Global ETD Search

1	Taylor och Fayol i praktiken : Vilken kompetens efterfrågas vid chefsrekrytering? / Taylor and Fayol practically : What is asked for when headhunting managers? Löttiger, Mattias, Fagerudd, Rickard January 2012 (has links) Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige. Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol’s principer som dominerar i företagsledningen. Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism. Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher. Svaret på denna fråga går ej att generalisera i stort baserat på denna studie, då det är väldigt beroende på chefsnivå, storlek på företag och bransch. Oberoende av företagets storlek dominerar Taylors principer på lägre chefspositioner medan Fayols principer dominerar på högre nivåer. Övergången varierar även mellan Taylor och Fayol beroende på företagets storlek, där övergången sker på högre nivå i små företag och på lägre nivå i stora företag. / Background: Karin Holmblad Brunsson, a scientist at Uppsala University, has through her research investigated differences between Frederick Winslow Taylor and Henri Fayols research regarding management. Her conclusion is that there is a gap between theory and practice in their views of management. With basis in this research we want to investigate this gap by looking into which competence that is asked for when headhunting managers. Purpose: Our purpose with this study is with help by interviewing headhunters to investigate whether there is the theories of Taylor or Fayol that dominates the management team. Methodology: Interviews with headhunters have been done to collect data with a deductive approach and structured surveys. This data is the foundation of our analysis whose purpose is to answer our question. Theory: Competence, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism. Conclusion: The primary goal with this study is to investigate whether management is applicable in a general manner in every organization or if management requires special and for the organization specific knowledge. There is a quite complex answer to this question when it is depending on which type of organization, organization size, line of business and level of management. Taylors principles of scientific management is dominating the managerial work in lower levels of the hierarchy while Fayols general principles of management is dominating in higher levels of management. The changeover between Taylor and Fayol varies depending on the company size where the transition occurs in an earlier stage in big organizations while this happens later in smaller organizations. Taylorism Fayolism Headhunting Executive Search Competence Karin Holmblad Brunsson Frederick Winslow Taylor Henri Fayol Taylorism Fayolism Headhunting Executive Search Kompetens Chefsrekrytering Karin Holmblad Brunsson Frederick Winslow Taylor Henri Fayol
2	Den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket : En kvalitativ studie utifrån ett kvinnligt perspektiv, med fokus på syrianer/assyrier i Stockholm Wasfi, Samar, Noyan, Belinda January 2017 (has links) Denna kvalitativa studie inleder med en kort förklaring och beskrivning till uppsatsens titel samt ämne Den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket. Bakgrund till det syrianska/assyriska folket i Sverige samt dess fortlevnad, har föranlett studiens frågeställning: Vilken roll har den syrisk ortodoxa kyrkan i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm, utifrån Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen? Denna forskning avser att studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket utifrån ett kvinnoperspektiv med stöd av Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen. För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med syrianska/assyriska kvinnor av första generationens invandrare i Stockholm vars ålder varierar mellan 50–60 år. Rubriken “2.2 Tidigare forskning” syftar på att ge studien ett underlag samt att komplettera ramarna som huvudteorin strukturerat, för att skapa en bredare förståelse kring frågeställningens användning av begreppen ortodoxa, kyrkan samt folket. Studiens resultat har visat att det finns ett visst samband mellan kyrkans roll i sammanhållningen av syrianer/assyrier som folkgrupp i Stockholm; att vara en materiell kollektiv resurs i form av en social arena där individer inom gemenskapen kan mötas samt dela normer, värderingar samt traditioner. Kyrkans huvudsakliga roll är att stå som en arena där Ahrne samt Brunssons (2011) organisationselement kan utövas samt bevaras; medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner. Resultatet kan ha betydelse för vidare studier inom minoritetsgrupper samt dess fortlevnad. Göran Ahrne Nils Brunsson organisationsteori organisationselement minoritetsgrupp sammanhållning syrianer assyrier ortodox kyrka kristen kyrka folkgrupp Sociology Sociologi
3	Har Försvarsmakten förutsättningar för att förändras? Carlemalm, Per January 2011 (has links) Att genomföra större förändringar i en organisation är svårt och förändringsarbete i Försvarsmakten har visat sig vara mycket svårt. Uppsatsen vill besvara problemformuleringen:Hur kan förutsättningar till förändring i Försvarsmakten analyseras och beskrivas?För att få en bredd på angreppssättet kommer en systemperspektiv ansats att antas och tre olika teoretiska perspektiv kommer att användas för att analysera och beskriva förutsättningar för förändring i FM. För att få ytterligare djup i förståelsen för förändringsproblematiken kommer en teoritriangulering att genomföras. De olika perspektiven erbjuder olika möjligheter till förståelse och resultatet visar tydligt att förutsättningar för förändring i Försvarsmakten både kan beskrivas och analyseras. De befintliga strukturerna i FM är synliga och medger att organisationen, dess strukturer och individer kan analyseras för att beskriva det som föreligger idag och det som kan planeras och skapas inför förändringsarbeten. Varje perspektiv bidrar med sin unika del och de gemensamma beröringspunkterna bidrar till att skapa ett helhetsperspektiv för förståelse. De skilda vetenskapliga skolorna befruktar varandra med insiktsfulla vinklingar. Teoritrianguleringen indikerar att tid är viktigt vid analys eller planering av ett förändringsarbete och att perspektivens giltighet beror på när i en förändringsprocess de appliceras. Under olika faser i ett planerat förändringsarbete kan perspektiven bidra på olika sätt och samtliga perspektiv tillför kunskap i en förändringsprocess. Teoritrianguleringen visar vikten av att kunna förhålla sig till flera verktyg (perspektiv) och flera skolor vid genomförandet av en förändring i en organisation. Försvarsmakten är en komplex organisation och samtliga perspektiv beskriver problem sammanknippade med förändringsarbete. De beskrivna problemen skiljer sig i omfattning och art vilket indikerar att enbart ett perspektiv inte kan erbjuda en heltäckande förklaring. Försvarsmakten har stora utmaningar framför sig då det gäller förändringsarbete, oavsett ur vilket perspektiv organisationen väljer att se det. ALvesson Brunsson Kotter management CMS entitativ organisationskultur organisation förändring legitimitet myndighet Försvarsmakten teoritriangulering triangulering SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP Sociology Sociologi Public sector research Forskning om offentlig sektor
4	Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox El hajjari Borg, Mounia, Sundberg, Elin January 2021 (has links) While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature. Sustainability managers sustainability-dedicated professionals sustainable development sustainable management corporate sustainability corporate paradox CSR stakeholders governance sustainability strategies communication strategic communication sustainability reporting non-financial disclosure private sector in Sweden paradox approach paradox perspective business case social and environmental responsibility organizations multinationals MNC Nils Brunsson organizational theory organizational hypocrisy neo-institutionalism organizational individuals decision-making action business operations isomorphism institutional logics market logics reporting frameworks GRI global reporting initiative walk the talk change making change agent systemic change behaviour and human resources identity work organizational sociology legitimacy Hållbarhetschefer hållbarhetsrelaterade roller hållbar utveckling hållbar ledning hållbarhet paradox CSR intressenter styrning hållbarhetsstrategier kommunikation strategisk kommunikation hållbarhetsrapportering icke-finansiell information privat sektor i Sverige paradox perspektiv affärsstrategi socialt och miljöansvar organisationer multinationella företag MNC Nils Brunsson organisationsteori organizational hypocrisy hyckleri neo-institutionalism organisatoriska individer individnivå beslutsfattande affärsverksamhet isomorfism institutionell logik marknadslogik rapporteringsramverk GRI global reporting initiativ walk the talk förändringsarbete förändringsagent systemförändring beteende och mänskliga resurser identitetsarbete organisatorisk sociologi legitimitet externa och interna påtryckningar. Social Sciences Samhällsvetenskap

1

Page generated in 0.0394 seconds