Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fått större betydelse och är vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag är Södra Cell Mörrum som är verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt på daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött på problem i deras projektstyrning gällande säkerställandet av kunskapsöverföring mellan projekt. Forskningen inom ämnesområdet projektstyrning är utbredd, däremot när den utförs i samband med kunskapsöverföring är den inte lika väldokumenterad. Efter en genomsökning av ämnesområdet har en brist av forskning inom ämnesområdet påträffats relaterad till processindustrin. Syftet: Syftet med studien är att via en genomgång av Södra Cell Mörrums projektstyrning kartlägga projektarbetet i en sammanställning. Ur sammanställningen skall barriärer för kunskapsöverföring mellan projekt identifieras. Vidare är syftet att utföra en jämförelse och analys av Södra Cell Mörrums projektarbete utifrån befintlig litteratur inom ämnesområdet projektstyrning kopplat till kunskapsöverföring för att föreslå en uppdaterad modell som utvecklar kunskapsöverföringen. Metod: Området som har utforskats har varit Södra Cell Mörrums projektstyrning, vilket innebär att detta är en fallstudie och studien har en deduktiv ansats. Utgångspunkten har varit i befintliga teorier som sedan har vävts samman med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer och dokument. En kvalitativ inriktning har valts för studien för att få en tydligare insikt i Södra Cell Mörrums projektarbete. Slutsats: De barriärer i Södra Cell Mörrums projektstyrning som identifierats är tidsbrist samt en avsaknad systematik för dokumentering av lärdomar och misstag. För att säkerställa kunskapsöverföring inom projektstyrningen rekommenderas Södra Cell Mörrum genomföra förändringar i planeringsfasen av projektstyrningen. Det som föreslås är en addering av till två milstolpar i milstolpeplaneringen, vilka är reflektionsmöte och projektrapporter som behandlar ovanstående barriärer. / Introduction: It has become more common for companies to operate their businesses on a project basis. Projects have gained significance and are frequently occurring within the industry and administration. The company at hand for this case study is Södra Cell Mörrum, a company that operates within the processing industry. Projects are conducted on a daily basis with varying sizes at Södra Cell Mörrum. The company has experienced issues in their project management when it comes to ensuring knowledge transfer in between projects. Science within the area of project management is comprehensive, although when conducted in connection with knowledge transfer it is not as extensive. A gap has been found after a thorough search within the area of project management combined with knowledge transfer related to the processing industry. Purpose: The purpose of this study is to map the project management of Södra Cell Mörrum in a compilation. The compilation identifies flaws regarding knowledge transfer in between projects. Furthermore, the project management of Södra Cell Mörrum will be compared and analyzed based on existing theories within the research area of project management related to knowledge transfer in order to suggest a developed model that ensures knowledge transfer. Method: The area of research for this study has been the project management of Södra Cell Mörrum, hence being a case study following a deductive research approach. The premise takes place in existing theories whom have been intertwined with empirical material ranging from semi-structured interviews and documents. A qualitative direction has been chosen for this study to gain an enhanced insight in the project management of Södra Cell Mörrum. Conclusion: The flaws that have been identified within the project management of Södra Cell Mörrum are constituted by a lack of time as well as a deficiency regarding a systematic documentation of mistakes and experiences. In order for the company to secure knowledge transfer within the project management it is recommended that the milestone planning is changed towards including two additional milestones. These milestones consist of reverberation meetings and project reports, both of whom manage the flaws mentioned above.

Title: Beach time and knowledge management – a comparative case study on the impact of beach time on IT-consulting firms’ knowledge management Background: The consulting industry has a cyclic nature, where the consultant enters and exit projects. The time between projects is called downtime (or beach time) and contractors show three approaches to this downtime: minimizing, embracing and scheduling. Consultants sell their knowledge and is in constant need of developing it. Downtime enables time for competence development. Downtime is however a rather unresearched subject and therefore there is a knowledge gap on its effect on knowledge management. Aim: The aim is to increase the understanding beach time’s impact on knowledge management. Methodology: This study is qualitative and has been conducted through a comparative case study, where interviews have been used as a method for data collection. In total, three firms within the IT-consulting industry participated in the study, resulting in seven respondents. Conclusion: The study shows that there is an additional approach to downtime and that swedish IT-consulting firms have a combination of the four identified approaches. The firms of the study have different combinations of approaches to downtime but they have in common that they all try to minimize downtime. Firms working closely with softwares show more of a scheduling approach. Firms that do not have full occupancy on their consultants can have a continuous competence development during work hours and need less planning. The study also shows that downtime is a problem for the consulting firms since the length of the downtime affects the consultant’s motivation. / Titel: Ställtid och kunskapshantering – en komparativ fallstudie om ställtidens påverkan på IT-konsultföretags kunskapshantering Inledning: Konsultbranschen har en cyklisk karaktär där konsulten går in och ut ur uppdrag. Tiden mellan uppdrag benämner vi ställtid och fristående konsulter har tre förhållningssätt till denna ställtid: minimerande, inplanerande och anammande. Konsulter säljer sin kunskap och behöver ständigt arbeta med dess förnyelse. Ställtid frigör tid för kompetensutveckling. Ställtid är dock ett ämne som väldigt få har forskat om, och därför saknas kunskap om dess påverkan på kunskapshantering. Syfte: Syftet är att öka förståelsen om ställtidens betydelse för kunskapshantering. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts genom en komparativ flerfallsstudie, där intervjuer har varit den datainsamlingsmetod som har använts. Totalt tre företag inom IT-konsultbranschen har deltagit i studien, vilket resulterar i att studien har sju respondenter. Slutsats: Studien visar att det finns ytterligare ett förhållningssätt till ställtid och att de studerade företagen har en kombination av de fyra identifierade förhållningssätten. Företagen i studien har olika kombinationer av förhållningssätt men gemensamt är att de alla försöker undvika ställtid. Företag som arbetar med en specifik programvara visar på ett mer inplanerande förhållningssätt. Företag som inte har full beläggning på sina konsulter kan ha en kontinuerlig kompetensutveckling under arbetstid och behöver mindre planering. Studien visar även att ställtiden är ett problem för konsultföretagen då ställtidens längd påverkar konsulternas motivation.

Introduktion: Behovet av och följsamheten till kunskapsstöd i vården är en aktuell fråga. Läkare som arbetar diagnostiskt och behandlande har tillgång till utförliga nätbaserade kunskapsstöd som läkemedelsboken, internetmedicin och FASS.  Det produceras mer och mer forskning inom ämnet fysioterapi. Fysioterapeuter väntas arbeta utefter aktuell evidens, trots att de sällan har särskilt avsedd arbetstid för fortbildning. Skulle ett nätbaserat kunskapsstöd kunna hjälpa fysioterapeuter både att arbeta mer evidensbaserat samt att lättare hitta information som är relevant för deras arbete? Syfte: syftet med studien var att undersöka vilka kunskapsstöd fysioterapeuter använder idag och hur dessa upplevs fungera samt undersöka hur fysioterapeuter ställer sig till ett framtida samlat nätbaserat kunskapsstöd. Metod: en enkät (bilaga 2) utformades. Inklusionskriterier: kliniskt arbetande fysioterapeut på vårdcentral i Sverige. Exklusionkriterier: ej läs och skrivkunnig i svenska. 32 fysioterapeuter deltog i studien och 27 fullföljde enkäten.  Resultat: Fysioterapeuter använder sig till övervägande del av stöd från kollegor, internet, dokument från utbildning / kurser och böcker för både diagnosticering och behandling. Evidensnivån upplevs inte som hög. Tillgängligheten för diagnostiska stöd upplevs något lägre än för behandlingsstöd. Fysioterapeuter anser att ett utförligt nätbaserat kunskapsstöd skulle vara till hjälp i deras kliniska arbete, och de mest eftertraktade sökfunktionerna är en anatomisk atlas och en avancerad sökfunktion.  Konklusion: Fysioterapeuter är positiva till att ett nätbaserat kunskapsstöd skulle vara dem till hjälp i deras kliniska arbete. Mer forskning skulle behövas om hur ett nätbaserat kunskapsstöd bäst bör utformas för god implementation i fysioterapeuters kliniska arbete. Nyckelord: beslutsstöd, evidensbaserad kunskap, fysioterapi, kunskapshantering / Introduction: The need of and compliance to knowledge support systems in healthcare is a current matter. Doctors who provide both diagnostics and treatment have access to extensive net-based knowledge support systems such as läkemedelsboken, internetmedicin and FASS. More and more research is produced in the field of physiotherapy. Physiotherapists are expected to practice evidence based medicine, although they rarely have time at work set aside for further training. Would a net-based knowledge support system help physiotherapists to practice evidence based medicine as well as facilitate the search of information relevant to their work? Objectives: the purpose of this study was to investigate which knowledge support systems physiotherapists use today as well as how accessible they are perceived to be. And to analyze physiotherapists attitudes to a future cohesive net-based knowledge support system. Methods: a survey (attachment 2) was designed. Inclusion criteria: clinically working physiotherapists at care centres in Sweden. Exklusion criteria: lacking reading and writing skills in swedish. 32 physioherapists participated in the study and 27 completed the survey. Results: Physiotherapists rely mainly on knowledge support from colleagues, the internet, documents from their education / additional courses as well as books for both diagnostics and for treatment. The level of evidence is not perceived as high. The accessibility to knowledge support systems for diagnostics is rated somewhat worse than the accessibility to knowledge support systems for treatment. Physiotherapists believe that a wide-ranging net-based knowledge support system would be of benefit to their clinical work, and the most desirable search functions are an anatomical atlas as well as an advanced search function. Conklusion: Physiotherapists believe that a net-based knowledge support system would be helpful to their clinical practice. More research would be needed to determine how a net-based knowledge support system should be designed for good implementation in physiotherapists clinical practice.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen. Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet. Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras. För att kunna besvara syftet har en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod använts i studien. Totalt har två observationer och fyra intervjuer genomförts. Studien har genomförts på fallföretaget Electrolux Laundry Systems i Ljungby och datainsamlingen har skett inom enheten Hydraulpressningsgruppen. I studien kommer begreppet kunskap och dess olika typer att redas ut. Vidare kommer det beskrivas hur kunskap kan identifieras, konverteras och överföras. Vi har utformat en analys som är baserad på den teoretiska referensramen. Analysen är utformad för att spegla syftet och problembakgrunden i studien. Den bygger på tre övergripande delar, kunskapsbegreppet, kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring. Resultatet av studien är en modell som skapar en förståelse för hur kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring kan gå till. Studien har även kommit fram till att det finns hinder som kan försvåra en effektiv kunskapshantering. / Managing knowledge is becoming increasingly important to improve the organizational competitiveness. This can be achieved by a greater use of the knowledge capital. This usually means to explore the tacit knowledge which exists in the minds of the employees. In Sweden, from 2010 and four years onwards, a great walkout is expected among the people being born in the 40s. The purpose of this essay is to create a model that illustrates how knowledge can be identified and transferred. The methodology used in this study aims to attain the purpose by using a qualitative method in which interviews and observations are combined. The study has been carried out at the case company, Electrolux Laundry Systems in Ljungby, Sweden. The authors have developed an analysis which is based on the theoretical framework. This analysis consists of three main parts, knowledge identification, knowledge transfer and a model for knowledge management. The conclusion in this essay is a model that creates an understanding of how knowledge can be identified and transferred. The study also found that there are obstacles that might constrain an effective knowledge management.

Knowledge management is a subject that is described in the literature as difficult-to-define, but important to an organization's competitiveness. Successful knowledge management is something that is also described as challenging with the subject's subjectivity. Critical success factors are used to gain an understanding of how knowledge management can be measured and implemented. The purpose of this study is to create an increased understanding of what knowledge management is all about. Through a literature search, two theses are formulated, which are then tested via a deductive approach. The first thesis states that knowledge management is seen as a process including different steps. The second thesis states that there exists a number of success factors for successfully implementing knowledge management. These are then tested against practice through semi-structured interviews in a case study. The result answers how knowledge management is perceived in practice, how success factors relate to each other and how these factors can be operationalized. The conclusion shows that informants perceive knowledge management differently, that success factors have a relation to each other and can be operationalized with a clear subject role. / Kunskapshantering är ett ämne som i litteraturen beskrivs som svårdefinierat, men viktigt för en organisations konkurrenskraft. Att lyckas med kunskapshantering är något som också beskrivs som utmanande i och med ämnets subjektivitet. Kritiska framgångsfaktorer används för att kunna få ett grepp om hur kunskapshantering kan mätas och konkretiseras. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse om vad kunskapshantering handlar om. Genom en litteraturs- ökning formuleras två teser som sedan testas via en deduktiv ansats. Den första tesen är att kunskapshantering kan definieras som en process med olika steg. Den andra tesen är att ett antal framgångsfaktorer för lyckad kunskapshantering existerar. Dessa testas sedan mot praktiken genom semi-strukturerade intervjuer i en fallstudie. Resultatet besvarar hur kunskapshantering uppfattas i praktiken, hur framgångsfaktorer förhåller sig till varandra och hur dessa faktorer kan operationaliseras. Slutsatsen påvisar att informanter uppfattar kunskapshantering olika, att framgångsfaktorer har en relation till varandra och kan operationaliseras med en tydlig ämnesroll.

Knowledge is very important when working within an organization, partly knowledge of its tasks but also knowledge of the organization and how it works. In order for the knowledge to be retained within the company, a functioning knowledge transfer between employees and new employees is required. This can also be done by digitalization of processes and routines. In this study, we investigate whether knowledge transfer within IT departments can be made more efficient and, if so, how.     During this study, we have collaborated with the pension company Alecta and their IT department. We did an interview with the chief architect at Alecta and a survey that employees in the IT department responded to. The reason for this was to collect both qualitative and quantitative data to gain a deep and broad understanding of the knowledge transfer at the company. This type of study is called triangulation, which is an application and combination of several research strategies in the same study.    The results of this study showed that it is possible to make knowledge transfer more efficient. What we could see from the result was that physical dialogues when you need help and misinterpretation of concepts created an inefficiency in the knowledge transfer process. Based on the interview and the survey, we could see a connection where the human factor is most important when it comes to the efficiency of knowledge transfer. On the other hand, the results also showed that digital means and tools can facilitate the processes within the knowledge transfer and thereby also make it more efficient. / Kunskap är väldigt viktigt när man arbetar inom en organisation, dels kunskap om sina arbetsuppgifter, dels kunskap om organisationen och hur den fungerar. För att kunskapen ska kunna behållas inom företaget krävs en fungerande kunskapsöverföring mellan medarbetare och nyanställda. Detta kan även göras genom digitalisering av processer och rutiner. Vi undersöker i denna uppsats om kunskapsöverföring inom IT-avdelningar kan effektiviseras och i så fall hur. Under detta arbete har vi samarbetat med pensionsbolaget Alecta och deras IT-avdelning.   I denna undersökning utförde vi en intervju med chefsarkitekten på Alecta samt en enkätundersökning som anställda på IT-avdelningen besvarade. Anledningen till detta var för att samla in både kvalitativ och kvantitativ data för att få en djup och bred förståelse om kunskapsöverföringen på företaget. Denna typ av studie kallas för triangulering vilket är en tillämpning och kombination av flera forskningsstrategier i samma studie.   Resultatet av denna undersökning visade att det går att effektivisera kunskapsöverföringen. Det vi kunde se var att fysiska dialoger när man behöver hjälp och misstolkning av begrepp skapade en ineffektivitet i kunskapsöverföringsprocessen. Utifrån intervjun och enkätundersökningen noterade vi ett samband där den mänskliga faktorn har störst betydelse när det gäller effektiviteten av kunskapsöverföringen. Däremot visade även resultatet att digitala medel och verktyg kan underlätta processerna inom kunskapsöverföringen och därigenom även effektivisera den.

Digital tools like Big data and Artificial Intelligence will have a more important element in the accounting industry and in order to utilize the tools in the organization, employees need to develop their knowledge in order to interpret and analyze information. In the study we investigate how organizations work with knowledge management in regards to how digitalisation affects the industry. The knowledge that exists in the organization can be divided into two dimensions; tacit and explicit knowledge. The dimensions are used to identify how organizations utilize the knowledge that exists in organizations and how it can be converted and made available to employees. The study was conducted through a case study based on qualitative data collected via interviews. The study shows that the common denominator was that all organizations stored explicit knowledge in digital systems. How the organizations worked with tacit knowledge varied and some organizations worked more actively and had the opportunity to exchange experiences or worked continuously with the exchange of knowledge through coaching. In some organizations, it was up to the employees themselves to identify and share their knowledge. / Digitaliseringens påverkan på redovisningsbranschen ökar allt mer och vi befinner oss i ett skede där digitalisering är en central del i många organisationer. Digitala verktyg som Big data och artificiell intelligens kommer ha ett viktigare inslag i redovisningsbranschen och för att tillgodogöra verktygen i organisationen krävs det att medarbetarna utvecklar sina kunskaper. Allt fler arbetsuppgifter kräver en förmåga att kunna tolka och analysera information och detta bygger på medarbetarens kunskaper. I studien undersöker vi hur organisationer arbetar med kunskapshantering med hänsyn till hur digitalisering påverkar branschen. Kunskapen som finns i organisationen kan delas upp i två dimensioner; tyst och explicit kunskap. Dimensionerna används för att identifiera hur organisationer tillvaratar kunskapen som finns i organisationer och hur den kan konverteras och göras tillgänglig för medarbetarna. Studien har genomförts som en fallstudie som bygger på kvalitativ datainsamling via intervjuer. Intervjuernas struktur karakteriseras av semistrukturerade intervjuer och behandlade frågor om kunskapshantering och digitalisering. Analysen av intervjuerna har gjorts med inspiration från grundad teori som kategoriserar samband och avvikelser i respondenternas svar. Studien visar att organisationerna i redovisningsbranschen hanterar kunskap på olika sätt. Det som är gemensamt är att alla organisationer använder sig av explicit kunskap som lagras i digitala system. Hur organisationerna arbetar med tyst kunskap varierar och några organisationer arbetar mer aktivt och har avsatta tillfällen för erfarenhetsutbyten eller arbetar löpande med utbyte av kunskap via coachning. I några organisationer är det upp till medarbetarna själva att identifiera och dela med sig av sin kunskap. En tolkning är att utifrån resultaten som framgick av studien verkar kunskapshantering var ett område som organisationer behöver arbeta mer med. Organisationernas fokus ligger för närvarande på effektiva lösningar för arbetsuppgifter och att med effektiva lösningar går vi mot en mer kunskapsdriven bransch där medarbetarnas kunskap behöver tas tillvara på mer än någonsin

Syftet med studien var att undersöka projektmedlemmars upplevelser kring kunskapshantering i projekt hos startupbolag för organisatoriskt lärande. En kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer användes för att besvara vilka faktorer som inverkar på kunskapshanteringen ur perspektivet om psykologisk trygghet. Fem startups inom olika branscher med totalt tio stycken deltagare deltog, varav hälften var projektdeltagare respektive projektledare. Intervjumaterialet bearbetades via en tematisk analys och genererade följande teman: Mentalt välbefinnande, Positiv atmosfär och Leanfilosofi. Resultatet tyder på att inre motivation, god kommunikation i gruppen, ett stöttande projektledarskap, ett öppet och lösningsorienterat samarbetsklimat och ett helhets- och processtänkande påverkar kunskapshanteringen. Slutsatsen är att mänskliga aspekter är en viktig del i kunskapshanteringen i projekt och det organisatoriska lärandet i startupmiljöer, där personbunden kunskap kan elimineras genom ökade strukturella processer och mer tid för reflektion. / The purpose of the study was to investigate project members experiences of knowledge management in projects at startup companies for organizational learning. A qualitative case study based on semi-structured interviews was used to answer which factors affect knowledge management strategies from the perspective of psychological safety. Five startups in different industries with a total of ten participants participated, half of whom were project participants and project managers respectively. The interview material was processed through a thematic analysis and generated the following themes: Mental well-being, Positive atmosphere, Lean philosophy. The result indicates that internal motivation, good communication in the project group, a supportive project leadership, an open and solution-oriented collaborative climate and a holistic process-thinking approach, influence the knowledge management strategies. The conclusion is that human aspects are an important part of knowledge management and effective organizational learning in startup environments, where individual-bound knowledge can be eliminated through increased structural processes and more time for reflection.

Syfte - Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur ledare inom besöksnäringen i Sverige har agerat under covid-19 pandemin. Studien avser att identifiera ledares arbete med krishantering, krisberedskap och kunskapshantering. Vidare ämnar studien att identifiera centrala ledarskapskompetenser som är viktiga vid krishantering samt identifiera, diskutera och reflektera kring lärdomar och insikter som ledare tillägnat sig till följd av att ha bedrivit ledarskap under osäkra förhållanden. Slutligen avser studien att utveckla ett ramverk för krishantering inom besöksnäringen. Metod - Studien har ett hermeneutiskt synsätt och vill öka förståelsen för vad som är centralt för ledaren vid krishantering inom besöksnäringen i Sverige. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och har abduktiv metod. Studiens teoretiska bakgrund grundar sig litteratur och vetenskapliga artiklar. 14 semi-strukturerade intervjuer med ledare från besöksnäringen har utgjort det empiriska materialet. Slutsatser - Studiens slutsatser är att ledaren har en avgörande roll vid krishantering. Ledaren är en bärande pelare vid krishantering, krisberedskap och kunskapshantering. Vidare visar studien att det finns fem ledarskapskompetenser som är centrala för ledaren vid krishantering. Dessa är kommunikation, beslutsfattande, motivation, perspektivtagande och kreativitet. Ledare som dokumenterar lärdomar och kunskap har större rimlighet att tillvarata den tysta kunskapen. Studien visar även att det är viktigt för ledaren att reflektera och analysera för att omsätta ny kunskap till utveckling genom förbättringsarbete. Begränsningar - Studien begränsas då antalet respondenter från besöksnäringen var 14 stycken vilket medförde en större generalisering. Studien begränsades även eftersom många potentiella respondenter avstod från deltagande med hänvisning till tunga upplevelser under covid-19. Därmed kan studien ha en avsaknad av viktiga perspektiv. Originalitet/Värde – Studien bidrar med en ökad förståelse för vad som är centralt för ledare vid krishantering inom besöksnäringen i Sverige och varför det är viktigt. / Purpose - The purpose of this paper is to increase understanding of how leaders in the hospitality industry in Sweden have acted during the covid-19 pandemic. The study intends to identify leaders work with crisis management, crisis preparedness and knowledge management. Furthermore, the study aims to identify central leadership competencies that are important in crisis management as well as identify, discuss and reflect on lessons learned and insights that leaders have acquired as a result of have led under uncertain conditions. Finally, the study intends to develop a framework for crisis management in the hospitality industry. Method - The study has a hermeneutical point of view and aim to increase the understanding of what is central to leaders in crisis management within the hospitality industry in Sweden. The study is based on qualitative research methods and has an abductive method. The study's theoretical background is based on literature and scientific articles. 14 semi-structured interviews with leaders from the hospitality industry have constituted the empirical result. Conclusions - The study's conclusion is that the leader has a crucial role in crisis management. The leader is a supporting pillar in crisis management, crisis preparedness and knowledge management. Furthermore, the study shows that there are five leadership competencies that are crucial for leaders in crisis management. These are communication, decision making, motivation, perspective taking and creativity. Leaders that document lessons and knowledge have greater plausibility to preserve tacit knowledge. The study also shows that there is important for leaders to reflect and analyze to convert new knowledge to development through work improvement. Limitations –  The study is limited as the number of respondents from the hospitality industry were 14, which contributed to greater generalization. The study was also limited due to that several potential respondents declined participation in reference to heavy and difficult experiences during covid-19. There by the study may lack important perspectives. Originality/Value – The study contributes to an increased understanding for what is central for leaders in crisis management within the hospitality industry in Sweden and why that is important.

The purpose of this study is to explore which methods are used for knowledge transfer between recurring event projects, in different physical locations. The study also examines the different roles the project organization and the permanent organization take in these processes. The theoretical basis is previous research on knowledge transfer, projects and event projects. The study is using a qualitative method and studied three Swedish sport events (O-Ringen, 25manna and Tiomila). The data was collected through five semi-structured interviews. During the data processing, various themes and categories were coded, and a content analysis of the event's documentation was carried out. The results show that there are both similarities and differences between the knowledge transfer process in all three events. The events all have a similar method for knowledge transfer, but the balance between process, technology and people differs. This study also shows differences between the event projects and the permanent organizations, based on the various motives and long-term perspective the different organizations have. Finally, a new model for knowledge transfer is presented, based on both the theories and the findings of the study. / Syftet med uppsatsen är att undersöka metoder som används för kunskapsöverföring mellan projekt på olika fysiska platser, i form av evenemang. Dessutom undersöks vilka roller som projektorganisationen respektive årsövergripande organisation tar i dessa processer. Den teoretiska grunden utgår från tidigare forskning kring kunskapsöverföring, projekt och evenemangsprojekt. Studien har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt och studerar tre svenska idrottsevenemang. Den primära datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer, dessutom gjordes en innehållsanalys av dokumentation från evenemangen. Databehandlingen utgick från teman och kategorier som kodades. Resultatet från intervjuerna visar både på likheter och skillnader i metoder för kunskapsöverföring hos de tre studerade evenemangen. Alla tre evenemang har en liknande metod för kunskapsöverföring, men balansen mellan processer, teknologi och människor skiljer sig. Skillnader finns även mellan evenemangsprojekten och de årsövergripande organisationerna, utifrån de olika motiv och långsiktighet som organisationerna har. Till sist presenteras en egen modell för kunskapsöverföring utifrån teorier och studiens resultat.