Processing Production Centre Lund (PPCL) är en affärsenhet inom Tetra Pak-koncernen som tillverkar processutrustning, förpacknings- och fyllningsmaskiner för livsmedel. I denna produktion är materialbrister vanligt förekommande vilket leder till kostsamma expressleveranser och icke värdeskapande arbete. Studiens mål är att identifiera problemkällor samt presentera förbättringsförslag för att minska antalet materialbrister i syfte att öka PPCLs leveransprecision, minska förekomsten av icke värdeskapande arbete samt reducera användandet av expressfrakt. Med hjälp av observationer, intervjuer och litteraturstudier har företagets arbetsprocesser kartlagts. Genom att jämföra de observerade arbetsprocesserna med de föreskrivna har de föreskrivna arbetsprocesserna konstaterats vara alltför generellt beskrivna, och ibland föråldrade, för att vara direkt tillämpbara för de anställda. Med flödesanalysmetoder har icke värdeskapande arbete belysts, problemkällor för delprocesser har påvisats och alternativa arbetsprocesser har föreslagits. Denna studie föreslår processutbildning för företagets anställda och bättre informationsdelning vid processuppdateringar. Detta skulle medföra en större insikt om hur egna handlingar påverkar andra samt leda till mer standardiserade arbetssätt. Vidare rekommenderas att de anställda tas med i arbetet med att ta fram detaljerade arbetsprocesser, bland annat för att utnyttja fördelarna med etablerade workarounds. Denna studie föreslår en ny process att följa vid ändringar i materialbehov, vilken skulle leda till bättre informerade materialval i tidigare skede. Dessutom rekommenderas striktare riktlinjer för när ändringar i materialval ska accepteras av PPCL utan förbehåll. Vidare klarlägger studien problem med de data som finns tillgängliga i Tetra Paks affärssystem. Felaktiga parametrar gällande ledtider på material från leverantörer och outnyttjade hjälpmedel vad gäller material som avbeställs eller ersätts leder ofta till materialbrister i produktionen. Studien lyfter fram standardiserade arbetsmetoder samt jämnare fördelning av arbetsbelastning för dem anställda som möjliga åtgärder till dessa problem. Stora materialgrupper som innefattar material med lång leveranstid leder ofta till materialbrist när behovet specificeras i ett sent skede. Denna studie föreslår artikelstandardisering och ett bättre informationsflöde mellan inköp och den som specificerar materialbehovet. Detta skulle minska uppkomsten av materialbrister. Ett annat problemområde som tas upp i studien är uppdelningen av de två affärsenheterna som är inblandade i orderflödet. Underutvecklade processer, dubbelarbete och få kommunikationskanaler är några av de problem som tas upp. Tvärorganisatoriska förbättringsprojekt förespråkas i studien för att förbättra och effektivisera detta samarbete för att i förlängningen minska antalet materialbrister. Slutligen rekommenderas att de ledtider som utlovas till slutkunderna ses över för att spegla verkliga ledtider på ett mer korrekt sätt. Felaktiga ledtider dömer produktionen till ett arbete under tidspress vilket innebär att det kontinuerliga förbättringsarbetet försakas.

Denna studie är en undersökning av hur kunskap om arbetet hanteras av personalen och organisationen på Umeå universitetsbibliotek. Fokus ligger på hur kunskap bevaras inom organisationen och förs vidare till de som behöver den. Jag sökte svar på följande frågor: Hur tas kunskapen tillvara när någon lämnar arbetsplatsen? Hur kommer kunskap inom organisation fram till de som behöver den? Vad i organisationen finns det som hjälper eller hindrar kunskapsöverföring? Studien visar att bevarandet av kunskap från de som slutar på arbetsplatsen inte tycks vara viktigt för att verksamheten ska fungera praktiskt men att ett visst kunskapsbevarande ändå hela tiden sker naturligt. Lärande inom organisationen sker i mycket hög grad på ett socialt och informellt sätt genom samspel mellan människor. Inga aktiva insatser görs för att ta tillvara på kunskapen hos erfarna medarbetare men det tycks inte heller behövas för att arbetet ska fungera. Den kunskap som är relevant förs över i det dagliga arbetet. Kunskapen inom organisationen når de som behöver den tack vare att medarbetarna själva ställer frågor och söker upp de som vet, samt i viss mån genom allmänt småprat och olika typer av dokumentation. Kunskapsöverföring underlättas av ett öppet klimat där det är lätt att ställa frågor och där människor generöst delar med sig, samt medarbetarnas frihet att själva lägga upp sitt arbete och därmed söka kunskap på vilket sätt de vill, från vem de vill.

<p>Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ”ny ekonomi”. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ”stark kunskapsinriktning” ökat.</p><p>Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder;</p><p>Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?</p><p>Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer. Syftet med den empiriska undersökningen är att söka förståelse för hur kunskapsöverföring praktiskt går till.</p><p>Teorin inleds med en orientering i kunskapsbegreppets mångfacetterade betydelse och dess relation till andra begrepp. Fokus i teorin ligger på hur skapande av kunskap och lärande sker och förutsättningar för kunskapsöverföring.</p><p>I analysen av det empiriska materialet kommer jag fram till att den undersökta bankens sätt att hantera kunskap fokuseras på information, även kallad kodifierad kunskap. Banken satsar på individuell interaktiv kunskapsutveckling, främst via dator och webföreläsningar via bankens interna nätverk. Detta visar på en stark tekniktro från bankens håll. Den kunskap de anställda har definieras, som banken ser det, som generell kunskap, vilken är relativt hårt styrd av lagar och regler. Individerna arbetar trots det mot ett förvärvande av kunskap som gör att det leder till ett fördjupat lärande.</p><p>Slutligen kommer jag till slutsatsen att banken med sitt arbetssätt fokuserar på ett lärande och förskaffande av kunskap som resulterar i ett lärande där det inte finns utrymme för utveckling av fördjupad kunskap. Individerna i organisationen arbetar samtidigt för att deras lärande ska fördjupas genom att utbyta erfarenheter och arbeta interagerande i skapandet av kunskap.</p>

<p>In the prevailing uncertain and ever-changing business environment knowledge has become the single certain source for sustainable competitive advantage. Learning from past mistakes and avoiding reinventing the wheel are crucial tasks and no organization can today afford not to look for ways to make the best use of its knowledge. With Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT) being an actor in a complex and high-technology industry managing and leveraging the organization’s knowledge becomes essential. It came to the authors’ attention that the project manager department (GL) within the gas division of SIT experienced a need for improved processes for managing and utilizing the organization’s knowledge-base.</p><p>On the first of January 2010 Siemens carried out a major reorganization, which affected SIT and the GL department by merging two previously separate departments of project managers into one unit. With efforts underway to harmonize the two department’s former working methods the situation implies timeliness for conducting a study on how to improve the company’s knowledge management initiative. This master thesis hence evolved to focus on examining and point out the improvement opportunities that exist with regards to knowledge sharing between projects, and between projects and the organization, and how tools and processes should be designed to collect, preserve, disseminate and reuse experiences, knowledge and lessons learned within a project-based organization in the best possible way.</p><p>The research approach of the study was of a qualitative character including interviews with the 16 project managers of GL and other key employees both at SIT and at Siemens Oil & Gas division’s new CS and IP business units. Combined with meeting participation and observations of the project managers in their daily operations an increased understanding of the current situation at SIT and GL emerged; an understanding needed to identify the reasons and factors affecting the low degree of retention and utilization of the organization’s knowledge-base; an understanding leading up to the development of a model highlighting the important aspects for successful knowledge management initiatives, and how these aspects correlate.</p><p>In order to improve the knowledge utilization a continuous lessons learned gathering throughout the project life-cycle needs to be implemented. This is primarily achieved through collecting lessons learned at the regular project meetings together with special lessons learned workshops. The collection and reutilization of knowledge hence needs to be integrated with the project management process. Improving the different forums available for knowledge sharing is also needed to enable an increased level of transformation of human capital into structural capital; augmenting the organization’s knowledge-base. Providing forums for knowledge sharing together with a visualized management support through actions, feedback and the introduction of a culture aimed at organizational learning further enhance the retention and utilization of the organization’s knowledge-base.</p><p>Although the approach of this study is based on a case study of the SIT organization the conclusions are regarded to be of value for other project-based organizations and thus rending the conclusions to be generalized and used within other lines of business. The generic conclusion of this study is that in order to implement a successful knowledge management initiative all factors of the model need to be considered and attended too.</p> / <p>I dagens osäkra och ständigt föränderliga affärsklimatet har kunskap blivit den enda säkra källan till långsiktig konkurrenskraft. Att lära sig av misstag och undvika att återuppfinna hjulet är idag av yttersta vikt; dagens organisationer har helt enkelt inte råd med att inte använda sin kunskap på bästa sätt. I och med att Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT) verkar i en komplex och högteknologisk industri är det absolut nödvändigt att tillvarata och använda den kunskap som finns internt. Det har emellertid kommit till författarnas insikt att projektledningsavdelningen (GL) inom gas divisionen på SIT upplever ett behov av förbättrade processer för kunskapshantering och återanvändning av den kunskapsbas som finns inom organisationen.</p><p>Den första januari 2010 genomförde Siemens AG en stor omorganisation vilket innebar att två tidigare separata projektledningsavdelningar inom SIT och GL slogs ihop till en enhet. Det nuvarande arbetet med att harmonisera de två avdelningarnas tidigare arbetssätt medför en fördelaktig tidpunkt för att se över och undersöka hur organisationen bör förbättra sin kunskapshantering framöver. Med detta som bakgrund har det följande examensarbetet fokuserat på att undersöka och belysa de förbättringsmöjligheter som finns gällande spriding av kunskap internt mellan projekt och mellan projekt och den övriga organisationen. Vidare studerar rapporten hur verktyg och processer bör utformas för att samla in, bevara, sprida och återanvända erfarenheter, kunskaper och lärdomar inom en projektbaserad organisation på bästa möjliga sätt.</p><p>Studiens tillvägagångssätt är av kvalitativ karaktär och inkluderar intervjuer med de 16 projektledarna inom GL samt med andra nyckelpersoner inom både SIT och de nya affärsenheterna CS och IP inom Siemens Oil & Gas division. Medverkan i projektledarmöten och observationer av projektledarna i deras dagliga verksamhet har vidare bidragit till en fördjupad förståelse av den nuvarande situationen inom SIT och GL; en förståelse som visat sig nödvändig för att kartlägga de faktorer och bakomliggande orsaker som gett upphov till organisationens låga kunskapsbevarande och användning av intern kunskap; en förståelse som gett upphov till den modell som belyser de viktiga aspekterna för att uppnå framgångsrik kunskapshantering, och dessas beroende och påverkan på varandra.</p><p>För att förbättra den interna kunskapsanvändningen krävs att lärdomar och erfarenheter samlas in kontinuerligt under hela projektets livscykel. Insamlandet bör primärt ske genom dagens regelbundna projektmöten tillsammans med specifika workshops avsedda för att tillvarata erfarenheter och lärdomar. Insamlandet och användningen av lärdomar bör på detta sett integreras i projektledningsprocessen. Det finns även ett behov av att förbättra och utveckla organisationens forum för kunskapsdelning; vilka behövs för att möjliggöra att humankapital kan omvandlas till strukturkapital, vilket leder till att organisationens kunskapsbas utökas. Förbättrade forum tillsammans med ett visualiserat stöd från ledningen genom handling, feedback och införandet av en organisationskultur som förespråkar ett organisatoriskt lärande, ser gemensamt till att förbättra bevarandet och användandet av organisationens kunskapsbas.</p><p>Även om tillvägagångssättet för denna studie baseras på en fallstudie av SIT:s organisation anses slutsatserna kunna vara av värde för andra projektbaserade organisationer; slutsatserna anses därmed generaliserbara och tillämpbara inom andra branscher. Den allmänna slutsatsen av denna studie är att ett framgångsrikt kunskapshanteringssystem bör beakta och involvera alla faktorer i den presenterade modellen.</p>

Over the last few years there has been a downturn in business. As a response, many companies have initiated various downsizing activities – often on a short-term financial basis – in order to improve the competitive position of the company. Yet, at the same time, innovation is often cited as the key to long-term success by the very same companies. The central problem examined in this book is whether downsizing and innovation are compatible. The problem was studied during a two year exploratory case research in six cases – selected from a well-defined reference population consisting of 37 companies – facing the exact challenge of simultaneously downsizing and trying to sustain its high level of innovation. The simple answer found in the study is yes. Companies can simultaneously downsize and still maintain a high level of innovation, but it is difficult and challenging and it depends on the company’s ability to handle the knowledge creation process. So what is needed? Create an understanding in the company, at all levels, that balancing knowledge creation – the ability to share and transfer knowledge – is one of the most important tasks in order to remain innovative over time. This is done by building a commitment to knowledge creation. This commitment is achieved through making knowledge creation a visible and central element of the strategic intent, and organizing the company so that ideas can be generated and generalized. Examples of activities include: At an organizational level there is a need to create boundary spanning activities to facilitate knowledge creation between various part of the organization, but also to other organizations. At a top management level shared visions and values need to be created; exemplified in words and action. Important is that the top management not get involved into micro-management. Avoid cutting-down on initial activities – where visualization and brainstorming are in focus – in projects aiming for innovation, as these activities are the foundations the rest of the project. This book is useful for those who are faced with the challenge of finding a balance between short-term activities, often focusing on downsizing, and the more long-term activity of being innovative. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ”ny ekonomi”. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ”stark kunskapsinriktning” ökat. Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder; Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer? Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer. Syftet med den empiriska undersökningen är att söka förståelse för hur kunskapsöverföring praktiskt går till. Teorin inleds med en orientering i kunskapsbegreppets mångfacetterade betydelse och dess relation till andra begrepp. Fokus i teorin ligger på hur skapande av kunskap och lärande sker och förutsättningar för kunskapsöverföring. I analysen av det empiriska materialet kommer jag fram till att den undersökta bankens sätt att hantera kunskap fokuseras på information, även kallad kodifierad kunskap. Banken satsar på individuell interaktiv kunskapsutveckling, främst via dator och webföreläsningar via bankens interna nätverk. Detta visar på en stark tekniktro från bankens håll. Den kunskap de anställda har definieras, som banken ser det, som generell kunskap, vilken är relativt hårt styrd av lagar och regler. Individerna arbetar trots det mot ett förvärvande av kunskap som gör att det leder till ett fördjupat lärande. Slutligen kommer jag till slutsatsen att banken med sitt arbetssätt fokuserar på ett lärande och förskaffande av kunskap som resulterar i ett lärande där det inte finns utrymme för utveckling av fördjupad kunskap. Individerna i organisationen arbetar samtidigt för att deras lärande ska fördjupas genom att utbyta erfarenheter och arbeta interagerande i skapandet av kunskap.

The overall purpose in this research has been to investigate what happens when somebody or something intervenes in a knowledge worker´s every-day life. Empirically, the author has chosen to explore how an anesthesia patient record is constructed to be what it becomes and then computerized and the implications of this for the anesthesist and the anesthesia nurse. The research takes place among a group of people that call themselves emergency people. Some of them think that the art of the performance will be at risk if the anesthesia patient record is computerized. The author has used a theoretical framework integrating ideas about knowledge management with concepts from structuration theory and theories about sensemaking, representations and schema use. Integrating knowledge management with structuration theory makes it possible to capture the complexity of what takes place when a knowledge worker shuttles between transformation and routine in an organizational setting in the knowledge society. “The clinical eye” emerges as a concept that influences how an anesthesist searches for information, how knowledge is exercised in anesthesia and how a patient record should be designed. The author concludes that the clinical eye is a central concept for understanding how an anesthesist exercises his or her knowledge, how the content of a patient record is constructed and designed and how reactions to a changed evolve. The author introduces two concepts “knowledge structuring” and “knowledge domination” that are considered important and interrelated. Exercising knowledge is a structured activity. In our heads we make plans for what to do, how to do it and what to do next. When an organizational setting is structured the knowledge that is exercised in this setting also becomes structured. An anesthesist exercises the practice of anesthesia in a structured order in a certain space during a certain time-period. When upgrading and computerizing the anesthesia patient record, both a transformation and an additional structuring of how knowledge is exercised take place. The question then becomes how this new structuring influences the practice of performing anesthesia. In addition to this the author theorizes that if the computerized patient record is conceptualized as a knowledge management system the way it is used changes. Many more services are included, and it is not “just” a patient record anymore. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2006

In the prevailing uncertain and ever-changing business environment knowledge has become the single certain source for sustainable competitive advantage. Learning from past mistakes and avoiding reinventing the wheel are crucial tasks and no organization can today afford not to look for ways to make the best use of its knowledge. With Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT) being an actor in a complex and high-technology industry managing and leveraging the organization’s knowledge becomes essential. It came to the authors’ attention that the project manager department (GL) within the gas division of SIT experienced a need for improved processes for managing and utilizing the organization’s knowledge-base. On the first of January 2010 Siemens carried out a major reorganization, which affected SIT and the GL department by merging two previously separate departments of project managers into one unit. With efforts underway to harmonize the two department’s former working methods the situation implies timeliness for conducting a study on how to improve the company’s knowledge management initiative. This master thesis hence evolved to focus on examining and point out the improvement opportunities that exist with regards to knowledge sharing between projects, and between projects and the organization, and how tools and processes should be designed to collect, preserve, disseminate and reuse experiences, knowledge and lessons learned within a project-based organization in the best possible way. The research approach of the study was of a qualitative character including interviews with the 16 project managers of GL and other key employees both at SIT and at Siemens Oil &amp; Gas division’s new CS and IP business units. Combined with meeting participation and observations of the project managers in their daily operations an increased understanding of the current situation at SIT and GL emerged; an understanding needed to identify the reasons and factors affecting the low degree of retention and utilization of the organization’s knowledge-base; an understanding leading up to the development of a model highlighting the important aspects for successful knowledge management initiatives, and how these aspects correlate. In order to improve the knowledge utilization a continuous lessons learned gathering throughout the project life-cycle needs to be implemented. This is primarily achieved through collecting lessons learned at the regular project meetings together with special lessons learned workshops. The collection and reutilization of knowledge hence needs to be integrated with the project management process. Improving the different forums available for knowledge sharing is also needed to enable an increased level of transformation of human capital into structural capital; augmenting the organization’s knowledge-base. Providing forums for knowledge sharing together with a visualized management support through actions, feedback and the introduction of a culture aimed at organizational learning further enhance the retention and utilization of the organization’s knowledge-base. Although the approach of this study is based on a case study of the SIT organization the conclusions are regarded to be of value for other project-based organizations and thus rending the conclusions to be generalized and used within other lines of business. The generic conclusion of this study is that in order to implement a successful knowledge management initiative all factors of the model need to be considered and attended too. / I dagens osäkra och ständigt föränderliga affärsklimatet har kunskap blivit den enda säkra källan till långsiktig konkurrenskraft. Att lära sig av misstag och undvika att återuppfinna hjulet är idag av yttersta vikt; dagens organisationer har helt enkelt inte råd med att inte använda sin kunskap på bästa sätt. I och med att Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT) verkar i en komplex och högteknologisk industri är det absolut nödvändigt att tillvarata och använda den kunskap som finns internt. Det har emellertid kommit till författarnas insikt att projektledningsavdelningen (GL) inom gas divisionen på SIT upplever ett behov av förbättrade processer för kunskapshantering och återanvändning av den kunskapsbas som finns inom organisationen. Den första januari 2010 genomförde Siemens AG en stor omorganisation vilket innebar att två tidigare separata projektledningsavdelningar inom SIT och GL slogs ihop till en enhet. Det nuvarande arbetet med att harmonisera de två avdelningarnas tidigare arbetssätt medför en fördelaktig tidpunkt för att se över och undersöka hur organisationen bör förbättra sin kunskapshantering framöver. Med detta som bakgrund har det följande examensarbetet fokuserat på att undersöka och belysa de förbättringsmöjligheter som finns gällande spriding av kunskap internt mellan projekt och mellan projekt och den övriga organisationen. Vidare studerar rapporten hur verktyg och processer bör utformas för att samla in, bevara, sprida och återanvända erfarenheter, kunskaper och lärdomar inom en projektbaserad organisation på bästa möjliga sätt. Studiens tillvägagångssätt är av kvalitativ karaktär och inkluderar intervjuer med de 16 projektledarna inom GL samt med andra nyckelpersoner inom både SIT och de nya affärsenheterna CS och IP inom Siemens Oil &amp; Gas division. Medverkan i projektledarmöten och observationer av projektledarna i deras dagliga verksamhet har vidare bidragit till en fördjupad förståelse av den nuvarande situationen inom SIT och GL; en förståelse som visat sig nödvändig för att kartlägga de faktorer och bakomliggande orsaker som gett upphov till organisationens låga kunskapsbevarande och användning av intern kunskap; en förståelse som gett upphov till den modell som belyser de viktiga aspekterna för att uppnå framgångsrik kunskapshantering, och dessas beroende och påverkan på varandra. För att förbättra den interna kunskapsanvändningen krävs att lärdomar och erfarenheter samlas in kontinuerligt under hela projektets livscykel. Insamlandet bör primärt ske genom dagens regelbundna projektmöten tillsammans med specifika workshops avsedda för att tillvarata erfarenheter och lärdomar. Insamlandet och användningen av lärdomar bör på detta sett integreras i projektledningsprocessen. Det finns även ett behov av att förbättra och utveckla organisationens forum för kunskapsdelning; vilka behövs för att möjliggöra att humankapital kan omvandlas till strukturkapital, vilket leder till att organisationens kunskapsbas utökas. Förbättrade forum tillsammans med ett visualiserat stöd från ledningen genom handling, feedback och införandet av en organisationskultur som förespråkar ett organisatoriskt lärande, ser gemensamt till att förbättra bevarandet och användandet av organisationens kunskapsbas. Även om tillvägagångssättet för denna studie baseras på en fallstudie av SIT:s organisation anses slutsatserna kunna vara av värde för andra projektbaserade organisationer; slutsatserna anses därmed generaliserbara och tillämpbara inom andra branscher. Den allmänna slutsatsen av denna studie är att ett framgångsrikt kunskapshanteringssystem bör beakta och involvera alla faktorer i den presenterade modellen.

The capability to know what knowledge there is and where it resides within an organization is becoming increasingly important in the new knowledge-based economy. This paper takes on a practise-based view of knowledge in order to decide on a course of action for how to successfully implement knowledge management within a knowledge-based company. By considering all knowledge as more or less contextual and socially constructed, knowledge is divided into three dimensions depending on the degree to which it is tacit, namely: information, knowledge and skills. The paper then discusses inhibitors and enablers for transferring knowledge via these three dimensions respectively.  The empirical findings are based upon a case study of Faveo. It is shown that Faveo, like most organizations, has til now focused on the collection of codified knowledge, i.e. documentation of information. Faveo has the technology established to potentiallymanage information transfer to an adequate degree. Still, the company fails to do so due to its incapability to enable use of its groupware. To surmount this problem, Faveo needs to address the attitudes of its employees towards its groupware and train them in how to use it. To improve Faveo’s knowledge management and thus pursue world class project management, the company also needs to step up its game within the two areas of knowledge and skills transfer. There are some but not sufficient plans for handling knowledge transfer at Faveo and, again, Faveo fails to enable these processes to turn from plans into action. There is an overall need for more formal as well as informal interaction between individual and groups of employees at Faveo. In addition, Faveo needs to acknowledge skills transfer as a vital part of knowledge management. This report finally suggests that Faveo needs to motivate knowledge management, create goals for knowledge management, train its employees in how to carry out knowledge management and evaluate its knowledge management.

The study set out to find how artists organize and use their personal collections from a Personal Information Management (PIM) perspective, and how that use affects their practice and their art production. A secondary object of the study was to articulate the ways that personal collections are utilized as tools by creative users.  The empirical data consisted of five qualitative, semi-structured interviews with Swedish and Norwegian sound artists. The constant comparative method was used for analysis, and Activity Theory was used as a theore- tical framework for the study. The study concluded that artists’ personal collections, while diverse in content and structure, serve the same functions as tools in creative processes, and that attention to the uses of personal collections highlight needs that could be better met by integrated PIM-functionality.  The study also concluded that artists constitute an underutilized resource for future PIM-research and that artists’ personal collection use provides insight into creative use of collections, and highlights potential direc- tions for future development of PIM tools. This paper is a two years master’s thesis in Library and Information Science.