The main purpose of this study is to explain international students’ social and cultural adaptation to the new environment at Linnaeus University in Växjö. Multiple research methods were used as this study has gathered and analyzed both qualitative and quantitative data, however with an emphasis on the qualitative. Six interviews were conducted and 103 survey responses collected. The data was analyzed in light of four theories; Bourdieu’s theory of social capital, Ebaugh’s theory of role exit, Elias and Scotson’s theory of established and outsiders, and Stier’s description of the role of socialization for cultural learning. The results of the study indicates that the international students form an initial, small social network consisting of other international students through meeting people in class, in their living corridors and on events organized by the University’s organizations. This small social network expands as students meet new friends through their existing social network; through “a friend of a friend”. The social network functions as social capital as the students get access to resources such as jobs, organizations and a less segregated living situation through their friends and acquaintances. The growing social network in time also includes Swedish students, and having Swedish friends help facilitate the students’ cultural adaption. The students get re-socialized into Swedish culture through interaction with Swedish people; by receiving rewards when doing something right and sanctions when doing something wrong. While adapting to Swedish norms they disengage in norms from their home culture. This re-socialization can be viewed as a version of role exit. The final stage of the cultural adaptation is when the Swedish norms have been internalized with the international student to the point where he or she feels like it is a part of his or her personality.

Abstract (sv): Denna uppsats undersöker de lärande- anpassningsprocesser som svenskar genomgår när de etablerar sig på internationella arbetsplatser. Med fokus på svenskar som arbetar i olika länder utgår studien från dessa två forskningsfrågor: Hur beskriver svenskar sina erfarenheter av att etablera sig på en arbetsplats utomlands? Vilka möjligheter och utmaningar identifierar svenskar i dessa sociala lärande- och anpassningsprocesser? Studien besvarar dessa frågor genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att utforska individuella erfarenheter av kulturell och professionell anpassning. Informanterna valdes genom snöbollsurval, där initiala kontakter inom forskarnas nätverk utökades för att inkludera ett brett spektrum av erfarenheter och perspektiv. Totalt intervjuades sex svenskar som arbetar utomlands, var och en med unika insikter om anpassningsprocessen i deras specifika geografiska och professionella kontext. Teoretiskt stödjer sig arbetet på Albert Banduras Social Cognitive Theory och teorin om situerat lärande av Lave och Wenger, vilket ger insikt i hur individer lär sig genom social interaktion och deltagande i arbetspraxis. Genom en tematisk analys av intervjudata framträder viktiga teman som drivkraft, kulturell anpassning och anpassningsstrategier. Resultaten visar att både inre drivkraft och en stark självförmåga är avgörande för framgångsrik anpassning. Kulturell anpassning framstår som en kontinuerlig process, där informanterna balanserar mellan att integrera sig i den nya miljön och behålla vissa svenska kulturella värderingar. Anpassningsstrategierna som utvecklas är centrala för att navigera i och dra nytta av den nya arbetsmiljön. Studien belyser vikten av proaktivitet och flexibilitet i dessa dynamiska lärande- och anpassningsprocesser. Denna forskning bidrar till en fördjupad förståelse av de komplexa processerna som individer genomgår när de flyttar mellan olika kulturella och professionella kontexter. Insikterna kan vara värdefulla för både organisationer och individer i en globaliserad arbetsvärld, och bidrar till kunskap om hantering av kulturella skillnader och sociala lärandeprocesser. Abstract (en): This thesis explores the learning and adaptation processes Swedes employees undergo when establishing themselves in foreign workplaces. Focusing on Swedes working abroad, the study is based on two research questions: How do Swedes describe their experiences of establishing themselves in a workplace abroad? And what opportunities and challenges do they identify in these social learning and adaptation processes? The study addresses these questions through a qualitative approach using semi-structured interviews to explore individual experiences of cultural and professional adaptation. The informants were selected through a snowball sampling method, where initial contacts within the researchers' network were expanded to include a wide spectrum of experiences and perspectives. A total of six Swedes working abroad were interviewed, each providing unique insights into the adaptation process in their specific geographical and professional context. The study is supported by Albert Bandura's Social Cognitive Theory and the theory of Situated Learning from Lave and Wenger, which provides insight into how individuals learn through social interaction and participation in work practices. A thematic analysis of the interview data reveals key themes such as motivation, cultural adaptation, and adaptation strategies. The results show that both internal motivation and a strong sense of self-efficacy are crucial for successful adaptation. Cultural adaptation emerges as a continuous process, where the informants balance integrating into the new environment and maintaining certain Swedish cultural values. The adaptation strategies developed are central to navigating and benefiting from the new work environment. The study highlights the importance of proactivity and flexibility in these dynamic learning and adaptation processes. This research contributes to a deeper understanding of the complex processes individuals undergo when moving between different cultural and professional contexts. The insights can be valuable for both organizations and individuals in a globalized work world, contributing to knowledge about managing cultural differences and social learning processes.

In dieser Arbeit werden drei schwedische Übersetzungen von Kleists Komödie Der zerbrochene Krug in Bezug auf die Verhaltensweisen zum Stil analysiert, die in den Übersetzungen zum Ausdruck kommen. Die Analyse betrifft vor allem solche stilistischen Mittel, die Werner Koller formal-ästhetische Qualitäten nennt, so wie Sprachspiel, den Blankvers oder Metaphorik. Ich habe einerseits versucht zu entscheiden, ob die Übersetzungen des betreffenden Stilmittels in erster Linie ziel- oder ausgangssprachlich ausgerichtet sind, andererseits inwiefern der stilistische Aspekt bei den Übersetzern überhaupt einen hohen Stellenwert hat oder ob er pragmatischen Rücksichten den Vorrang lassen muss. Die Übersetzungen weisen große Unterschiede auf. In Nils Personnes Übersetzung hat die Stiltreue im Verhältnis zur pragmatischen Adaption einen sehr hohen Stellenwert und er versucht den Stil durch ausgangssprachliche Mittel zu bewahren. In Carl-Edward Nattséns Übersetzung dagegen hat die pragmatische Adaption den höchsten Stellenwert, doch in den Fällen, wo er den Stil überhaupt wiedergibt, tut er das abwechselnd mit ziel- bzw. ausgangssprachlichen Mitteln. Nur in Horace Engdahls Übersetzung fällt eine überwiegend zielsprachliche Ausrichtung mit einem hohen Stellenwert des stilistischen Aspekts zusammen und nur dann wird der Stil im Sinne Kollers formal-ästhetischer Qualitäten in einem höheren Grad wiedergegeben. Die verschiedenen Strategien können mit den verschiedenen Zwecken der Übersetzer zusammenhängen, sowie mit den Übersetzungsidealen, die vorherrschend waren, als die Übersetzungen geschrieben wurden / I det här examensarbetet undersöks tre svenska översättningar av Kleists komedi Der zerbrochene Krug med avseende på de förhållningssätt till stil som där kommer till uttryck. Analysen gäller särskilt sådana stilistiska medel som Werner Koller kallar formal-estetiska kvaliteter, som ordlekar, blankvers och metaforik. Dels har jag försökt avgöra om översättningarna av de aktuella stilmedlen i första hand är mål- eller källspråksorienterade, dels huruvida den stilistiska aspekten överhuvudtaget prioriteras eller om den får vika för pragmatiska hänsyn. Analysen visar på stora skillnader mellan översättningarna. I Nils Personnes översättning har stiltrogenhet hög prioritet jämfört med den pragmatiska anpassningen och han försöker återge stilen med källspråkliga medel. I Carl-Edward Nattséns översättning däremot har den pragmatiska anpassningen högst prioritet men i de fall han alls återger stilen gör han det omväxlande med mål- och källspråkliga medel. Endast i Horace Engdahls översättning sammanfaller en målspråklig orientering med hög prioritet hos den stilistiska aspekten och bara där återges stilen i Kollers formal-estetiska bemärkelse i någon högre grad. De skilda strategierna kan förklaras med översättarnas olika syften och med de översättningsideal som var rådande när översättningarna gjordes.

År 2019 gjordes SAHA-studien vid Linköpings universitet där internetadministrerad kognitiv beteendeterapi gavs till arabisktalande i Sverige med depressions- och ångestproblematik med samtidiga komorbida tillstånd. Terapin var kulturellt anpassad samt skräddarsydd för denna population. De utfallsmått som nyttjades var Patient Health Questionnaire, Generalised Anxiety Disorder 7-item scale, Insomnia Severity Index, Perceived Stress Scale 14-item scale, Impact of Event Scale Revised och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (PHQ-9, GAD-7, ISI, PSS-14, IES-R 22, BBQ). Resultaten i den var lovande. Den nuvarande studien avsåg att följa upp eventuella långtidseffekter för dessa symtomminskningar samt kvalitativt undersöka upplevelsen av att ha deltagit i denna IKBT-behandling. Denna studie var således en mixed method studie som både nyttjade de ovan nämnda utfallsmåtten, telefonintervjuer samt tematisk analys. Resultatet visar på signifikanta långtidseffekter för depression, stress och PTSD, men inte för ångest, insomni och livskvalitet. Den tematiska analysen genererade sex olika teman kring deltagarnas upplevelser av IKBT-behandlingen som belyser både aspekter som tidigare lyfts i forskning kring denna population samt nya aspekter gällande behoven hos denna population för effektiv internetbehandling. Mer forskning behövs emellertid inom detta område då denna studie utifrån författarnas kännedom var den första av sitt slag i Sverige.