Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur en skola använder sig av klasstödjare och EQ i arbetet mot kränkande behandling.  Den frågeställning som jag har utgått från är: Hur ser värdegrundsarbetet ut på en skola, med avseende på likabehandlingsteam, klasstödjare och EQ uppdrag? I min undersökning har jag tagit del av hur en skola arbetar med ett likabehandlingsteam och klasstödjare. Likabehandlingsteamet består av två lärare som tillsammans med klasstödjare, bestående av elever arbetar förebyggande mot kränkningar. Genom att jag har observerat en klasstödjarträff och intervjuat ett likabehandlingsteam, har jag tagit del av hur skolans arbete är utformat. De delar som likabehandlingsteamet använder sig av vid klasstödjarträffar är ett klasstödjarkontrakt och att klasstödjarna får ett EQ uppdrag. I EQ uppdraget använder de sig av klasstödjarna som gör en samarbetsövning, vilken de senare lär ut i klassen. Arbetssättet med likabehandlingsteam och klasstödjare bygger på den förebyggande Österholmsmodellen samt EQ övningar, vid akuta mobbningssituationer använder de sig av Farstamodellen. Resultatet som har framkommit utifrån den studerade skolan är att arbetssättet mot kränkande behandling, är att genom att eleverna är delaktiga i värdegrundsarbetet. Samt att arbetsformen kontinuerligt förbättras resulterade i att skolans kränkningar minskat.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar. Enligt både fritidspedagoger och lärare ägnar skola och fritidsverksamhet mycket resurser i arbete mot kränkande behandling och mobbning. Arbetet sker främst enligt respondenterna genom att de arbetar med likabehandlingsplaner som är individuellt utformade för varje skola

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vad lärare uppfattar som kränkningar från elever. Jag vill även undersöka hur lärare bedriver förebyggande arbete mot kränkningar och hur kränkningar från elever påverkar lärare. För att få lärares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer.   Studien visar att lärare upplever att kränkningar från elever består av fysiska angrepp såväl som psykiska. Undersökningen visar att lärarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta kränkningar är skapandet av goda relationer med eleverna. Lärarna påtalar hur viktigt det är att inse att kränkningar kan ske när eleverna är i obalans, har problem utanför skolan eller känner sig osäkra.    Sammanfattningsvis kan sägas att kränkningars påverkan på lärare kan leda till problem, då kränkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lärare blir utmattade.

Denna rapport beskriver processen vid framtagandet av ett högläsningsmaterial för pedagoger, inriktat mot årskurserna förskoleklass till år 3. Det är ett fristående antimobbningsmaterial som är tänkt att användas i förebyggande syfte mot kränkande behandling, diskriminering och mobbning. Mobbning är ett komplext område och det krävs mycket kraft och tid för att motverka mobbning i både skolan och samhället. Utbildning av skolpersonal spelar en stor roll för att skapa en tryggare skola. Enligt den svenska läroplanen ska ingen i skolverksamheten utsättas för diskriminering och skolan ska främja förståelse för andra individer (Lgr 11 2011, s. 7). Omsorg av den enskildes välbefinnande och utveckling ska forma verksamheten. Mobbning beskrivs som en medveten negativ handling, i form av kränkande behandling eller trakasserier. Det är en återkommande handling där den utsatte kan känna obehag eller kommer till skada (Skolverket, 2014 s. 9). Befintliga metoder i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering eller mobbning tillhandahålls främst av olika organisationer eller program och är inriktade på att erbjuda effektiva insatser inom skolverksamheten, bland annat Friends, Farstametoden och Lions Quest. Med detta högläsningsmaterial eftersträvar vi att det ska kunna fungera som ett fristående värdegrundsarbete, kopplat till läroplanens grundläggande formuleringar och diskrimineringspunkterna. Vår prototyp, högläsningsmaterialet, riktar sig till lärare och annan personal som arbetar inom skolverksamheten mellan förskoleklass och år 3. Den innehåller sju fall som grundar sig i verkliga händelser på en skola i Västerås. Dessa fall är också utformade efter tidigare forskning om mobbning och läroplanens värdegrund. Utvecklingsprocessen är en användarcentrerad process och vi har tagit hjälp av en grupp, bestående av två personliga assistenter och två fritidspedagoger, som tillsammans bildar ett trygghetsteam på sin skola. Detta trygghetsteam har vi diskuterat vår prototyp med under framtagningsprocessen. Förhoppningen med detta högläsningsmaterial är att det ska ge pedagoger stöd i att bli mer aktiva och medvetna inom ämnet och på längre sikt kan detta förebygga negativ behandling och skapa trygghet i skolor.

No description available.

I denna uppsats undersöks hur lärare och studiehandledare arbetar med lika­behandling med nyanlända elever, bland annat genom planen mot diskriminering och kränkande behandling, genom kartläggning och dokumentation, samt genom samarbete med föräldrar och elever. Resultatet visar på ett framgångsrikt likabehandlingsarbete inom förberedelseklassen, med goda relationer och ett gott klimat, men en problematik vid övergången till ordinarie klass där de nyanlända oftare stöter på exkluderande beteenden. Vidare belyser uppsatsen studiehandledarens betydelse i kontakten med de nyanlända elevernas föräldrar och hur studiehandledaren fungerar som en länk mellan eleverna och det nya samhället.

No description available.

Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning. Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks & Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin & Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningar av kränkande behandling i förskolan. Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex förskollärare och två förskolechefer på fyra olika förskolor intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån den relationella teorin samt begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet visar att kränkande behandling kan komma till uttryck på flera olika sätt. Att ironisera, prata över huvudet samt att nonchalera barn beskrivs som kränkande behandling. Det beskrivs även att det ibland kan vara svårt att veta var gränsen går. I resultatet beskrivs även vikten av ett gemensamt förhållningssätt samt att reflektera kollegialt. Resultatet visar även på svårigheten i att konfrontera kollegor i situationer där barn kan komma att utsättas för kränkande behandling. Resultatet visar även att förskollärare ibland omedvetet eller på grund av en pressad arbetsmiljö kan komma att kränka ett barn.

<p>Kränkande behandling och mobbning är ett stort problem i skolorna idag, något som både Skolverket (2002), Myndigheten för skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppmärksammat. Syftet med studien är, mot denna bakgrund, att undersöka några föräldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att förhindra kränkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar även till att belysa föräldrars roll som en resurs i värdegrundsarbetet generellt. I denna studie har jag därför undersökt hur två skolor i en norrlandskommun arbetat för att samverka med föräldrar till mobbade elever för att motverka kränkande behandling och mobbning. Den undersökningsmetod jag använt mig av är den kvalitativa forskningsintervjun. Jag har intervjuat fyra föräldrar som alla har upplevt hur deras barn mobbats i skolan och som därigenom har egna erfarenheter av samverkan hem och skola. Resultaten visar att de två skolorna inte har tagit föräldrarnas upplevelser och vetskap om pågående mobbning av deras barn på allvar. I samtliga fall gäller, för det första, att föräldrarna upplevt att skolan inte har velat lyssna på deras framställningar om mobbning av deras barn. För det andra visar resultaten att föräldrarna till de mobbade barnen varken upplevde samverkan eller delaktighet i skolans ålagda uppdrag att förebygga och åtgärda kränkande behandling och mobbning. Sammantaget visar denna studie, i alla fyra fallen, stora likheter med det som bland andra Forsman (2003), Andersson (2003) och Skolverket (2002a) belyst, att skolans handlingsplaner ofta är korrekt skrivna men att de inte efterlevs. Studien visar att föräldrars berättelser om kränkning och mobbning av deras barn inte tas emot förutsättningslöst utan skolan förlägger problemet hos den utsatte eleven. En slutsats som kan dras är därför att skolans samarbete med hemmet har avgörande betydelse för att kunna stoppa pågående mobbning. Vidare visar studien att kränkningar måste tas på största allvar av alla berörda på skolan för att hindra att det utvecklas till mobbing, d v s: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån.</p>