Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka ungdomars syn på vikt och hälsa. Detta gjordes med följande frågeställningar: (1) Finns det förutfattade meningar hos ungdomar om olika kroppstyper sett ur ett hälsoperspektiv? (2) Hur ser ungdomar på viktens betydelse för hälsan? (3) Hur ser ungdomar på dagens kroppsideal sett ur ett hälsoperspektiv? Metod För att uppfylla syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet skedde via ett bekvämlighetsurval och bestod utav sex tjejer och tre killar i åldern 16–19 år med en medelålder på 17,8 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades och tolkades sedan med hjälp av en innehållsanalys och vår valda teoretiska utgångspunkt, kontaktteorin. Resultat Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar hos respondenterna om olika kroppstyper. De förutfattade meningarna framträdde som positiva eller negativa tankar kopplade till de olika kroppstypernas hälsa och levnadsvanor. Vidare sågs en hög kroppsvikt på grund av mycket fettmassa som negativt för en individs hälsa medan en hög kroppsvikt på grund av muskler ansågs positivt. Delade meningar fanns om hur respondenterna såg på dagens kroppsideal ur ett hälsoperspektiv. De respondenter som bedömde idealen som hälsosamma menade att de syftar till att vara smal och vältränad. Medan andra menade att de ställdes stora krav på hur en individ bör se ut för att klassas som hälsosam. Slutsats Enligt oss fanns det bristande kunskap hos ungdomar om detta ämne. För att minska förutfattade meningar om olika kroppstyper så tror vi att det på samhällsnivå krävs insatser med syfte att informera om vad forskning säger om vikt och hälsa. Annars ser vi en risk att kroppsmissnöje, stigmatisering och ätstörningar kan fortsätta öka om ingenting görs för att minska det.

Vi lever i ett samhälle där det råder en patriarkal struktur som bland annat innefattar hårt inpräntade normer. Även om vi har tagit oss framåt bland annat när det kommer om frågan till jämställdhet, har vi fortfarande en bit var på vägen. Det finns forskning som har visat att det i reklam sällan förekommer personer som går utanför den västerländska sociokulturella normen - och att mångfald är något som är knappt förekommande i reklambranschen. Men i och med att vi lever i ett samhälle som är under ständig utveckling, går det att se att det finns en rörelse som kräver förändring och har börjat ifrågasätta dessa normer. Denna studie har undersökt hur reklamkampanjer av svenska företag ser ut när det kommer till representation av mångfald och normbrytande attribut - samt huruvida det går att se någon form av utveckling och förändring över tid.

Tv-spel har sedan dess begynnelse kontinuerligt växt storartat och är numera en stor ekonomisk nöjesindustri med flera miljoner användare varje dag. Tv- och film har under flera år granskats och undersökts gällande exempelvis vilka meddelanden dessa sänder ut och reproducerar till dess konsumenter genom bland annat könsroller, våld, etnicitet och klass. Även om tv-spel som medieplattform även blivit granskad gällande liknande fenomen som tv- och film så är forskningsområdet fortfarande relativt smalt. De flesta undersökningar om genusrepresentationer i tv-spel brukar handla om exempelvis Lara Croft i Tomb Raider-serien som anses vara arketypen för just detta eller andra typiska fall. Jag ville istället utföra en undersökning på ett tv-spel som är populärt i skrivande stund och valet föll sig slutligen på actionspelet Overwatch av spelutvecklaren Blizzard Entertainment. Syftet med denna studie är att undersöka de kvinnliga och manliga karaktärerna i spelet och se om det råder någon skillnad kring hur dessa har representerats och gestaltats genom bland annat kroppstyper och sedan försöka svara på frågan varför resultatet kan tänkas se ut som det gör. För att utföra analysen har metoden bestått av en semiotisk bildanalys av karaktärernas officiella översiktsbilder, detta för att kunna få ett så detaljerat resultat som möjligt.  Studien utgår från en teoretisk ram som behandlar bland annat femininitet och maskulinitet i populärkultur, teorier om hur tv-spelbranschen är mansdominerad, vilket i sådant fall avspeglar hur kvinnor gestaltas, samt verktyg från feministisk filmteori som Laura Mulveys ”the male gaze”, vilket baseras på idén att kamerans perspektiv i film ofta är utifrån en mans ögon. Resultatet i denna studie visade att de analyserade kvinnorna i spelet följde en tydlig mall gällande kroppstyper och flera av karaktärerna är gestaltade med översexualiserande klädsel. De manliga karaktärerna har ett betydligt bredare spektrum vad gäller gestaltningen av kroppstyper. Spelet Overwatch och dess karaktärer följer samma mönster som tidigare uppmärksammats i genusforskning inom tv-spel och ett flertal uppmärksammade företeelser som exempelvis Anita Sarkeesians teori ”kvinnan som pris” i tv-spel finns även att utläsa i detta exempel. Det kan argumenteras för att kvinnorna i spelet är gestaltade på detta vis för att tillfredsställa en antagen heterosexuell manlig publik eller för att manliga tv-spelutvecklare projicerar sina egna sexuella preferenser vid gestaltningen av spelets kvinnliga karaktärer.

Denna undersökning har fokuserat på kvinnliga spelare och deras uppfattning och val av kvinnliga spelkaraktärer då representationen av kvinnliga karaktärer i spel är mindre varierad än den av manliga. Målet med undersökningen var att undersöka vilken av de fyra karaktärerna i undersökningen de valde baserat på utseende, och spelklass, samt ifall de kände sig representerade av någon av karaktärerna och hur de motiverade sina val. Detta för att undersöka vad av utseende och spelklass som väger tyngst hos kvinnliga spelare och, ifall utseende väger tyngre; vilka designval de anser mest viktiga hos karaktären. Resultaten av undersökningen tyder på att spelklass är viktigare vid val av karaktär men att det även finns en efterfrågan gällande en bredare representation av kvinnliga spelkaraktärer.

Denna studie undersöker hur ett alternativt graderingssätt baserat på förhållandet mellan midja och stuss kan implementeras för att förbättra passformen på dambyxor. Ett vanligt förekommande passformsproblem är att kvinnor som har en rakare eller kurvigare kroppsform upplever svårigheter med att uppnå god passform i både midja och stuss, vilket leder till att en stor del av befolkningen har svårt att hitta byxor som passar. Studien baseras på data från 3D- skanningar av drygt 1000 testpersoner med stussmått som motsvarar storlek 32–48. För att undersöka passformen för kvinnor med varierande kroppstyper delades testpersonerna in i kategorierna rak, medel, och kurvig baserat på förhållandevärdet för midja och stuss, och målet var att förbättra passformen för personerna i samtliga tre kategorier. Resultatet visade att bara genom att byta till ett förhållandebaserat graderingssätt i ”medelserien” kunde fler av testpersonerna uppnå god passform jämfört med det tidigare måttbaserade graderingssättet. När storlekssystemet sedan utökades med den raka och kurviga serien kunde 90% av testpersonerna i studien uppnå god passform. / This study explores how an alternative way of grading based on the ratio between waist and hip can be implemented to improve the fit on women’s trousers. A common fit issue is that women with curvier or straighter body shapes experience difficulties achieving good fit in both waist and hip, which results in a major part of the population having a hard time finding well-fitting trousers. The study is based on data from 3D-scannings of over 1000 test subject with a hip measurement that equals size 32–48. To evaluate fit for women with varying body shapes, the test subjects were divided into the three categories straight, medium, and curvy based on their hip-to-waist ratio, and the goal was to improve the fit for all three groups. The result shows that by only switching to a ratio-based way of grading in the “medium group”, a bigger portion of the test group could achieve good fit compared to the old measurement-based way of grading. When the size system was then extended with the straight and curvy series, 90% of the test subject could achieve good fit.