Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund Varje dag insjuknar cirka två barn i diabetes mellitus typ 1 (T1DM) i Sverige. När ett barn blir sjukt är det föräldrarna till barnet som ansvarar för omvårdnaden vardagen. Omvårdnadsansvaret läggs på föräldrarna och för en del kan detta leda till stress och i värsta fall till utbrändhet. Syfte Syftet var att beskriva hur föräldrar upplever och hanterar att deras barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Sju föräldrar till barn med diabetes mellitus typ 1 från Stockholm och Uppsala intervjuades. Samtlig insamlade data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat De kategorier som framkom under resultatanalysen var; att hantera sitt barns sjukdom, det stora tunga ansvaret, sjukdomens påverkan i det dagliga livet och behov av stöd. Föräldrar upplevde deras barns insjuknande i T1DM som traumatiskt och något som påverkar hela familjens liv. Samtliga föräldrar som deltog i studien uttryckte ett behov av stöd i olika former. Att känna sig ensamma utan stöd från varken anhöriga eller hälso- och sjukvården är en vardag för dessa föräldrar. Stödet som hälso- och sjukvården erbjöd upplevdes bristfälligt och med flera förbättringsområden. Flertalet föräldrar uppgav att de lider av sömnbrist, vilket försvårar det dagliga livet på många sätt. Slutsats Föräldrar till barn med T1DM lär sig, över tid hantera omvårdnaden som sjukdomen medför, men det finns svårigheter kring hanteringen av ansvaret, sorgen och oron. Föräldrarna upplever brister i det långsiktiga stödet som hälso- och sjukvården erbjuder och önskar mer avlastning för att minska riskerna att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa. Vi anser att hälso och sjukvården måste erbjuda ett utökat stöd till dessa föräldrar för att tillgodose deras behov innan de riskerar att drabbas av utbrändhet.

Purpose: the main purpose was to identify in what way the clinical practice could support parents with chronically ill children. Clinical practice meaning therapist, hospital chaplain orparish priest. Questions: the main question was “in what way do hospital chaplains support parents with chronically ill children?”. This question was then divided into five sub questions. Theory: Pargament’s theory of religious coping from 1997 and 2000. The theory describes the religious coping process in 8 steps, 3 coping styles, 4 different coping mechanisms, 13 coping strategies and 5 main functions for religion. Conclusions: the diverse ways the hospital chaplain supported the parents are described as phenomenon or roles. The clinical practice could focus on four main areas. 1) actively search for parents that might benefit help from the hospital chaplains, as these parents often are overlooked by other support systems 2) support the parent in re-constructing her/his faith 3) support the parent in changing coping style 4) support the parent to reconciliation and transition to her/hisnew life with the child. Pargament’s theory was adjusted to a Swedish secular context and filledwith added content. I also presented a first attempt at bridging Pargament’s framework from year1997 and from year 2000.

Kroniskt sjuka tar idag flera beslut om hur de på egen hand ska behandla sin sjukdom, genommediciner, kost och träning. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan kronisktsjuka och låg hälsolitteracitet. Definitionen av hälsolitteracitet är förmågan att tolka text,dokument och nummer som står i samband med varandra, samt förmågan att fungera isjukvården (Baker, 2006). Personer med kroniska sjukdomar har sämre kunskap om sittsjukdomstillstånd och tillgängliga behandlingar, vilket leder till sämre hälsoutkomster.Kroniskt sjuka har god tillgänglighet att utföra medicinska mätningar i hemmet, vilket ledertill en mer förståelse för sin egna sjukdom och bättre hälsoutkomst. Omfattande mängderlångtidsdata sparas idag inom vården, vilket har gjort data mer komplex. För att kunna tolkaoch förstå datan behövs det ett sätt att visualisera hälsodata på, så att det kan omvandlas tillinsikter och ny kunskap. Ett område som skulle kunna möta utmaningarna inom visualiseringav hälsodata är spelvisualisering. Syftet med studien var att undersöka om kunskap omvisualisering som tidigare enbart används i speldesign kan placeras på hälsodata och såledesstötta hälsolitteraciteten hos kroniskt sjuka. Studien har tillämpat en designforskingsansats,där designriktlinjer för visualisering inom spel implementerades i en prototyp, för att kunnaidentifiera hur hälsodata lämpligast kan visualiseras. Studien resulterade i fem designförslagför hur hälsodata kan visualiseras för att stötta hälsolitteracitet. / Today, chronically ill make several decisions about how to treat their medical condition through medication, diet and exercise. Previous research shows that there is a connection between chronical illness and low health literacy. The definition of health literacy is the ability to interpret text, document and numeracy that are interrelated, as well as the ability to function in the health care system (Baker, 2006). People with a chronical illness have inferior knowledge about their health and available treatments, leading to poor health outcomes. Chronically ill people have good accessibility to perform medical measurements at home, which leads to a greater understanding of their own illness, and better health outcomes. Large amounts of long-term healthdata is today stored in the health care system, which has made the data more complex. To be able to interpret and understand this data there is a need to visualize health data in a way that it can be transformed into insights and new knowledge. One area that could possibly meet the challenges of visualizing health data is game visualization. The purpose of the study was to investigate if common game visualization patterns can be effectively applied to health dataand thus support the health literacy of people with a chronicall illness. This was accomplished through a design research approach, where design guidelines for visualization in games were implemented in a prototype. It was done to identify how health datacan best be visualized. The study resulted in five design suggestions for how health data can be visualized to support health literacy.

Swedish healthcare is facing a major challenge in the future caused byhigher needs for care, large staff redundancies and increased costs.Chronically ill people who belong to a large part of the care burden arealso expected to increase. To respond to the increased burden, severalcare units around Sweden have turned to the digitalsolution. Digital homemonitoring is a digital tool used in the care of the chronic illness. Thepurpose of this report is to investigate what experiences caregivers havewith digital home monitoring in the care of the chronically ill. The carework for the chronically ill is important because it affects the results of thechronically ill person's health condition. Data collection methods usedwere qualitative interviews with healthcare professionals and reportsfrom reliable sources. The theoretical framework is based on the theorymodel: The eHealth enhanced chronic care model (eCCM) which describesvarious components and how digital tools affect care for the chronicallyill.Results from the study show both positive and negative effectswhen using digital home monitoring. When there is a willingnessfrom patients to use the system, it contributes to a positive effect onthe state of health. Which lead to an indirectly increase of thecaregiver's experience of the tool. When a patient feels reluctant touse the system, the use has a negative effect on both the patientand the caregiver. Suggestions for further research are to dofurther research on digital home monitoring, but also focus on thenegative effects to find future solutions. / Den svenska sjukvården står inför en stor utmaning i framtiden somorsakas av högre behov av vård, stora personalavgångar och ökadekostnader. Kroniskt sjuka som tillhör en stor del av vårdbelastningenförväntas även öka. I ett försök att besvara den ökade belastningen harflera vårdenheter runtom i Sverige vänt sig mot den digitala lösningen.Digital hemmonitorering är ett digitalt verktyg som används vid vård avkroniskt sjuka. Syftet med denna rapport är att undersöka vilkaerfarenheter och upplevelser vårdgivare har med digital hemmonitoreringvid vård av kroniskt sjuka. Vårdarbetet för kroniskt sjuka är viktigteftersom det påverkar resultaten av kroniskt sjukas hälsotillstånd.Datainsamlingsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer medvårdpersonal och rapporter från tillförlitliga källor. Det teoretiskaramverket bygger på teorimodellen The eHealth enhanced chronic caremodel (eCCM) som beskriver olika komponenter och hur digitala verktygpåverkar vård vid kroniskt sjuka.Resultat från studien visar både positiva och negativa effekter vidanvändningen av digital hemmonitorering. När det finns en vilja frånpatienter att använda systemet bidrar det till en positiv effekt påhälsotillståndet. Det ökar då indirekt vårdgivarens upplevelse avverktyget. När en patient känner motvilja till att använda systemet,påverkar användningen negativt för både patienten och vårdgivaren.Förslag till vidare forskning är att forska vidare på digital hemmonitorering, men fokusera även på de negativa effekterna för attfinna framtida lösningar.