Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka. Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll. Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet. Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist. / Soccer is one of the world’s most practiced sport and involve a billion dollar business where the vision, many times is to win, become the best and stand highest up on the winners’ stand. Because the demand is so high on a perpetrator I find this situation interesting to closer review. This study illustrates male perpetrator in soccer and theirs view regarding demand and control. The study also investigates if there is a positive relationship between optimism and the view regarding demand and control. The study is implemented with a quantitative method based on 44 surveys from 3 teams. When sport science today I a major field there is a lot literature to read but I have chosen to deepen my knowledge in theory concerning stress, demand and control. Along with these theories I will also analyze and discuss the empirical material. The result of the study indicates that there is a significant positive correlation between control and optimism witch means that an optimist performs better than a pessimist.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur några av de personer som var utlånade under ett tillfälligt samarbete i Arvika under våren 2008 påverkades. Samarbetet gick ut på att förtaget Thermia Värme AB, som hade minskad orderingång vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som då var i behov av tillfällig extra arbetskraft. Thermia lånade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra månaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltså valde självmant om man ville bli uthyrd, eller så var man tvingad till uthyrning. Man fick då välja på att bli uthyrd eller att bli uppsagd.   Projektet i Arvika är relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa. Därför har vi i denna undersökning använt oss av forskning som kan liknas vid vårt studieobjekt och vara intressant för studiens utfall, exempelvis forskning kring förändringskompetens, Karaseks krav/kontrollmodell, bemanningsföretag och arbetsgivarringar.   Metoden vi använt oss av är den kvalitativa forskningsintervjun. Detta då vi hade relativt få respondenter samt att det var den mest passande metoden då vi ville studera uppfattningen kring hur det kändes att vara uthyrd.   Resultatet av denna studie visade bland annat att de som var frivilliga till uthyrning var överlag mer positivt inställda till samarbetet än de som var tvingade till uthyrning. Detta resultat var inte helt oväntat med tanke på att de frivilligt utlånade självmant anmälde sig till projektet och de som var tvingade kunde inte välja då uppsägning var det andra alternativet. Något som kunde varit bättre under samarbetets gång var enligt respondenterna det stöd man fick från Thermia. Vistelsen på det inhyrande företaget upplevdes både positivt och negativt, men den gemensamma åsikten om återkomsten till Thermia var att man var glad att komma tillbaka. Arbetskamrater uppgavs vara den viktigaste komponenten hos samtliga respondenter i arbetslivet och de nämndes som viktiga under projektets gång.   Slutsatsen av denna undersökning visade att projektet i stort var lyckat, då man på Thermia lyckades bibehålla personal utan att behöva friställa trots minskad orderingång. På så sätt fick medarbetarna chansen till kompetensutveckling, nätverkande och gavs ett alternativ till friställande i en lågkonjunktur. För företaget var detta också ett sätt att bibehålla sin medarbetarkompetens till förväntad högkonjunktur. / Abstract The purpose of this study has been to look on the effects on a selection of people after their participation in a temporary cooperation in Arvika in spring of 2008.  The cooperation expressed itself in that a company named Thermia Värme AB, which had a decline in order intake at the start of this cooperation, went together with three other companies in Arvika which at this time was in need of extra manpower. Thermia decided to hire out part of its staff which would then come back after about four months. It was made clear from interviews that you could either volunteer for being hired out, meaning you could on your own decide if you wanted to stay or being hired out, or you were forced to allow yourself to be hired out. The latter meaning you had to allow to be hired out or be forced to resign your employment.   This project in Arvika is rather unusual but there have been similar cooperations, which however there is no research on. In light of this we have used research that can be seen as similar to this study and interesting due to the outcome of this study, for an example research about skills in change competence services, Karaseks Demand/Control Model and employer rings.   We have in this study used the method of qualitative research interview. Reason for this being an access to relatively few respondents along with the fact that this method was best suited for our study on feelings in regard to ones feelings on being hired out.   The result of this study showed among other things that those who allowed themselves voluntarily to be hired out were in most cases more positive to the cooperation than those being forced to choose. This result was not completely unexpected given the fact that those who voluntarily choose to participate could do so without the risk of having to resign ones employment if not choosing to participate. According to the respondents, one thing that could have been better during the course of this cooperation was the support they received from Thermia. The stay at the company that hired was experienced as both positive and negative, but the common view with those returning to Thermia was that they were happy to be back. The most important component in working life according to all respondents was the coworkers, something frequently mentioned as important during the course of the project.   The conclusion of this study showed that the project on the whole was a success, since Thermia managed to avoid having to lay off employees in spite of a decline in order intake. In that way employees got the chance to participate in in-service training, expanding their network and an option to lay-off in times of recession. For the company this was also a way to maintain their employee-competence for an expected time of prosperity.

Syftet med vår studie var att undersöka elevernas inställning till betyg och hur eleverna upplever detta. Våra frågeställningar har varit: hur upplever eleverna betyg; påverkas elevernas självförtroende av betyg; har krav och förväntningar hemifrån någon betydelse för elevernas uppfattningar om betyg? Vi valde att genomföra studien ur ett elevperspektiv, därför intervjuade vi fem gymnasieungdomar angående deras tankar om betyg. Vårt resultat visar att betyg är viktigt för eleverna. De elever som vi intervjuade trodde att man skulle lära sig mindre utan betyg och att betyg fungerar som en motivationsfaktor som får dem att anstränga sig extra. Elevernas självförtroende påverkades av betyg, för en del var det positivt men för några var det tvärtom, beroende på om betyget stämde överens med deras förväntningar eller ej. Samtidigt påverkas betyget av elevens självförtroende. Ett bra självförtroende för med sig ett bra betyg och vice versa. Vi kom också fram till att krav och förväntningar hemifrån påverkade deras krav på sig själva samt deras prestationer i skolan. Sammanfattningsvis kan vi alltså se att betyg leder till både positiva och negativa effekter för elevernas del.

<p>Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjälp av en systemutvecklingsmodell där kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering – RE-processen) syfte är att samla in och bearbeta kundens alla krav på systemet. Den slutliga produkten av RE-processen är en kravspecifikation där alla kraven gällande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.</p><p>Det är inte alltid självklart vilken information som en kravspecifikation bör innehålla då detta dokument kan för både kunden och leverantören ses som ett kvitto på vad som skall utvecklas och hur det skall gå till. Dokumentet skall nämligen fungera som ett underlag för de så kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gällande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör därför innehålla komplett och förståelig information så att detta dokument uppfyller sina syften. Därmed är det inte enkelt att veta vilken information som en kravspecifikation bör innehålla för att detta dokument skall uppfylla ovannämnda egenskaper. Då kravspecifikationen skall upprättas kan ett ramverk eller en standard tillämpas som förespråkar att viss information skall ingå.</p><p>Det ramverk som är upprättat i detta examensarbete innehåller den information som jag anser bör ingå i en kravspecifikation. Utifrån detta ramverk finns det viss information som jag anser att en kravspecifikation bör innehålla just ur kontraktsynpunkt. Denna information är följande:</p><p>· Informationssystemets funktioner</p><p>· Informationssystemets funktionella egenskaper</p><p>· Informationssystemets generella egenskaper</p><p>· Utbildning</p><p>· Dokumentation</p><p>· Leveransdatum</p>

<p>I framtiden beräknas antalet äldre över 65 år att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn på åldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för äldre. Metoden var kvalitativ och ett målinriktat urval kombinerat med ett nätverksurval användes. Tre fokusgruppsdiskussioner användes som datainsamlingsmetod. Det totala deltagarantalet var tolv stycken yrkesverksamma arbetsterapeuter från kommunal äldreomsorg, primärvård och geriatrisk slutenvård. Dataanalysen skedde genom enskild samt gemensam analys där olika ämnen identifierades. Resultatet visar att framtidens arbetsterapeutiska interventioner kommer att följa samhällsutvecklingen där förebyggande arbete och hemrehabilitering blir allt vanligare och där det kommer att ställas högre krav på evidens. Flexibilitet kommer att vara viktigt då fler individuella skillnader skall tillgodoses. Därför måste utbudet öka, exempel på detta är fler aktiviteter inom I-ADL. Hänsyn måste tas till individens intressen och kunskap, vilket påverkar användning av teknik, då fler äldre kommer att inneha större kunskap om teknik. Samverkan kommer att vara fortsatt viktigt i framtiden och organisationen behöver förändras för att möta målgruppens krav. Exempel på detta är privatisering och förändring av huvudmannaskap. Slutsatsen är att framtidens arbetsterapi innebär ökade krav på arbets-terapin, där kraven ställs av både målgruppen och samhället.</p>

<p>Syftet med denna studie är att studera varför några lärarstudenter vill bli lärare och att undersöka om de är beredda på de olika krav som ställs på lärare idag. </p><p>Studien inleds med en litteraturgenomgång där olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förväntningar som finns på lärare idag, presenteras. Därefter följer en redovisning av åtta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lärarutbildningen i Linköping. </p><p>I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. </p><p>- Varför väljer studenter att studera på lärarutbildningen och vilka förväntningar har de på den? </p><p>- Vad tror studenterna att det innebär att vara lärare? </p><p>- Överensstämmer studenternas förväntningar på läraryrket med de krav från samhälle och föräldrar som ställs på lärare idag?</p><p>I det avslutande kapitlet går att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Det framgår bland annat att anledningen till att studenterna vill bli lärare är individuell, men att det ändå går att dela in anledningarna i följande kategorier: människor, ämne, skolmiljö och tidigare lärare.</p>

<p>Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. </p><p>Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. </p><p>Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien.</p><p>- Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan?</p><p>- Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?</p><p>- Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete?</p><p>- Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola</p>

<p> </p><p>Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka.</p><p>Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll.</p><p>Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.</p><p>Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist.</p><p> </p> / <p> </p><p>Soccer is one of the world’s most practiced sport and involve a billion dollar business where the vision, many times is to win, become the best and stand highest up on the winners’ stand. Because the demand is so high on a perpetrator I find this situation interesting to closer review.</p><p>This study illustrates male perpetrator in soccer and theirs view regarding demand and control. The study also investigates if there is a positive relationship between optimism and the view regarding demand and control.</p><p>The study is implemented with a quantitative method based on 44 surveys from 3 teams. When sport science today I a major field there is a lot literature to read but I have chosen to deepen my knowledge in theory concerning stress, demand and control. Along with these theories I will also analyze and discuss the empirical material.</p><p>The result of the study indicates that there is a significant positive correlation between control and optimism witch means that an optimist performs better than a pessimist.</p><p> </p>

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse. Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit. Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa. Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet. Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ. Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.