Detta arbete utgår från en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar och andra texter frånmuseilektioner.se. Mitt syfte är att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera deninstitutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som återfinns för ett sådantarbete och därmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jagundersöker gör jag ett försök att se hur eleven är tänkt att agera, vilken roll denne tillskrivs ochdärmed hur kulturen förhåller sig till den enskilde eleven.Konst och kulturpedagogik står traditionellt inför ett dilemma där pedagogen väger ensträng förmedling av föremål och konst mot en öppen reception där mottagaren lämnas fri att sevad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnaserfarenhet hanteras kan jag närma mig en förståelse för hur ovanstående dilemma hanteras ihandledningarna.Min analys visar att institutionens funktion som kulturbärare eller kulturskapare harinverkan på hur pedagogiken utformas och därmed hur receptionen blir behäftad med olikaramar.

This study focuses on the educational activities carried out in Swedish museums. Activity pedagogy is a concept that concerns learning with a combination of activities. The museums meet a new generation of museum visitors who want to experience and participate in the educational activities. As going from being passive participants to active actors becomes more natural, this could create a problem för the museums. The pedagogical tools that are available today for the museum educators are based on cultural-historical objectess and clothes that have a direct connection to the historical time period the museum manages. The museums act as an arena för knowledge, but it has been stated that there are shortcomings in the educational activities. The basis is the objects that are available in the museums exhibition and the educational offer is based o the exhibitions, but there is an opportunity to discuss and highlight other topics. Tactile spaces and digital tools have begun to become a more natural of the museum's activities, but there are pros and cons to it. The study is based on the educational activities carried out at Old Uppsala Museum and the Nordic Museum. A combination of observation and interview studies, but also current research of museum pedagogy has been the basis for this study. The result is that the tools available in today's museums have a basic idea, but that there is room for development. Offering visitors to participate and make suggestions for improvment is a step in the right direction. Activity pedagogy and object-based tours must be preformed for each visitor group, regardless of age. It has emerged in my study that objects incorporated in the displays increase the quality of the guided tour. This is a two years master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ”god” respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ”goda” samhället som automatisk följd av bildning och fostran. Utifrån samläsningen analyseras inom studiens andra del dokumenterade utsnitt hämtade från ett projektarbete på en skola. Detta empiriska material fyller funktionen att både exemplifiera och problematisera samläsningens utfall. Den tredje delen av studien grundar sig på de tidigare delarna och avser överskrida uppdelningen mellan scenkonstnärlig respektive pedagogisk teori/praktik genom ett framskrivande av vad som inom studien benämns som diffrakterade praktiker med implosiva konsekvenser.Genom studien analyseras det risktagande som det alltid innebär att öppna upp för liksom ingå i processer av förhandling där det inte finns några givna svar samt hur dessa processer också kräver ständiga ställningstaganden utifrån den specifika kontexten. Vidare synliggörs hur processer som ifrågasätter det förgivettagna också förutsätter vissa strukturer. Studien lyfter också fram betydelsen av andra förhållningssätt till den osäkerhet, ambivalens och det motstånd som estetiska lärprocesser exempelvis genom olika positionsförflyttningar kan resultera i. På detta sätt är avsikten att värdera dessa konsekvenser som syften i sig. I en avslutande diskussion belyses studiens resultat i perspektiv av ett samhälle präglat av förändring och mångfald och därmed också relevansen av estetiska lärprocesser i en utbildningspolitisk kontext.