No description available.

<p>The purpose of this study is to describe how expatriates at Handelsbanken in France, Hong Kong, China, Russia and Singapore have adapted to the host culture. To illustrate how well they acculturated following seven factors have been chosen: Time, previous international experience, cultural distance, language, work environment, spouse acculturation and met expectations. The study was conducted through interviews with six expatriates and surveys answered by nine expatriates. Our study shows that the expatriates have experienced different lengths for cultural adaptation. The majority of the respondents indicated that it took up to six months before they adapted culturally. The expatriates described that it took longer to adapt to work in the new country than they had expected. Furthermore, the study shows that the expatriates felt the need for cultural understanding both on a private as well as a professional level.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur expatriater på Handelsbankens kontor i Frankrike, Hong Kong, Kina, Ryssland och Singapore har anpassat sig kulturellt till respektive land. För att beskriva den kulturella anpassningen har följande sju faktorer valts: Tid, tidigare erfarenheter, kulturella skillnader, språk, arbetssituation, medföljande och förväntningar. Studien baseras på intervjuer med sex expatriater samt enkätsvar från resterande nio expatriater i de fem länderna. Studien visar expatriaterna har upplevt att anpassningen har tagit olika lång tid. Majoriteten av de tillfrågade angav att det tog upp till sex månader innan de anpassat sig kulturellt. Expatriaterna beskrev att det tog längre tid att anpassa sig till arbetet i det nya landet än vad de förväntat sig. Vidare visar studien att expatriaterna upplevt att det både privat och arbetssituationsmässigt finns behov av en förståelse för landets kultur.</p>

The purpose of this study is to describe how expatriates at Handelsbanken in France, Hong Kong, China, Russia and Singapore have adapted to the host culture. To illustrate how well they acculturated following seven factors have been chosen: Time, previous international experience, cultural distance, language, work environment, spouse acculturation and met expectations. The study was conducted through interviews with six expatriates and surveys answered by nine expatriates. Our study shows that the expatriates have experienced different lengths for cultural adaptation. The majority of the respondents indicated that it took up to six months before they adapted culturally. The expatriates described that it took longer to adapt to work in the new country than they had expected. Furthermore, the study shows that the expatriates felt the need for cultural understanding both on a private as well as a professional level. / Syftet med uppsatsen är att beskriva hur expatriater på Handelsbankens kontor i Frankrike, Hong Kong, Kina, Ryssland och Singapore har anpassat sig kulturellt till respektive land. För att beskriva den kulturella anpassningen har följande sju faktorer valts: Tid, tidigare erfarenheter, kulturella skillnader, språk, arbetssituation, medföljande och förväntningar. Studien baseras på intervjuer med sex expatriater samt enkätsvar från resterande nio expatriater i de fem länderna. Studien visar expatriaterna har upplevt att anpassningen har tagit olika lång tid. Majoriteten av de tillfrågade angav att det tog upp till sex månader innan de anpassat sig kulturellt. Expatriaterna beskrev att det tog längre tid att anpassa sig till arbetet i det nya landet än vad de förväntat sig. Vidare visar studien att expatriaterna upplevt att det både privat och arbetssituationsmässigt finns behov av en förståelse för landets kultur.

Över 3 000 svenska studenter åker på utbytesstudier till en mer eller mindre främmande kultur varje år, av individuella anledningar och med individuella förväntningar. De flesta antas tänka mer på kulturen de åker till innan snarare än efter utbytet, men upplevelser av omvänd kulturchock har rapporterats av flera forskare på området, dock framför allt på amerikanska studenter som varit på utbyte under längre tid. Omvänd kulturchock är en andra våg av kulturchock som kan uppstå när en person återvänder till sin hemkultur efter en tid utomlands, vilket kan leda till en fas av depression. Denna studie ämnade att utforska detta på svenska studenter som hade varit på utbyte under en termin, genom att utföra semistrukturerade intervjuer med 13 studenter. Studien påbörjades av en tanke av att dessa utbytesstudenter lever i ett slags internationellt community, det vill säga att de i princip endast umgås exklusivt med andra utbytesstudenter, vilket gör att utbytesstudenterna har mindre kontakt med utbyteskulturen och därmed inte upplevde omvänd kulturchock. Detta visade sig till synes vara sant, då det bidrog till den generella bristen av anpassning som de intervjuade studenterna verkar ha gjort. Detta gjorde att de inte behövde återanpassa sig vid hemvändning och därmed inte alls eller till väldigt låg grad hade upplevelser av omvänd kulturchock. Vidare verkar den korta tiden på utbytet och bristen på stressmoment under utbytet påverkat den låga graden av anpassning.

Ikea och Muji är två multinationella företag vars affärsidéer utgår från att sälja heminredning i en tillgänglig prisklass. Företagande över olika geografiska marknader ställer i sin tur särskilda krav på marknadsföringen, som kräver anpassning till den lokala kulturen i fråga. För snäv kulturell anpassning kan ändock ge upphov till att konsumenter på andra marknader reagerar negativt, graden av kulturell anpassning är därför en svår balansgång. Denna uppsats syftar till att undersöka kulturell anpassning i reklamfilm hos multinationella företag. Studien har genomförts genom en semiotisk innehållsanalys av Ikeas och Mujis reklamfilmer på den svenska och japanska marknaden. Studien visar i stora drag på att attribut kopplade till den japanska kulturen är mer framträdande i reklamfilmerna än den svenska kulturen. Det ses med avseende på både reklamfilm riktad till den japanska marknaden och reklamfilm producerad av Muji; som ett japanskt varumärke verksamt på andra marknader.

Title: “What is Swedishness for you?” *Long silence* – A reception study about what role film as a medium with the film “Sveriges bästa svensk” can play in discussions that consist of Swedishness and integration. Authors: Emma D Markovic and Martin Nilsson. Research problem: In terms of reception of film in order to generate discussions on a determined theme, we identified a gap in the research field of integration and Swedishness. Therefore this study fills a great space in this field. Aim &amp; Research question: This study aims to add new research of the reception of film in relation to the concept of Swedishness. It’s written in the media and communication science field. The key question is: What role film as a medium with the film "Sveriges bästa svensk" as an example, can play to generate discussion and question the perception of Swedishness. Method/material: Qualitative focus group interviews were conducted with two groups consisting of people aged 50–80 years, where elders borned in Sweden and Iran were represented. Theoretical framework: Stuart Hall's theory of encoding/decoding which is enhanced by the following concepts: Swedishness, identity, ethnicity and cultural adjustment. Main results: It is shown that film plays an important role when it comes to generating discussion about Swedishness, but also that film as a medium is complex when it comes to reception and interpretation. In light of the theory it is clear that a majority of the participants have difficulties to relate to the film or even accept the story because of their preconceptions. It also proves to be difficult for all participants to point out what is typically Swedish, but during the discussions codes that distinguishes the Iranian culture from the Swedish are found, which helps them to more easily discern the things that are perceived as Swedish. Social importance: We want to contribute to the social debate about integration in contemporary Sweden. We found that film can be used to raise questions related to this subject. Number of pages: 40. Course: Media and communication studies C. University &amp; Department: Uppsala University, Department of Informatics. Period: HT 2016. Tutor: Paola Sartoretto.

With increased globalization more companies are sending their employees abroad in order for the company’s survival on the market. Many studies in the field of International Business describe unsuccessful foreign assignments and the importance of intercultural support regarding expatriation. Due to the fact that company X is an international organization we found an interest in studying how the company handles their expatriation process in Sweden. This became the purpose of our study. A survey was made on company X’s expatriates in Stockholm to find a pattern among the expatriate’s experiences and their needs for intercultural support. The results have shown that the support recommended in theory is also the support desired by the expatriates. The study shows that the variables which primarily have an impact on company X’s expatriates and their adjustment to the Swedish culture are: intercultural communication and competency, company support and how those accompanying the expatriates experience the new society. In terms of best results regarding expatriates cultural adjustment and integration into the Swedish society the study shows that cross-cultural training and support are the most important variables.

Kulturella skillnader världen över leder till att företag väljer mellan standardisering och anpassning av marknadsföringsstrategier i internationaliseringsprocessen. Denna fallstudie undersöker hur modeföretaget Gucci anpassar eller standardiserar sin marknadsföring beroende på den nationella kulturen, mer specifikt den italienska och den kinesiska kulturen. Teori från Hofstede et al. (2010) presenteras för att illustrera kulturella skillnader såväl som teori om ursprungslandseffekten presenteras för att se hur ursprungslandet speglas i marknadsföring. Genom en kvalitativ studie undersöks marknadsföringskampanjer samt inlägg från Twitter och Weibo för att besvara studiens forskningsfråga. Studiens resultat och slutsats visar på att anpassning sker i större utsträckning till den kinesiska marknaden och att den anpassning som sker är beroende på den nationella kulturen. Dessutom resulterade marknadsföringen att vara både standardiserad och anpassad, däremot kan inga starka slutsatser dras gällande Guccis standardisering. Hur globala modeföretag förhåller sig till nationella kulturer i reklamsyfte fortsätter vara av intresse för framtida studier.

Syftet med studien är att undersöka och belysa faktorerna som kommer till uttryck i reklamfilmer, utifrån Hofstedes nationskulturella perspektiv. Detta genom att granska tre olika idrottsrelaterade bolag utifrån tre olika marknader. En kvalitativ metod tillämpades genom att observera tolv reklamkampanjer, fördelat på fyra per bolag. Detta för att skapa förutsättningar för att utförligt svara på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att vi utifrån studien kan dra slutsatsen att företagen inte använder sig av endast ett tillvägagångssätt, i vad som kommer till uttryck i videoklippen. Dock finns underlag som talar för en standardisering hos alla tre företagen ur ett globalt perspektiv. Det förekommer också en lokal anpassning som däremot uttrycker sig olika bland företagen.

Globalisering har lett till en ökning av individer som lever i en annan kultur än sin egen vilket innebär att kunskap om interkulturell kommunikation har blivit viktigare än någonsin. Ett område som ännu inte forskats om är svenskars anpassning till den japanska kulturen. Tidigare forskning visar att individer genomgår olika faser vid kulturanpassning samt att Japan är ett land där utlänningar vanligtvis upplever svårigheter med att förstå och integreras i. Syftet med studien var att undersöka inom vilka kulturella dimensioner svenskar upplever svårigheter i en kultur som skiljer sig mycket från deras egen samt att bidra med kunskap om hur svenskar anpassar sin kommunikation till en främmande kultur med normer och sociala regler som skiljer sig från deras egen. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra svenskar som bott i Japan intervjuades. Intervjuerna analyserades därefter med en tematisk analys som tog avstamp i teorierna Hofstedes nationella kulturdimensioner samt Tvärkulturell kodväxling. Resultatet visade att det i den japanska kulturen svenskar hade mest svårigheter med att anpassa sig till var hierarkier, kommunicera i led, upprätthålla gruppharmoni, att japaner undviker dem samt att implementera förändring. I resultatet framgick det att svenskarna först behövde förstå de kulturella skillnaderna för att kunna anpassa sin kommunikation till den japanska kulturen, men att deras anpassade beteende ofta kändes onaturligt då de behövde sätta sina egna kulturella värderingar åt sidan. / Globalization has resulted in an increase in the number of individuals living in a culture other than their own, which makes knowledge about intercultural communication more important than ever. One area that has yet to be properly researched is the Swedish people's adjustment to Japanese culture. Previous research shows that individuals go through different stages during the cultural adjustment period and that Japan is a country where foreigners usually struggle to understand and integrate into the culture. This study aimed to research which cultural dimensions Swedes experience difficulties within a foreign culture with significant differences from their own, as well as contribute knowledge about how Swedes adjust their communication to foreign cultural norms and social rules. A qualitative interview study was used to research this topic in which four Swedish people with experience living in Japan were interviewed. The interviews were then analyzed using a thematic analysis utilizing Hofstede’s Cultural Dimension Theory and the theory of Cross-Cultural Code-Switching. The result showed that the parts of Japanese culture that Swedish people struggled with the most were hierarchies and hierarchical communication, maintaining group harmony, being avoided by the Japanese, and implementing change. The result showed that Swedish people first needed to understand the cultural differences to adjust their behavior to the Japanese culture. Still, the adjustments often felt unnatural because they had to discard their cultural values in the process.