Denna kvantitativa studie behandlar anställdas hälsa i förhållandetill krav-kontroll-stöd modellen. Studiens syfte är dels attundersöka hur krav, kontroll och stöd korrelerar med hälsa iarbetslivet. Vidare undersöks i vilken typ av arbetsbelastningsläge;aktiv, passiv, spänd eller avspänd, som den anställde skattar sinhälsa högst. Resultatet beräknades med hjälp avstatistikprogrammet SPSS och bygger på en enkätundersökning(N=137) som genomförts på arbetsplatser i tre svenska städer.Korrelationsanalyser, T-test och ANOVOR tillämpades. Resultatetvisade att höga krav korrelerade negativt med hälsa. Hög grad avkontroll samt hög grad av stöd korrelerade positivt med hälsa. Stödfrån chef samt arbetskamrater visade sig vara den viktigaste typenav socialt stöd för en hög nivå av hälsa. / This quantitative study discuss employees health in relation to thedemand-control-support model in the workplace. The studyexamines how demands, control and support correlates with healthat work. Additionally the study investigates which type of socialsupport that is most important to occupational health. Moreover thestudy examines in which work situation the employee experiencehighest health; active, passive, high strain or low strain. The resultwas calculated using the statistical program SPSS and is based on asurvey (n = 137) by a convenience sample of workplaces in threeSwedish cities. Correlations and analyzes of variances wereapplied. The results showed that high levels of demands correlatesnegatively with health. High levels of control and support werecorrelated positively with health. Support from manager andcolleagues were shown to be the main form of social support for ahigh level of health.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar. En god relation mellan anställd och chef ledde till att den anställda stannade kvar i arbetet. Meningsfullheten i arbetet ansågs vara mycket viktig, eftersom denna gjorde att de stannade kvar i arbetet trots motgångar och svåra perioder.  Inom ramen för socialarbetarnas upplevda arbetssituation  fanns  det  en tydlig relation mellan meningsfullheten,  gemenskapen och kraven i arbetet samt tankar om framtiden gällande arbetet; så länge arbetet kändes meningsfullt och kraven hanterbara och det fanns en god relation till kollegor och ledning så kände inte socialarbetarna att de hade skäl nog att lämna sitt arbete. Nyckelord: Socialarbetare inom socialtjänsten, arbetssituation, krav, meningsfullhet, gemenskap, upplevd arbetssituation. / The aim of this study has been to examine how social workers in social services perceive their work situation in social work with youngsters. The methodology was a qualitative case study consisting of interviews with four social workers from two different social services. The results showed that their work situation consisted of high demands  (such as to comply current legislation and to keep the current investigation times)  and that few resources made the demands harder to manage. Other factors that made the demands harder to manage were an inadequate structure within the organization and a conflict with  the requirements betweenpoliticians, management and social service workers. The communion was perceived to be very important and the colleagues and the manager were seen as resources, which contributed to the work situation becoming more manageable. A good relationship between the employee and the manager led the employees to stay at work. Meaningfulness at work was considered to be very important, and so they stayed at work despite adversity and difficult times. Finally, within the framework of the social  workers’ perceived job situation,  meaningfulness, the community and the requirements associated with their thoughts on the future. As long as the work felt meaningful and there was a good relationship with the manager and their colleagues, they could deal with the high level of requirements at work. Keywords: Social workers in social services, work situation, requirements, meaningfulness, community, perceived work situation.

<p>Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå intressenterna och deras behov av systemen.</p><p>Det är dock ovanligt att utvecklare får tala med verkliga intressenter direkt. De är ofta hänvisade att tala med representanter för dessa, så kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande. Studien undersöker vilka negativa effekter surrogering kan ge på utvecklingsprocessen samt hur negativa effekter kan hanteras.</p><p>Studien visar att surrogeringens negativa effekter kan ge allvarliga följder för utvecklingen. Effekterna kan även ha "mjuk" karaktär, d v s påverka människorna som berörs av utvecklingen. Trots det väljer verksamheterna av "mjuka skäl" att använda surrogering vilket tyder på omedvetenhet om riskerna. I studien ges exempel på effekter och hur surrogeringens effekter kan hanteras.</p>

Syfte: BIM ger möjligheter till att utföra byggprojekt på ett effektivare sätt, genom att dela framtagen information mellan aktörer genom projektets alla delar. Denna rapport går igenom de krav och hinder som finns för att utföra effektiva BIM-kalkyleringar samt skillnader mellan dessa och traditionella kalkyleringar. Metod: Studien har besvarats genom intervjuer med projektörer och entreprenörer som arbetar med BIM i sin verksamhet, samt litteraturstudier av tidigare gjorda räkneexempel. Insamlad empiri har sedan jämförts med ett teoretiskt ramverk som skapats genom litteraturstudie av tidigare forskningsarbete inom ämnet. Resultat: I dagsläget finns det flera problem som måste lösas för att BIM- kalkyleringar ska bli effektiva. Det första problemet är osäkerheten kring det juridiska ansvaret, vem som är ansvarig och när. Det andra problemet är att BIM-modellerna inte uppfyller den kvalité som krävs för att ska den ska vara kalkylerbar. Det tredje är avsaknaden av en standardisering och gemensamt språk för BIM-modellen inom branschen. Konsekvenser: Det största problemet vid BIM-kalkyleringar är att BIM-modellen inte uppfyller kvalitetskravet som ställs på modellerna, detta kan delvis avlägsnas genom kommunikation mellan entreprenör och projektör vid en totalentreprenad eller att byggherren beställer en kalkylerbar BIM-modell av projektören vid en utförandeentreprenad. Utöver detta måste en standardisering utformas som den som finns för 2D-ritningar. Det juridiska ansvaret måste ses över, för att projektören ska känna sig säker att lämna ifrån sig BIM-modeller, varpå entreprenören ska kunna lita på levererade BIM-modeller. Begränsningar: Arbetet har begränsats till att fokusera på nybyggnation. / Purpose: BIM provides opportunities to perform projects more efficiently, by sharing information between designers, engineers and contractors. This report examines the requirements and the obstacles to perfume effective calculation within BIM. Differences between calculation within BIM and the traditional way are also examined. Method: The study has been answered through interviews with architects, structural engineers and contractors that work with BIM. A study of literature has also been used to get information from previous studies and examples of calculations. Collected empirical data were compared with a theoretical framework created by studies of previous research on the subject. Findings: In the current situation, there are several problems that must be solved in order to be able to do effective e calculation within BIM. The first problem is the uncertainty surrounding the legal responsibility, regarding who is responsible for the BIM model in certain situations. The second problem is that the BIM model does not meet the required quality to be calculable. The third problem is the lack of standardization and a common language of the BIM models within the industry. Implications: The main problem with calculations within in BIM is that, the BIM model does not meet the requirement of quality imposed on the model. This can partially be removed by communication between designers, engineers and contractors at a turnkey, or that the client orders a calculable BIM model from the designer. The legal responsibility must be reviewed in order to make projectors feel safe to deliver BIM models to the contractors, which the contractors need to have reliability on. Limitations: The work has been limited to focusing on new construction.

Syftet med studien var att undersöka relationerna mellan krav, kontroll och socialt stöd med upplevelsen av stress hos undersköterskor i en kommun i Mellansverige. Den kvantitativa studien genomfördes genom en webbaserad enkätundersökning baserad på frågor från mätinstrumenten The Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) samt delar av The Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II). Enkäten besvarades av 73 yrkesverksamma undersköterskor. Resultaten visade två signifikanta samband; ett negativt mellan socialt stöd och stress och ett positivt mellan krav och stress. Sambandet mellan kontroll och stress var inte signifikant, men tendens till ett negativt samband kunde utläsas

Syftet med denna studie är att kartlägga självupplevd stress hos boendestödjare och chefer, samt att undersöka i vilken mån självupplevd stress skiljer sig åt hos arbetstagarna med avseende på befattning. Följande frågeställningar har använts för att besvara nämnda syfte: I vilken utsträckning upplever boendestödjare och chefer sig stressade i arbetet? Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupperna boendestödjare och chefer med avseende på arbetsrelaterad stress? För att undersöka detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med boendestödjare och fyra med chefer, där samtliga intervjupersoner arbetar på ett och samma lågtröskelboende.   Tidigare studier har genom krav-kontroll-stödmodellen undersökt stress hos arbetstagare inom olika kontaktyrken, samt skillnader i hälsoutfall med avseende på befattning. Forskning har visat att arbetstagare inom kontaktyrken tenderar att uppleva högre stressrelaterad ohälsa i jämförelse med andra typer av yrken, samt att chefsyrket oftare är förenat med positiva hälsoutfall i jämförelse med lägre kvalificerade yrken. Det saknas däremot studier som undersökt stress hos yrkesgruppen boendestödjare och som ställer deras stress i relation till chefers, vilket är motiveringen till denna studie. Förhoppningen är att kunna bredda kunskapsläget om arbetsrelaterad stress samt att bidra med nya infallsvinklar. Det teoretiska ramverket för denna studie grundar sig i Robert L. Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet bygger på fyra teman: krav, kontroll, stöd och antal år i arbetet.   De huvudsakliga resultaten visar att den generella stressnivån vid verksamheten är relativt låg, vilket kan förklaras av att det finns goda tillgångar till stöd och kontroll i arbetet samt av lång arbetslivserfarenhet. Däremot framkom det att cheferna upplevde högre stress i jämförelse med boendestödjarna. Detta berodde bland annat på att cheferna ofta prioriterade att stötta boendestödjarna på bekostnad av sina ordinarie arbetsuppgifter, vilket ledde till att man ofta hamnade efter i arbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man hanterar krav inom emotionellt arbete. Studiens frågeställningar är:   -     Hur upplever undersköterskor att det emotionella arbetet påverkas av organisationsstrukturen? -     Hur skiljer sig undersköterskors upplevelse av stress och krav på arbetsplatsen?   För att undersöka detta fenomen intervjuades 12 undersköterskor som arbetar inom vården, varav sex undersköterskor arbetade i en privat verksamhet och sex undersköterskor var verksamma i en kommunal. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Arlie Russell Hochschilds teori om emotionssociologi och emotionellt arbete. Resultatet bygger på sju teman som framkom under intervjuerna: omsorgens emotionella fasad, relationer till boende, samarbetsstruktur, arbetsresurser, möjlighet att påverka, övervaknings struktur, kravhantering och stress. Studien visar att undersköterskor inom den privata verksamheten upplevde att de var mer stressade på sin arbetsplats jämfört med de som arbetade i den kommunala verksamheten. En bidragande orsak till detta var att de kände sig och kontrollerade på arbetsplatsen, vilket förklaras av att det finns en övervaknings struktur. Inom den kommunala verksamheten kunde man se tydliga drag av en samarbetsstruktur. Det upplevdes i en större utsträckning att de fick ett socialt stöd både från chefer och kollegor och kunde på så sätt hantera sin emotionella fasad.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera ledares förhållningssätt till utmattningssyndrom samt hur det påverkar deras agerande på arbetsplatsen.  Metod: En deduktiv ansats med en kvalitativ datainsamling med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Slutsatser: Under arbetets gång har ledares inställning kunnat tolkas och deras inställning beror bland annat på hur de ser på krav, ansvar och kommunikation. Ett antal gemensamma aspekter har kunnat urskiljas och de främsta är att problemet är hemskt, svårt att förhålla sig till och komplext. Ledares förhållningssätt till utmattningssyndrom påverkar deras agerande i det avseendet att de strävar efter att arbeta förebyggande i stor utsträckning. Deras inställning kring förebyggande arbete blir således att det är viktigt och bör genomsyra alla delar av organisationen.

Innan första spadtaget tas vid en nybyggnation, finns det vissa förpliktelser byggherren tvingas beakta. Beroende på placering av fastigheten finns det olika anmälningar att utföra och tillstånd att söka. Anmälningarna kan skilja sig om det är innanför detaljplanerat område eller utanför. Nybyggnationen ska följa Plan- och bygglagen, Miljöbalken och myndigheters föreskrifter. Det är en stor omfattning av moment som skall genomföras med anledning av förpliktelser byggherren har vid uppstart av byggnadsprojekt. Om något av momenten försummas kan hela projektet tvingas att stanna av. Att komma ihåg alla moment eller att veta om de är relevanta är en svårighet för byggherren. I moderna entreprenader landar fler och fler av byggherrens uppgifter på entreprenören och det blir därför deras ansvar. I samarbete med företaget NCC utformades inom detta examensarbete en checklista som skall underlätta uppstarten av nybyggnationsprojekt inom husproduktion. Listan skall resultera i förståelse om varför momentet fordras och vilken lag, förordningen eller föreskrift den uppfyller. Checklistan är relativt generell för husbyggnad, men den är mer direkt användbar för bostadshus och liknande relativt enkla byggnader. Arbetet grundades i två studier, en studie om checklistans innehåll och en den aktuella studien. Studien om checklistans innehåll analyserade de krav som finns enligt lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Den analyserade även interna dokument från NCC:s interna portal. Den aktuella studien bestod av intervjuer med sex personer i branschen för att få åsikter om checklistans uppbyggnad. Studierna resulterade till information om kraven och åsikter från respondenterna. Det bidrog till innehållet och uppbyggnaden av checklistan som skall göra det lättare för användaren att starta upp ett projekt. Den ger en överskådlig bild på vad som ska genomföras, när det ska vara klart, vem som ska utföra uppgiften och vem som ansvarar för att det blir gjort. Den ger även ytterligare uppgifter om varit kraven kommer ifrån samt en kort förklaring om varför kravet ska utföras eller varför det förekommer. Den skall även främja kommunikation mellan medarbetarna i och med att den talar om vem som ska utföra vad och vem som faktiskt ansvarar för uppgiften. Den är simpelt uppbyggd för att öka användarvänlighet. Checklistan skall även kunna vara enkel att ändra av den orsaken till att alla projekt skiljer sig åt och att kraven kan komma att ändras med tiden. Den ska ge användaren möjlighet att lägga till egna punkter eller ta bort de som inte behövs. För mer komplicerade husbyggnadsprojekt kan listan behöva kompletteras med ytterligare punkter. I diskussionskapitlet diskuteras eventuella andra metoder som skulle kunna ge annorlunda resultat. Att förändra den aktuella studien hade gett störst inverkan på resultatet. Att utöka den aktuella studien och använda fler respondenter med olika yrkesroller skulle kunna bidragit till en annorlunda upplagd checklista. Den aktuella studien gjordes med anställda på NCC eftersom det är de som i första hand skall använda checklistan. Diskussionen behandlade även respondenternas och författarnas tankar om kraven som finns inför uppstart av projekt. Dessa tankar jämfördes och skillnaden mellan ålder/erfarenhet och åsikter analyserades. Slutsatsen av arbetet är att checklistor är en viktig och användbar del i byggbranschen. För att de ska fungera på bästa sätt ska de vara konkreta och okomplicerade. Olika typer av checklistor används flitigt i byggnadsbranschen och tjänstemännen som intervjuades ansåg att checklistan som genereras i arbetet kommer hjälpa dem i sitt yrke. Checklistan behöver efter arbetet prövas i verkligheten för att se om den fungerar på tänkt vis.

I modern tid har flertalet konflikter utspelat sig i ökenterräng och den nya svenska försvarspolitiken utesluter inte ett svenskt deltagande i en framtida ökenkonflikt. Samtidigt så inför den svenska försvarsmakten det moderna artillerisystemet Archer. Det här arbetet undersöker hur Archer kan hantera de taktiska krav och den terränginverkan som öken skapar. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida Archersystemet är lämpligt för insats i öken mot en konventionell motståndare. En jämförande metod har använts i arbetet där Archers förmåga har ställts mot bandhaubitsen M109A2 i tre fallstudier från Kuwaitkriget. Baileys teori om artilleri i öknen har använts för att fastställa terränginverkan. Linds respektive Falkenhayns teorier om eldunderstöd har använts för att definiera de taktiska situationernas krav. Resultatet visar att Archer har en bättre förmåga än M109A2 att leva upp till ökenkrigets taktiska krav. Dock visade sig Archer vara mer känslig för terränginverkan. Författaren drar därför slutsatsen att Archer är en relativt duglig ökenpjäs, men att moderna, bandgående pjäser utgör ett bättre alternativ.