Problemet som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är av betydelse för stora svenska elhandelsbolag idag, när det gäller kundnöjdhet. När man talar om elbolag idag, är det missnöjda kunder som oftast blir det främsta samtalsämnet. Allt fler elkunder tycker att det fifflas för mycket med betalfakturor och att elbolagens service fungerar dåligt. Efter avregleringen av elmarknaden 1996, har allt fler mindre elbolag försökt bryta sig in på elmarknaden för att konkurrera med de stora elbolagen, som innan avregleringen hade monopol över eldistributionen. I och med avregleringen, utsattes marknaden för hård konkurrens och kundernas krav på service ökade. Dagens kunder har blivit allt mer medvetna om att det finns fler elbolag att välja bland, än bara de tre gamla monopol företagen, Vattenfall, Sydkraft och Fortum. Någonstans på vägen, efter avregleringen, har det dock gått utför för el-jättarna. Allt fler undersökningar har visat att fler och fler av deras kunder känner missnöje och har blivit illojala till sitt elbolag. För att kunna överleva den hårda konkurrensen, och samtidigt tillfredställa sina kunder, har dessa stora elbolag varit tvungna att hitta nya vägar. Frågan är bara hur det har gått. Man kan tänka sig att de gamla monopolföretagen är för stela i sin organisation och har svårt att anpassa sig till förändringarna inom branschen. Vår undersökning handlar om hur före detta monopol elbolag ska kunna anpassa sig till en avreglerad marknad, och den fokuseras alltså främst på kundnöjdhet och lojalitet. Syftet med undersökningen som denna uppsats bygger på är att analysera och utvärdera kundhanteringsprocesser i ett stort och ett litet elbolag i Stockholmsregionen. Undersökningen har genomförts med hjälp av personliga intervjuer, med representanter från ett litet och ett stort elbolag samt enkätundersökningar bland elkunder. Teorierna som ligger till grund för genomförandet av denna uppsats är främst teorier om kundhantering samt relations- och kundinriktade marknadsföringssätt. Respektive elbolag har visat hur de arbetar för att behålla nuvarande kunder, hur de skaffar nya, samt hur de arbetar för att uppnå så nöjda kunder som möjligt. I vår slutsats kommer vi bland annat fram till att det stora elbolaget, som är ett gammalt monopolföretag, inte riktigt lyckats följa alla förändringar som har inträffat sedan avregleringen 1996, och har därför inte heller kunnat uppnå kundnöjdhet. Det mindre elbolaget verkar däremot arbeta enligt helt annorlunda koncept och även nå goda resultat gällande kundnöjdhet.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören. Ett outforskat område är dock hur tjänsteleverantören uppfattar kunden och dennes värderingar i en relation med tjänsteleverantören. Detta leder oss också till vår problemformulering: Hur resonerar tjänsteföretagens beslutsfattare med löpande kundkontakt kring kundrelationens centrala aspekter? Vidare är syftet med vår studie att undersöka och identifiera eventuella skillnader hur olika tjänsteleverantörer i branschen resonerar och värderar de för kunden centrala aspekterna i relationen. Utöver detta är syftet att kunna bidra till en ökad förståelse tjänsteleverantör och kund emellan och därigenom möjliggöra för tjänsteleverantören att leverera tjänster av ännu högre kvalitet. Vi har i studien valt att anta tjänsteleverantörens perspektiv och valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med en kunskapssyn av hermeneutisk karaktär och en konstruktionistisk vetenskapssyn. Den teoretiska referensramen, vilken har utgjort grunden i denna studie, består av teorier och forskning kring, framförallt, hur kunden värderar centrala aspekter i en relation med tjänsteleverantören. Vi beaktar i denna referensram bland annat teorier kring kundrelationer i konsultbranschen, värdeskapande, fundamentala faktorer samt kundpyramiden. Vi har med hjälp av intervjuer samlat in det empiriska materialet. Åtta intervjuer har hållits med respondenter ifrån fyra olika aktörer i branschen. Samtliga respondenter i studien har en beslutsfattande position. Valet av respondenter har strategiskt gjorts, men med inslag av en så kallad snöbollseffekt. Vid analys av insamlat empiriskt material har vi identifierat en stark korrelation mellan tjänsteleverantörens värderingar och kundens, som utgjorts av vår teoretiska referensram. Utifrån analys kan vi dra den slutsats att tjänsteleverantören uppfattar förtroende vara den absolut viktigaste faktorn i syfte att lyckas bygga långsiktiga, hållbara och goda kundrelationer. Vad gäller skillnader mellan aktörer i branschen har vi endast lyckats identifiera mycket små differenser, vilka oftast varit skillnader mellan de mindre aktörerna och de större.

Syftet med den här uppsatsen är att studera hur mindre företag i resebranschen kan använda sociala medier som en framstående marknadsföringskanal för att öka kännedomen om företagets varumärke, samt skapa ett gemensamt värde för både kund och företag. De huvudsakliga teorier som ligger till grund för den här studien är sociala medier, sociala medier som marknadsföringskanal, varumärket, segmentering, strategi, krishantering, marknadsföring och kundservice, kundrelationer och värdeskapande, word of mouth, samt framtid. / The purpose with this thesis is to study how smaller companies within the travel industry can use social media as a prominent marketing channel, in order to create increased awareness of the corporate brand and create joint value for both the customer and the company. The major theories that form the basis for this study are; social media, social media as a marketing channel, the brand, segmentation, strategy, crisis management, marketing and customer service, customer relationship and value creation, word of mouth and the future.

Lic.-avh. Västerås : Mälardalens högskola, 2004. / Härtill 5 bilagor. S. [139]-[146]: Bibliografi.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser + appendix.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.

Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Hur företag arbetar för att särskilja sin verksamhet från sina konkurrenter är ett högst relevant ämne, då dagens handel är extremt konkurrensutsatt från både fysiska butiker samt den ökade e-handeln. Den traditionella marknadsföringen som mestadels syftade mot att locka nya kunder, har till viss del bytts ut mot en mer relationsinriktad marknadsföring som ämnar att behålla och värna om sina befintliga kunder. Trots att marknadsföringens fokus har tenderat att skifta från produkten till kunden, betyder inte det att produkter har minskat i relevans i dagens samhälle. Dagens kunder är istället bättre informerade och detta kräver mer av företagen att möta deras kunskap för att kunna motsvara den förväntning som de kan tänkas ha innan.   Det har identifierats att en stor del av tidigare forskning kring detta ämne har fokuserat huvudsakligen mot dagligvaruhandel och större organisationer. Då småföretagen utgör en fundamental del för handelsmarknaden ter det sig underligt att inte mer forskning har riktats mot dessa. En del forskning menar till och med att det inte är relevant för mindre företag att arbeta med relationsförande aktiviteter då detta kräver resurser som dessa ofta inte har. Utifrån detta har vi identifierat ett forskningsgap gällande hur detta fenomen behandlas av företag inom sällanköpshandeln.   Denna studie har för avsikt att besvara problemformuleringen; Hur arbetar småföretagare inom sällanköpshandeln av beklädnadsvaror med kundrelationer?                  Teoriavsnittet innefattar en utförlig redogörelse för de begrepp och teorier som legat till grund för utformningen av studien. Det teoretiska ramverket används sedan för utforma de teman som är utgångspunkt för denna studie, och anses väsentliga för att besvara studiens syfte.   Studiens resultat indikerar att det finns tydliga incitament för att påstå att relationsfrämjande aktiviteter är en framstående aspekt även inom sällanköpshandeln. Detta går emot vad tidigare forskare som Grönroos (1995) och Day (2000, s. 24) hävdar att sällanköpshandeln inte bör använda sig av detta då de träffar sina kunder för sällan. Vidare visar resultatet av studien att begreppen relationer, lojalitet och service tenderar att vara svårbegriplig för företag, då de har svårt att urskilja vad som skiljer dessa åt och menar att de är starkt samverkande. Detta belyser komplexiteten av dessa begrepp samt indikerar att den personliga kunskapen och tolkning av begreppen spelar in på hur de tolkas.   Slutligen bidrar studien med en modell som ämnar påvisa samverkan av begreppen, och att de alla är en del av relationsmarknadsföringen. Denna modell kan tillhandahålla ledningen på företag vägledning hur de kan utforma och utveckla sin verksamhet gällande sina relationsfrämjande aktiviteter.

No description available.

Rapporten behandlar hur interaktiva webbtjänster påverkar kundrelationen. Undersökningen omfattar en fallstudie på FCC Software samt intervjuer med tre av företagets kunder. Företagets befintliga tjänster har legat till grund för undersökningen. Då befintlig litteratur anser att företag inte använder den interaktiva potential som Internet ger har undersökningen fokuserat på hur de interaktiva tjänster som företaget tillhandahållet uppfattats hos kunderna. Undersökningen har genomförts med ett perspektiv som omfattat företag och kund för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan de båda parterna i avseende på hur tjänsterna påverkar kundrelationen. Vid samtliga tjänster har värdet ökat på kundrelationer enligt båda parter fast med olika aspekter på kundrelationen. Kunderna har främst upplevt ökad kundnytta och kvalitet medan företaget upplevt ökad lönsamhet, ökad kunskapsbas samt en bättre dialog med kunden. Möjligtvis behöver företag en bättre motivering än ökad kundnytta för att utveckla interaktiva webbtjänster.