. This research also serves as a platform for a current look into how college radio is changing and can guide future research about station digital use and organizational change.

2004 påbörjades ett projekt inom Försvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam värdegrund för hela organisationen. Ansvariga för projektet blev konsultföretaget Bikupan AB. Under de 6 år som Bikupan var ansvariga för värdegrundsarbetet genomfördes en mängd medarbetarundersökningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de värderingar och tankar som fanns hos de anställda inom Försvarsmakten. Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under värdegrundsarbetet. Detta genom att sätta Bikupans information om hur de tillsammans med personal från Försvarsmakten och fackföreningsorganisationerna arbetade med värdegrunden, i kontrast till John Kotters teori över lyckade förändringsarbeten. Kotter lyfter fram 8 stadier som han anser vara väsentliga i ett arbete där man skall få in nya idéer i en organisation. Empirin delas upp i 5 olika avsnitt, vilka är tematiserade efter olika värdeord, som direkt går att koppla till Kotters teori. Tanken med detta är att studera i vilken utsträckning det går att finna att Bikupan och Försvarsmakten tagit hänsyn till det Kotter anser vara av vikt för att lyckas med ett förändringsarbete. Slutsatserna som tagits är att man, i vissa fall under Försvarsmaktens värdegrundsarbete, lagt mycket tyngd på områden som egentligen inte bär rakt mot målet att implementera en värdegrund. Efter mängder av medarbetarundersökningar och intervjustudier, där det uppdagats att avstånden mellan försvarsgrenarna och mellan förband och Högkvarteret är några av de problem som finns, gjordes ingenting konkret för att försöka minska detta. I vissa fall motarbetades förslag som syftade till minskade avstånd och formandet av en Försvarsmakt, något som dåvarande ÖB Håkan Syrén myntat som ett av målen med införandet av en gemensam värdegrund. Vidare slutsatser som tagits är att kulturen inom myndigheten är så pass komplex och djupt rotad, att det anses som mycket svårt att ändra den utan att ändra själva strukturen inom Försvarsmakten som organisation.

Sammanfattning  Titel: Tillbaka till vardagen efter pandemin - motstånd mot gamla arbetssätt?  Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi Författare: Nele Andersson och Anna Bjelovuk Handledare: Svante Brunåker Datum: 2024-januari Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats inom ledarskap och organisation är att undersöka förekomsten av motstånd som chefer upplever vid återgång till kontorsbaserade arbetsplatser.  Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Genom att 10 semistrukturerade intervjuer med chefer inom offentlig verksamhet genomfördes kunde relevant empiri samlas in. I nästa steg transkriberades empirin för att sedan analyseras utifrån tematisk analys.  Resultat och slutsats: Studien visar att motståndet chefer upplever vid återgång till kontorsbaserade arbetsplatser kan kopplas till anställdas uppfattning av minskad frihet och flexibilitet samt orättvis behandling i jämförelse med andra anställda.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en förståelse av hur motstånd till förändringsprocesser upplevs av chefer gällande förändring i distansarbete. Studien påvisar att motstånd inte innebär den enda utmaningen för chefer, att känna tillit för chefen i förändringsprocessen och möjligheten att vända motstånd till något positivt och konstruktivt är aspekter som visat sig under studiens gång. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning föreslås att utvidga till att studera både chefer och medarbetare inom en organisation för att få flera perspektiv. Nyckelbegrepp: distansarbete, förändring och förändringsprocess, motstånd, ledarskap samt Kotter´s 8-stegsmodell. / Abstract Title: Return to the workplace after the pandemic - resistance to old ways of working? Level: Bachelor's thesis Author: Nele Andersson and Anna Bjelovuk Supervisor: Svante Brunåker Date: 2024-january Aim: The purpose of this bachelor's thesis in leadership and organization is to examine the presence of resistance that managers experience when returning to office-based workplaces.  Method: This study starts from a qualitative approach and through 10 semi-structured interviews with managers in the public sector, the empirical evidence has been collected. The empiric was first transcribed and later analysed based on a thematic analysis. Results and conclusions: The study indicates that the resistance managers experience when returning to office-based workplaces can be linked to employee’s experience of less freedom, flexibility, and unfair treatment in comparison to other employees. Contribution of the thesis This study contributes to an understanding of how the resistance to the change process is experienced by managers regarding the change in remote working. The study proves that resistance isn´t the only challenge for managers, trusting the manager during changing process and the possibility to turn resistance to something positive and constructive is a side that has shown while implementing this study. Suggestion for future research: Future research can use the result in this bachelor's thesis that focuses on managers and extend the research to study both managers and workers within an organization. By expanding the bachelor’s thesis result to include an entire organization and their employees the researchers will get multiple perspectives within one organization. Key words: remote work, change and change process, resistance, leadership, and Kotter´s 8-stepmodel.

Bakgrunden till studien var att verksamheten SÄBO (särskilt äldreboende) på ”Distansgatan 7” önskade erhålla ett vetenskapligt perspektiv på förändringen som har skett sedan enheten var med i tv programmet ”Uppdrag granskning” utifrån Kotters åttastegsprocess vid förändring (Kotter, 1996).Syftet med studien är att kartlägga hur anhöriga, medarbetarna, enhetschefer och politiker upplevt organisationsförändringen på äldreboendet Distansgatan 7 som har använt sig av John P. Kotter (1996) och budskapet i boken ”Leda förändring”. Kotters budskap bygger på en åttastegsmodell som styr förändringen. Studien belyser de viktigaste åtgärderna som har resulterat i denna utveckling.  Studien fokuserar på frågan: ”Vad upplever medarbetare, anhöriga, politiker, enhetschef var det viktigaste i de olika stegen i John P. Kotters (1996) åttastegsprocess som bidragit till resultatet av organisationsförändringen?”Studien är kvalitativ och bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med enhetschef, politiker, medarbetare och anhöriga till boende på verksamheten SÄBO Distansgatan 7 i Borås. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier och forskning om information och kommunikation, motivation samt John P. Kotters åttastegsprocess vid förändring.Medarbetarna i undersökningen upplever det positivt att de blivit mer delaktiga dock ställer det ett större krav på ökat engagemang och ansvar. Politikern pekar på positiva effekter i form av klarad budget. Anhöriga upplever att det är mer information nu om vad som händer på enheten, fler aktiviteter samt bättre kommunikation som en följd av förändringen. Ledningen ser en enhet som har skapat sig handlingsutrymme genom att hålla balans i budgeten dock kräver det ett stort engagemang av ledningen, för att genom ord och handling skapas metaforer som ska förmedlas till medarbetare, anhöriga samt politiker.Studien visar att personalen är enhetens ansikte utåt, allt de säger och gör tolkar omgivningen i form av anhöriga, politiker men inte minst de boende efter vad de ser och hör. Förändringen har resulterat i att medarbetare har getts möjlighet att vara engagerande, ta ansvar. Motivation skapas främst genom att medarbetarna ges möjlighet att vara med och påverka hur besparingar används på sikt bör det resultera i att de boende kan erhålla en högre livskvalitet.

This thesis deals with the Change Management issue and its use in Plzeňský Prazdroj, a. s. The paper briefly summarizes the basics of Change Management and it also describes types of changes , change process and some of Change Management models, of which the greatest attention is paid to the Kotter's eight step method. The aim of this work is to analyze the functioning of Change Management in Plzeňský Prazdroj from the perspective of the use of the mentioned Kotter's method and the communication of changes to employees. This objective was fulfilled through a questionnaire survey among employees affected by the change and through semi-structured interviews with project team members. The questionnaire and interviews questioned Change Management of two large projects implemented during past years in this company. The answers obtained from the questionnaires and interviews complemented each other . I found that the most neglected part of the change processes of these projects was post--implementation phase, which includes the change integration and anchoring. In the end of the practical part is the summary of key learnings and my suggestions for improvement.

The topic of this thesis is change management. A summary of the topic is made in the first part of this thesis so that a reader has the theoretical background to read further. In the second part, the author describes five most important change management methods. These methods are described, analyzed and compared to one another. Five hypotheses about the most influential factors to the outcome of a change project were created out of the analysis. These hypotheses cover the entire span of a typical change project and are tested in the practical part of this thesis. The practical part of the thesis relies on a thorough case studies analysis and interviews. By analyzing the case studies and the interviews, the author was able to judge the validity of set hypotheses and create a set of recommendations for future change projects. These recommendations are based on many real situations and therefore are valuable for future reference. The role of information technology in change management is also emphasized at the end of the thesis.

No description available.

Att genomföra större förändringar i en organisation är svårt och förändringsarbete i Försvarsmakten har visat sig vara mycket svårt. Uppsatsen vill besvara problemformuleringen:Hur kan förutsättningar till förändring i Försvarsmakten analyseras och beskrivas?För att få en bredd på angreppssättet kommer en systemperspektiv ansats att antas och tre olika teoretiska perspektiv kommer att användas för att analysera och beskriva förutsättningar för förändring i FM. För att få ytterligare djup i förståelsen för förändringsproblematiken kommer en teoritriangulering att genomföras. De olika perspektiven erbjuder olika möjligheter till förståelse och resultatet visar tydligt att förutsättningar för förändring i Försvarsmakten både kan beskrivas och analyseras. De befintliga strukturerna i FM är synliga och medger att organisationen, dess strukturer och individer kan analyseras för att beskriva det som föreligger idag och det som kan planeras och skapas inför förändringsarbeten. Varje perspektiv bidrar med sin unika del och de gemensamma beröringspunkterna bidrar till att skapa ett helhetsperspektiv för förståelse. De skilda vetenskapliga skolorna befruktar varandra med insiktsfulla vinklingar. Teoritrianguleringen indikerar att tid är viktigt vid analys eller planering av ett förändringsarbete och att perspektivens giltighet beror på när i en förändringsprocess de appliceras. Under olika faser i ett planerat förändringsarbete kan perspektiven bidra på olika sätt och samtliga perspektiv tillför kunskap i en förändringsprocess. Teoritrianguleringen visar vikten av att kunna förhålla sig till flera verktyg (perspektiv) och flera skolor vid genomförandet av en förändring i en organisation.  Försvarsmakten är en komplex organisation och samtliga perspektiv beskriver problem sammanknippade med förändringsarbete. De beskrivna problemen skiljer sig i omfattning och art vilket indikerar att enbart ett perspektiv inte kan erbjuda en heltäckande förklaring. Försvarsmakten har stora utmaningar framför sig då det gäller förändringsarbete, oavsett ur vilket perspektiv organisationen väljer att se det.