Syfte: Marknadens spelregler förändras ständigt. Förslaget om slopad revisionsplikt kommer att innebära stora förändringar för redovisningsbranschen, framför allt när det kommer till vem som vinner slaget om kunderna. I rollen som redovisningskonsult ingår inte enbart bokslut, deklarationer och siffror. Det innefattar även stor portion med service, bemötande och kommunikation. Syftet med denna uppsats är i första hand att identifiera betydande faktorer som är viktiga för att utveckla långsiktiga kundrelationer och undersöka hur Redovisningshuset i Hudiksvall AB använder sig av dessa. Mot bakgrund av undersökningens resultat är syftet i andra hand att ge förslag på hur företaget kan stärka relationen med sina kunder ytterligare för att bli mer konkurrenskraftiga.   Metod: Jag har använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod som har tagit sin form i muntliga intervjuer och en enkätundersökning. Ansatsen är deduktiv och studien bygger främst på den hermeneutiska filosofin som innebär att göra egna tolkningar och få en djupare förståelse. Resultat & slutsats: Sammantaget har Redovisningshuset lyckats bygga upp goda relationer genom nytänkande och engagerad inställning inför framtiden. Det visar sig att de har goda insikter i kundens behov vilket också förstärks av kundernas positiva utlåtande. För att stärka konkurrenskraften bör Redovisningshuset utveckla en ny vision som speglar företagets intresse gentemot kundrelationer, utöka tjänsteutbudet med coaching, identifiera kundernas framtida revisionsbehov, samt utveckla kontaktvägarna mellan kunderna och konsulterna. Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka huruvida externa marknadsföringsmetoder kan implementeras i Redovisningshusets fortsatta arbete för att locka nya kunder. Vidare kan också en djupgående marknadsplan utvecklas som stöd för att lättare identifiera möjliga kunder. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har framförallt bidragit till en djupare förståelse kring ämnet kundrelationer samt bidragit till fördelaktig information för Redovisningshusets fortsatta kundarbete. Nyckelord: Kundrelationer; Relationsmarknadsföring; Lojalitet; Kvalitet; Kundtillfredsställelse. / Aim: “The removal of the compulsory auditing claim” introduces the accounting business to new challenges. Accountants will be forced to compete for their customers.  Being an accountant does not only include annual account, declaration, and numbers; it also involves being service minded, interacting and communicating with customers. The purpose of this paper is to identify the important factors for developing long term customer relations. The aim is to find out how Redovisningshuset i Hudiksvall AB can enhance their customer relations to meet the challenges of the future. Method: To achieve my purpose I have chosen to use qualitative and quantitative methods. I have gathered data from personal interviews with several of Redovisningshuset’s employees and from a survey with the company’s costumers. I have been inspired by established theories and new literatures in the field. Result & Conclusions: Altogether, through innovative thinking and a great interest to improve Redovisningshuset has succeeded to build strong relations with their customers.  The customers’ clearly stated that the employees have good knowledge of their customers’ needs. To improve, Redovisningshuset ought to develop a new vision which reflects the company’s interest in customer relations, expand their coaching services, identify their customers’ future needs and auditing process, and develop ways of communication. My conclusion is that these things will enhance the Redovisningshuset’s competitiveness. Suggestions for future research:  Research how Redovisningshuset can use extern marketing methods to engage new customers. Further, it can be interesting to develop a profound marketing plan that can be used as a support to identify new prospects and customers. Contribution of the thesis: This paper has contributed with deeper understanding of customer relations and information which can help Redovisningshuset in their continuing process of improving customer relations.   Key words: Customer Relationship; Relationship marketing; customer focus; customer interaction; customer loyalty; Customer satisfaction.

Sammanfattning Rubrik                                                      Handlar revisorns arbete verkligen om att fria eller fälla?   Problemformulering                              Vilka faktorer är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten?   Syfte                                                       Huvudsyftet med vår studie var att diskutera anmälningspliktens användning bland svenska revisorer. Inom ramen för detta ville vi granska vilka typer av felaktigheter som kunde ligga till grund för anmälningar. Avslutningsvis ville vi analysera bakgrunden till revisorns agerande gällande anmälningsskyldigheten.   Studiens utgångspunkter                     I studien valde vi att utgå ifrån vetenskapliga teorier, lagstiftning och praxis för att kunna besvara de syften samt problemformulering studien hade som utgångspunkt.   Metod                                                      Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i studien där vi valde att intervjua personer med god erfarenhet av revisorsyrket och därmed är väl insatta i anmälningsplikten som råder, enligt svensk lag. Intervjuerna gjordes via personliga möten med respondenterna.  Vi valde att fokusera på revisorer som individer och inte på vilken byrå de arbetar på.   Slutsatser                                                 Vår studie fastställde att det inte är enskilda faktorer som är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten. Istället handlar det om att varje anmälningssituation som revisorn står inför, skall behandlas som unik och bedömas utifrån en mängd olika preferenser. Studien fastställde även att graden av misstanke för att ett ekonomiskt brott skall föreligga är avgörande för om en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten.

Vi har gjort en fallstudie på ett företag som jobbar i projektform, den normala definitionen på projekt är att det har tidsram och när tiden för projektet tagit slut tar även relationer som skapats i projektet slut. Vi har undersökt vad som händer efter projektets slut och vad det kan finnas för motiv för ett företag att investera vidare i en kundrelation efter det att tiden för projektet tagit slut. Syftet med vår uppsats var att undersöka varför vissa relationer som skapats mellan företag och kund under ett projekt överlever efter att tiden för projektet tagit slut. För att besvara vårt syfte har vi gjort intervjuer med tre personer som jobbar på fallföretaget och två kunder till fallföretaget. Genom vår studie visar vi att det i vissa situationer kan föreligga motiv för ett företag att upprätthålla en kundrelation efter projektets slut. Motiv för att upprätthålla en kundrelation är bland annat lönsamhet och kundens potential att bidra till företagets värde och rykte. Studien visar också att strategi för upplösning av en kundrelation kan vara viktig och att det är av stor vikt för företaget att veta vilka relationer som bör upplösas och vilka de bör försöka upprätthålla efter projektets slut.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga Mary Kays och L’Oréals marknadsföringsstrategier samt undersöka ifall de, av våra informanter, uppfattas i enlighet med företagens värderingar. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer vid tre tillfällen med unga kvinnor i åldrarna 21-25 år. Resultat: L’Oréals marknadsföring består av medievalsstrategierna Bombmatta och Kotlers fyra P. Den första visar på hur deras TV-reklam ofta visar en ny produkt meden ny känd person. Den andra strategin visar på hur L’ORÉAL har tänkt när det gälleratt marknadsföra sina produkter, genom att de har tänkt på produkt, plats, pris ochpåverkan. Mary Kay gör tvärtemot, de och deras konsulter marknadsför sig integenom traditionella medier utan genom sociala nätverk, en så kallad “tell a friend”-metod. För att konsulterna ska få nya kunder använder de sig i sin tur av sinanuvarande kunders sociala kapital. På detta sätt kan Mary Kay nå många personer påsamma gång. L’Oréal refererar till kulturellt kapital i sina reklamfilmer. Talespersonerna tillhör en högre klass som kunderna ser upp till och antas viljaidentifiera sig med. Dessa strategier har påverkat informanterna både positivt och negativt. De känner större trovärdighet för Mary Kay, bland annat för att de har en möjlighet att prova produkterna hemma i lugn och ro. De flesta av informanterna är kritiska till L’Oréals sätt att marknadsföra sig på, då de anser att L’Oréal målar upp en förskönande bild av verkligheten. Informanternas sätt att tänka och resonera kring Mary Kay stämmer väl överens med Mary Kays vision. Majoriteten av informanterna är mer märkestrogna Mary Kay-kunder än L’Oréal-kunder. Dock stämmer inte L’Oréals värderingar med informanternas syn på företaget.

Internationell och svensk forskning om betalt hushållsarbete visar att yrket är kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. Främst internationella studier har uppmärksammat hushållsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rättigheter. Då den svenska forskningen kring detta är begränsad vill vi med denna studie höja några migrerade hushållsarbetares röster i städbranschen i Stockholm. Syftet är att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys där genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlänkande maktstrukturer. Studiens empiriska material utgår från fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga städare, två kvinnliga egenföretagare samt en manlig arbetsledare, alla av etnisk minoritet i Stockholm. Resultatet visar att många aspekter av deltagarnas arbetssituationer och kundrelationer upplevs som negativa, medan yrkesidentitet skapas både positivt och negativt och kunskapen om lagstiftning är begränsad. Dåliga arbetsvillkor, låga löner, låg status, avsaknad av statistik och kontroll av lagar inom städbranschen och hushållsarbete i synnerhet kan med ett intersektionellt perspektiv ses som konsekvenser av hur etnicitet och genus skapar ojämlika villkor på arbetsmarknaden för olika grupper.

Scandic Plaza i Umeå är ett av de 160 hotell som ingår i Nordens ledande hotellkedja Scandic. Umeå är en stad med stark tillväxt och har blivit utnämnd till kulturhuvudstad 2014, något som väntas locka tusentals besökare. Vidare har även IKEA bestämt sig för att etablera sig i det kommande köpcentraprojektet Entré Syd. Detta skapar goda chanser för Scandic Plaza att ytterligare växa och stärka sin position på hotellmarknaden i Umeå.   Det finns en rad olika faktorer som påverkar en konsuments förväntningar, samt upplevelse och utvärdering av en hotellvistelse. Varför det gör som de gör, hur de gör det samt vad de har för förväntningar och behov, är några viktiga aspekter att kartlägga för att förstå konsumenters beteende. Kopplat till konsumentbeteende finner vi tillfredsställelse och lojalitet som två faktorer vilka spelar en viktig roll för att ett företag ska växa. Dessa aspekter tillsammans med word of mouth och konkurrens, har också fokuserats på i denna uppsats.   Vi vill på uppdrag av Scandic Plaza i Umeå studera det nuvarande kundsegmentet och deras beteende samt de faktorer som påverkar dem i sina val av hotell. Vidare vill vi identifiera vilka tänkbara förbättringar Scandic Plaza kan göra för att upprätthålla, förstärka och skapa nya kundrelationer och på så sätt växa sig starkare på marknaden. Detta har vi gjort med hjälp av en enkätundersökning där vi kartlagt hur konsumenternas hotellvanor ser ut, i vilket syfte de bor på Scandic Plaza idag, vad som påverkar deras val av hotell samt vilka förväntningar och behov de har vid sin vistelse samt hur lojala de är gentemot Scandic Plaza.   Resultatet baserat på 140 enkäter visar att affärsresenärer är Scandic Plazas största segment, och att läget, priset samt frukosten är de viktigaste faktorerna vid val av hotell. Vår studie visar att Scandic Plaza i många fall lyckas med att uppfylla dessa kriterier men det finns delar som kan förbättras. Priset ses för många av konsumenterna som en av de viktigaste faktorerna vid val av hotell - dock visar vårt resultat att ett flertal är missnöjda med priset när de kommer till Scandic Plaza. Vidare visar resultatet att Scandic Plaza uppfyller konsumenternas förväntningar och behov, men att majoriteten är ”latent lojala”, d.v.s. kunderna har en positiv attityd till Scandic Plaza men återkommer inte frekvent till hotellet. Dessa faktorer har tillsammans inflytande på aspekter kopplade till word of mouth och konkurrens, där våra resultat visar att word of mouth är av stor betydelse för de allra flesta och därför en marknadsföringsstrategi som bör tas i beaktande.

Titel: ”Vi vill ha kostnadsreducering!” – En studie kring kundvärde inom en ekonomisk förening Ämne/kurs: Företagsekonomi III – Marknadsföring, inklusive examensarbete, 30 hp.Författare Emmelie Nilsson och Sandra Johansson Handledare: Niklas Åkerman Examinator: Christine Tidåsen Nyckelord: Dubbelriktade kundrelationer, nätverk, relationer, kundvärde, värdeskapande, fokusgrupper, B2B, konkurrensfördel Frågeställning: Vad karaktäriserar kundvärde i en B2B-relation, då leverantören är en ekonomisk förening, som ägs av sina kunder? Syfte: Syftet var att skapa förståelse kring hur en ekonomisk förening, med både enkelriktade och dubbelriktade kundrelationer, kan stärka sin position på marknaden genom att öka det kundupplevda värdet. Delsyftet var att skapa en förståelse för hur värdet skiljer sig beroende på om: 1) Kunden enbart har rollen som köpare gentemot leverantören. 2) Kunden har både rollen som köpare och säljare gentemot leverantören. Teori: Den teoretiska referensramen grundar sig på teorier kring ämnena nätverk, relationer, kundvärde och värdeskapande. Metod: I studien har vi valt en kvalitativ ansats där 24 deltagare har diskuterat i fyra olika geografiskt genomförda fokusgrupper. Vi har även utfört öppna diskussioner med Kalmar Lantmäns försäljningsansvarig samt produktansvarig. Slutsats: Som vår slutsats skapade vi vår egen modell för upplevt kundvärde som består av två lager, ett flertal faktorer och kostnadsreduceringar. Dessa påverkas i sin tur av det vi kom att kalla för vi-värdet, som är en känsla som uppkommer speciellt i och med den ekonomiska föreningen. De kunder som också är leverantörer upplever kundvärdet på liknande sätt men tilläggs ytterligare en faktor som behandlar denna situation.

<p>Rapporten behandlar hur interaktiva webbtjänster påverkar kundrelationen. Undersökningen omfattar en fallstudie på FCC Software samt intervjuer med tre av företagets kunder. Företagets befintliga tjänster har legat till grund för undersökningen. Då befintlig litteratur anser att företag inte använder den interaktiva potential som Internet ger har undersökningen fokuserat på hur de interaktiva tjänster som företaget tillhandahållet uppfattats hos kunderna. Undersökningen har genomförts med ett perspektiv som omfattat företag och kund för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan de båda parterna i avseende på hur tjänsterna påverkar kundrelationen. Vid samtliga tjänster har värdet ökat på kundrelationer enligt båda parter fast med olika aspekter på kundrelationen. Kunderna har främst upplevt ökad kundnytta och kvalitet medan företaget upplevt ökad lönsamhet, ökad kunskapsbas samt en bättre dialog med kunden. Möjligtvis behöver företag en bättre motivering än ökad kundnytta för att utveckla interaktiva webbtjänster.</p>

<p>Subcontractors today find themselves in an increasingly fierce competitive environment, much due to the famous or should we say infamous globalisation. When the big important clients of subcontractors expand over boarders the subcontractor might be obliged to follow them, especially if holding competences of particular value to the outsourcing principal. A subcontractor that thus follow a client abroad might take a great leap, both in regards to what cultural differences or geographical distance might exist as well as the risk associated with such an investment. In this thesis we have highlighted the situation of these so-called client-following subcontractors. The purpose is to investigate how well client-following subcontractors take advantage of opportunities in a new market and how the relationship with the client has affected this.</p><p>We found that a qualitative study would best serve our purpose and to be more specific we chose the method of case studies. Two Swedish subcontractors was selected through certain criteria and contact via an outsourcing principal. These two cases was researched through in-depth interviews but also by gathering secondary data such as financial reports. To further increase our understanding of the research area we put significant focus on building a sound frame of reference. Three main theoretical areas was emphasized; first the internationalisation process, second customer relationship and trust, and third strategic choices for subcontractors.</p><p>In conclusion we found distinct differences in the underlying strategies of the two cases that could be connected to just what laid behind the decision to internationalise. We could develop this picture by looking at the relationship between the subcontractor and its major client in both instances. A relationship in which more long-term objectives are taken into account had a positive effect on the expansionary strategy of the subcontractor.</p> / <p>Underleverantörer idag möter allt hårdare konkurrens vilket till mångt och mycket beror på den välkända, eller ska vi säga den ökända, globaliseringen. När stora och viktiga kunder till underleverantörer expanderar över gränserna kan underleverantörerna vara tvungna att följa efter, speciellt i de fall där dessa har kompetenser av särskilt värde för uppdragsgivaren. En underleverantör som följer efter sin kund kan därför ta ett stort steg, både gällande kulturskillnader och geografiskt avstånd men också den risk som är förknippad med en sådan investering. I denna uppsats har vi belyst situationen för dessa så kallade klientefterföljande underleverantörer. Syftet är att undersöka hur väl klientefterföljande underleverantörer utnyttjar möjligheterna i en ny marknad och hur relationen med klienten har påverkat detta.</p><p>Vi fann att en kvalitativ studie bäst tjänade vårt syfte, för att vara mer exakt valde vi att göra fallstudier. Två svenska underleverantörer valdes utifrån vissa kriterier och via kontakt med en uppdragsgivare. Dessa var sedan undersökta genom djupgående intervjuer men också genom sekundärdata som exempelvis finansiella rapporter. För att ytterligare öka vår förståelse av ämnet lade vi extra vikt på att bygga en gedigen referensram. Tre teoretiska huvudområden identifierades; först själva internationaliseringsprocessen, sedan kundrelationen och tillit, och sist strategiska val för underleverantörer.</p><p>Sammanfattningsvis fann vi distinkta skillnader i de underliggande strategierna av de två fallstudierna vilka kunde kopplas till vad som låg bakom beslutet att internationalisera. Vi kunde utveckla bilden genom att titta på relationen mellan underleverantören och dess huvudkund i båda fallen. En relation som tog mer hänsyn till långtgående mål hade en positiv effekt på den expansiva strategin hos underleverantörerna.</p>

No description available.