What are Swedish museums talking about, when they are talking about knowledge? Museums are often referred to as knowledge- or memory institutions, and at the core of most museums are the collections. Museum objects are documents or information carriers in their own right, but what is equally important, if not more important, is the knowledge and information about the objects and collections. This kind of knowledge may even expand over time as new knowledge might be added, for example through research. The fact that museum objects can be exhibited in different ways over time, and can be made to tell many different stories, is in a sense also adding to the accumulated knowledge connected to a specific object or collection. Evaluating existing knowledge, developing new knowledge and making that knowledge available both to employees, researchers and the public, is an important part of what a museum does. The Swedish museum act SFS 2017:563 also emphasizes the importance of knowledge in many of its paragraphs. From an information science perspective it is therefore of interest to look more closely at what Swedish museums talk about, when they talk about knowledge. Even though knowledge is a common word, being able to define it is a first step towards being able to organize and manage it more efficiently. Something that seems to be increasingly important in the context of the so called knowledge society, where knowledge is seen as a central asset for organizations, and instant access to knowledge is expected by the public. A questionnaire was used to gather information about the concept of knowledge in the context of Swedish museums and the answers gives insight into what the museums are talking about when they are talking about knowledge. New museum theory and knowledge management acts as a theoretical framework and as a tool for analysing the answers from the questionnaire and to give context to the research. One thing the analysis shows is that most museums don’t have a definition of the word knowledge to guide them in their work.

The main objective of Industry 4.0 (I4.0) is to advance and ensure better manufacturing efficiency, productivity, and flexibility through the smart use of emergent technologies to enable the development of digital tools to visualise crucial information regarding factory events, products, and processes. As these systems grow in complexity, more information will be necessary to learn how to use them, and thus, more expertise and knowledge will be required to handle them. This study was therefore conducted with the aim to investigate the affordances and limitations of incorporating knowledge management and knowledge visualisation into a downtime management tool at a manufacturing company. This study has gathered findings from users through user interviews and contextual inquiries to provide insights and experiences on the existing downtime management tool. Thereafter, a first iteration of a prototype was designed and evaluated through a heuristic evaluation to investigate the applicability of knowledge management and visualisation concepts in the tool. A second design iteration was then developed to be evaluated with 10 users. This study resulted in overall positive attitudes towards knowledge sharing and user ownership concerning the knowledge-enhanced downtime management tool. Therefore, there are affordances of utilising knowledge management and visualisation to increase knowledge sharing between peers, it can help them in making more informed decisions, and the tool can support both new and experienced users when categorising downtime issues. However, it is essential to take into consideration the time and effort to maintain such a system, and to investigate the long-term effects of incorporating such concepts into different I4.0 tools. / Huvudsyftet med Industri 4.0 (I4.0) är att främja och säkerställa bättre effektivitet, produktivitet och flexibilitet i produktion genom smart användning av ny teknik för att möjliggöra utveckling av digitala verktyg för att visualisera viktig information om händelser, produkter och processer i fabriken. I takt med att dessa system blir alltmer komplexa kommer det att krävas mer information för att lära sig att använda dem, och därmed kommer det att krävas mer expertis och kunskap för att hantera dem. Den här studien genomfördes därför i syfte att undersöka vilka möjligheter och begränsningar det finns att använda kunskapshantering och kunskapsvisualisering i ett verktyg för hantering av stilleståndstider på ett tillverkningsföretag. Denna studie har samlat in resultat från användare genom användarintervjuer och kontextuella undersökningar för att ge insikter och erfarenheter om det befintliga verktyget för hantering av stilleståndstider. Därefter utformades och utvärderades en första iteration av en prototyp genom en heuristisk utvärdering för att undersöka tillämpligheten av kunskapshantering och visualiseringskoncept i verktyget. Därefter utvecklades en andra design-iteration som utvärderades med 10 användare. Denna studie resulterade i övergripande positiva attityder till kunskapsdelning och användarnas ägarskap när det gäller det kunskapsförstärkta verktyget för hantering av stilleståndstider. Därför finns det möjligheter att använda kunskapshantering och visualisering för att öka kunskapsutbytet mellan kollegor, det kan hjälpa dem att ta mer välgrundade beslut, och verktyget kan stödja både nya och erfarna användare när de kategoriserar stilleståndsfrågor. Det är dock viktigt att ta hänsyn till den tid och de ansträngningar som krävs för att underhålla ett sådant system samt att undersöka de långsiktiga effekterna av att införliva sådana koncept i olika I4.0-verktyg.

Denna studie undersöker hur unga organisationer med växtvärk i behov av att hantera samlad kunskap kan hjälpas genom identifiering och utveckling av designprinciper från tidigare forskning om kunskapshantering. Genom att analysera och applicera dessa designprinciper i organisationens kontext har utveckling av en konceptuell modell av en wiki utförts. 8 st designprinciper har legat till grund för utvecklingen av denna artefakt som har utvecklats under kommunikation med en fokusgrupp inom studiemiljön. Arbetet är av tillämpad karaktär där aktionsforskning och därmed iterativa steg med reflektion har bidragit till identifiering och utveckling av designprinciperna samt den konceptuella modellen. Den utvecklade modellen erbjuder exempelvis ett koncept att använda smart länkningsstruktur i wikin för att kunna ersätta behovet av ett separat learning management system för utbildning. Den använder även kontext- och rollbaserad dirigering för att säkerställa att rätt kunskap landar hos rätt person. / This study investigates how a young organization with growing pains in need of managing collective knowledge can be helped through the identification and development of design principles from previous knowledge management research. By analyzing and applying these design principles in the organization's context, development of a conceptual model of a wiki has been carried out. 8 design principles have formed the basis for the development of this artefact, which has been developed in communication with a focus group within the study environment. The work is of an applied nature where action research and thus iterative steps with reflection have contributed to identification, as well as development of the design principles and the conceptual model. The developed model offers, for example, a concept to use a smart linking structure in the wiki to be able to replace the need for a separate learning management system for education. It also uses context- and role-based routing to ensure that the right knowledge lands with the right person

Introduction: This thesis examines skills and competencies among librarians staffing the service points (reference desks) at Uppsala university library. It analyzes and compares different ways to achieve knowledge and skills, such as education and experience. Focus is placed on a wiki that is used both as a team workspace and as a database containing work practice, instructions and information that is considered useful in information services. Method: Six semi-structured interviews were conducted with librarians. The interviews were recorded and transcribed. Recurring themes in the transcripts that were considered of particular importance were highlighted with codes to simplify analysis. Analysis: A qualitative analysis was made, inspired by practice theory. Some themes in the interviews were confirmed by practice theory, while others were interpreted as contradictive. Some contradictions in the librarian’s narratives could be explained by theory as being common constructions about the nature of knowledge. Results and conclusion: While education in library- and information science may be important in other parts of the profession, the librarians did not find it very relevant when working in information services, which could be considered a particularly practical part of the profession. However, while the theoretical content of the education was considered of low relevance, the experience of being a student was considered more important, as it helps in understanding the needs of the students who seek help at the reference desk. The wiki was found to be an appreciated tool, but arguments are made that it can’t replace the importance of having practical experience, and that it can’t record so called ”tacit knowledge”. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Då kunskap ses som företagets viktigaste resurs är förvaltningen av denna avgörande för företagets vinning. Kunskapsdelning blir således vital för att resursen ska spridas inom företaget. Syftet med studien är därmed att studera, your ett medarbetarperspektiv, de organisatoriska faktorerna som anses ha en inverkan på kunskapsdelning. Detta i syfte att öka förståelsen för hur företag kan främja intern kunskapsdelning. Tidigare studier undersöker antingen en stor mängd företag med hjälp av kvantitativa enkäter och bekräftar hypoteser, eller djupintervjuer med ett fåtal företag med sikte att kartlägga någon specifik kunskapsdelningsstrategi. För att studera medarbetares upplevelse av kunskapsdelning och dess påverkansfaktorer, används i denna studie istället en kvalitativ enkät, vilken vänder sig till medarbetare på diverse företag i Sverige. Tematisk analys användes som analysmetod samt social utbytesteori och Swift's modell, som ramverk för att förklara hur medarbetare resonerar när de står inför valet att dela eller hamstra kunskap. Resultatet visar att flera organisatoriska faktorer anses främja kunskapsdelning, såsom företagskultur, kunskapsdelningaktiviteter, omständigheter samt organisatoriska rutiner. Saknas dessa faktorer kan kunskapsdelning komma att hindras. Studien har delvis bekräftat tidigare studier kring organisatoriska faktorer som påverkar kunskapsdelning. Samtidigt har nya fynd gjorts vilket tillför det vetenskapliga forskningsfältet. / Since knowledge is seen as the most important resource a company has, the management of it is vital to the company's profits. Knowledge sharing is therefore crucial so the resource can be spread in the company. The purpose of this study is therefore to study, from an employee perspective, the organizational factors that are considered to have an impact on knowledge sharing. This in order to increase the understanding of how companies can promote internal knowledge sharing. Previous studies either examine a large number of companies with the help of quantitative surveys and confirm hypotheses, or in-depth interviews with a few companies with a view to mapping out a specific knowledge-sharing strategy. In order to study employees’ experience of knowledge sharing and its influencing factors, a qualitative questionnaire is used in this study, which is aimed at employees at various companies in Sweden. Thematic analysis is used as an analysis method as well as social exchange theory,as a framework for explaining how employees reason when faced with the choice to share or hoard knowledge. The results show that several organizational factors are considered to promote knowledge sharing, such as corporate culture, knowledge sharing activities, circumstances and organizational routines. In the absence of these factors, knowledge sharing may be hindered. The study has partially confirmed previous studies on organizational factors that affect knowledge sharing. At the same time, new findings have been made, which adds to the field of scientific research.

Knowledge has come to be regarded as an important strategic asset for organizations. This asset is something that companies want to take advantage of in their office environments. With the growing integration of IoT solutions in office environments, underlaying the so-called smart offices, knowledge transfer in these environments has been affected. The new technology can contribute to an improvement of previous means of transferring knowledge or introducing new approaches to knowledge transfer. This study addresses how organizations with smart offices gain access to knowledge through knowledge transfer. As this study investigates an area that is quite new, the goal has been to study comprehensively how knowledge transfer occurs in a selected smart office concept. To fulfill the purpose of the study, an interview study has been conducted on two companies that currently use the smart office concept. The study has presented processes, models and factors for knowledge transfer. Based on the processes, models of knowledge transfer and its influencing factors, an analysis and identification of knowledge transfer in smart offices has been presented. The empirical material has been gathered through interviews with those in charge of the chosen companies. The result of the empirical data collection shows that the various tools in the smart office environment investigated contribute to improved knowledge transfer through increased trust, collaboration and spontaneous interactions between colleagues. In the analysis, it has also been stated that the increasing integration of smart office features will lead to an increase in the development of the various features which in turn could affect knowledge transfer within organizations. / Kunskap har kommit att bli ansedd som en viktig strategisk tillgång för organisationer. Denna tillgång är något som företag vill ta vara på i deras arbets-och kontorsmiljöer. Med den växande integrering av IoT lösningar i kontorsmiljöer, så kallade smarta kontor har kunskapsöverföringen i dessa miljöer påverkas. Den nya tekniken kan bidra till en förbättring på tidigare medel att föra över kunskap eller komma med nya tillvägagångssätt till kunskapsöverföring. Denna studie adresserar hur organisationer med smarta kontor får tillgång till kunskap genom kunskapsöverföring. Då denna studie undersöker ett område som är ganska nytt så har målet varit att studera övergripligt hur kunskapsöverföring sker på ett utvalt koncept av smarta kontor. För att uppfylla syftet med studien har en intervjustudie genomförts på två företag som i dagsläget använder sig av konceptet. I studien har processer, modeller och faktorer för kunskapsöverföring presenterats. Utifrån de processer och modeller för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en analys och identifiering av kunskapsöverföring inom smarta kontor presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med ansvariga på de valda företagen. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att de olika verktyg i den smarta kontorsmiljön som undersöktes bidrar till förbättrad kunskapsöverföring genom en ökad tillit, samarbete och spontana interaktioner mellan kollegor. I analysen så har det även framförts att den ökande integrationen av smarta kontorsverktyg kommer leda till en ökning av utvecklingen på de olika verktyg som i sin tur kan påverka kunskapsöverföring inom organisationer.

The national security of Sweden has changed as a result of the Russian invasion of Ukraine. To conduct an active defence, to work preventively, and to meet presumed threats, the Swedish Armed Forces need knowledge about organisational learning. Organisational structure is a factor that influence organisational learning. The purpose of the study was to investigate how organisational structure is perceived to affect organisational learning and safety in a military organisation. A single case study was conducted at the Swedish Armed Forces Air Force, where 17 individuals at different organisational levels were interviewed. The data collection method- was semi-structured interviews, and the analytical method was thematic analysis.The study has identified three overall themes: 1) working with uncertainty, 2) mistakes as a learning tool, and 3) organisational knowledge sharing. The results have shown that the AirForce deals with uncertainty in its daily operations, which requires a safe approach, communication, commitment, and proximity. Mistakes are used as a tool for learning within the Air Force to allow for development of routines, controls, and work methods necessary to complete their tasks. Thus, the Air Force needs to deal with mistakes in order to be able to work safely in the future. Organisational knowledge sharing consists of structure and rivalry, which affects the ability to make knowledge persistent within the Air Force. Inclusive, the results show a behavior that indicates that “errors” are used as a tool to change routines in the organisation. / Sveriges säkerhetsläge är i dag förändrat till följd av den ryska invasionen av Ukraina. För att vara kapabel att bedriva ett aktivt försvar, arbeta förebyggande och möta presumtiva hot behöver Försvarsmakten kunskap om organisatoriskt lärande. Organisatorisk struktur är en faktor som påverkar organisatoriskt lärande. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt organisationsstruktur upplevs påverka organisatoriskt lärande och säkerhet i en militärorganisation. En singulär fallstudie genomfördes vid Försvarsmaktens flygvapen, där 17 individer på olika organisatoriska nivåer intervjuades. Datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer och analytisk metod var tematisk analys. Studien har identifierat tre övergripande teman: 1) arbeta med osäkerhet, 2) misstag som lärandeverktyg, och 3) organisatorisk kunskapsuppdelning. Resultatet har visat att flygvapnet hanterar osäkerheter i sin dagliga verksamhet, vilket ställer krav på säkra arbetsmetoder, kommunikation, engagemang och närhet. Flygvapnet använder misstag som lärandeverktyg för att kunna utföra sin uppgift och förändra rutiner, styrningar och arbetsmetoder som inte fungerar. Därmed behöver flygvapnet omhänderta misstag för att kunna arbeta säkert framgent. Organisatorisk kunskapsuppdelning består av struktur och rivalitet, vilket påverkar förmågan att göra kunskap inom flygvapnet beständigt. Sammanlagt visar resultat på ett beteende som indikerar att ”fel” används som ett verktyg för att förändra rutiner i verksamheten.

Denna rapport tar upp huruvida Wiki, som informationshanteringsverktyg, kan uppfylla dekrav som finns på företags informationshantering idag. Syftet med arbetet är att utifrån teorioch en mindre undersökning se vilka möjligheter och nackdelar som finns med verktyget förföretag. En mindre intervjustudie med tolv informanter har genomförts på företagetAgda Lön AB.För att skapa en grund presenteras teorier inom Knowledge Management och KnowledgeManagement System, Kollaborativt- och kooperativt arbete, samt verktyget Wiki. Därefterredogörs den studie som genomförts. Vidare diskuteras de olika aspekter som framkommitunder teori och empiri. Efter diskussionen presenteras en slutsats.Rapporten vill visa att Wiki kan användas som ett informationshanteringsverktyg, om ännackdelar finns. Dock finns även möjligheter, vilka överväger nackdelarna. Det övervägandehindret är huruvida företag vågar införa ett så pass öppet system som Wiki. / Knowledge Management System and collaborative work- Wiki as an information management toolThis report addresses whether Wiki, as information management tools, can meet therequirements of the enterprise information management today. The purpose of the work isthat based on theory and a small survey to see what opportunities and disadvantages that existwith the tool for a company. A small interview study with twelve informants has beenimplemented at the company Agda Lön AB.To create a base, theories in Knowledge Management and Knowledge Management Systems,collaborative and cooperative work, and the Wiki tool are presented. Then describes the studyconducted. Further on the various aspects emerging from the theory and empiricism arediscussed. Following the discussion presented a conclusion.The report would demonstrate that Wiki can be used as an information management tool,although there are drawbacks in it. However, there are also opportunities, which outweigh thedisadvantages. The overwhelming obstacle is whether firms dare to introduce a open systemlike Wiki.

Kunskap- och erfarenhetsdelning är ett brett och viktigt koncept för företagens ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. För konsultfirmor är det av extra vikt då deras kärnverksamhet grundar sig i att sälja kunskap i form av tjänster, men där problematiken är att de projektledande konsulterna kan uppleva att hjulet kontinuerligt återuppfinns i projekten. Under de senaste årtionden har en trend i sammanslagningar och förvärv noterats inom samhällsbyggnadsbranschen. De organisatoriska förändringarna som förvärv medför ökar behovet av en lämplig kunskapshantering för att skapa synergi inom bolaget, så att kunskap och erfarenheter blir en kollektiv resurs. Utmaningen för konsultorganisationer är att företagen består av individer från olika företagskulturer med olika preferenser, att organisation är i ständig förändring samt konkurrensen medarbetare emellan. Syftet med denna studie är därmed att öka kunskaps- och erfarenhetsdelning medarbetare emellan genom att identifiera lämpliga metoder och medel, för att långsiktigt tillvarata den befintliga kompetensen inom organisationen. Genom att tillvarata på kunskaper och lärdomar från varandra och från tidigare uppdrag kan innovativa och hållbara lösningar delas, vilket medför att kunskapsluckorna och risker i nya uppdrag minskar samt att de undviker att återuppfinna hjulet. Syftet uppnås genom att besvara följande frågeställning; “Hur kan organisationer ständigt förbättra kunskaps- och erfarenhetsdelningen internt genom god förståelse för de olika kunskapsformerna?”. Arbetet resulterar i en tabell med lämpliga och förbättrade metoder för kunskaps- och erfarenhetsdelning, samt för hur dokumenteringen av kunskap kan gå till. Framtagandet av dessa metoder har gjorts genom analys av intervjumaterial som insamlats från respondenter som tillhör ett konsultbolag som växt genom förvärv. Analysen har kontinuerligt följt teoretiska ramverken om ständiga förbättringar av McLean och Anthony (2019) där de vanligaste fallgroparna är sammanställda, samt SECI-modellen för förståelse av kunskapsflödet inom organisationen. Slutligen resoneras det att, för att nå en ökad kunskaps- och erfarenhetsdelning inom ett konsultbolag som växt genom förvärv, krävs det att ledningen arbetar för en ökad teamanda, gemenskap och samhörighet. Eftersom detta skapar en stimulerande miljö som underlättar att motivera kunskaps- och erfarenhetsdelning genom att inkludera formella och informella möten, både fysiskt som digitalt. Något som behöver inkluderas är tydliggörandet av nyttan som förbättrande initiativ medför genom att visa mätbara resultat som ett incitament för konsulterna. / Knowledge- and experience sharing is a broad and important concept for companies' economic growth and competitiveness. For consulting firms, it is of extra importance as their core business is based on selling knowledge in the form of services, but the problem is that the project-leading consultants may experience that the wheel is continuously being reinvented in the projects. In recent decades, a trend in mergers and acquisitions has been noted in the public construction industry. The organizational changes that acquisition entail increase the need for appropriate knowledge management to create synergy within the company, so that knowledge and experience become a collective resource. The challenge for consulting organizations is that the companies consist of individuals from different corporate cultures with different preferences, that the organization is constantly changing and that there is a competition between employees. The purpose of this study is thus to increase the sharing of knowledge and experiences between employees by identifying appropriate methods and means, in order to utilize the existing competence within the organization in the long term. By utilizing knowledge and lessons from each other and from previous assignments, innovative and sustainable solutions can be shared, which means that the knowledge gaps and risks in new assignments are reduced and that they avoid reinventing the wheel. The purpose is achieved by answering the following question: "How can organizations constantly improve the sharing of knowledge and experiences internally through a good understanding of the various forms of knowledge?". This paper results in a table with suitable and improved methods for knowledge and experience sharing, as well as how the documentation of knowledge can be done. The development of these methods has been done through analysis of interview material collected from respondents belonging to a consulting company that has grown through acquisitions. The analysis has continuously followed the theoretical frameworks, continuous improvement of McLean and Anthony (2019) where the most common pitfalls are compiled, as well as the SECI model for understanding the flow of knowledge within the organization. Finally, it is reasoned that, to achieve an increased sharing of knowledge and experience within a consulting company that has grown through acquisitions, it is required that the management works for an increased team spirit, community and togetherness. As this creates a stimulating environment that facilitates the justification of knowledge and experience sharing by including formal and informal meetings, both physical and digital. Something that needs to be included is the clarification of the benefits that improving initiatives bring by showing measurable results as an incentive for consultants.

In today’s competitive market it is more important than ever to have effective and efficient Supply Chain Planning. Despite its wide adoption and many years of development, Sales and Operational Planning, one of the most commonly applied tactical Supply Chain Planning processes, is not generating the desired results as companies are still experiencing difficulties in synchronizing demand and supply. Furthermore, a company’s competitiveness depends on its knowledge management and how that knowledge is disseminated across functions. Therefore, a case study was conducted with the purpose to investigate how knowledge management is used in the Sales and Operational Planning process to streamline its operations. The study presents a conceptual framework built on prior research on how to use knowledge management in the Sales and Operational Planning process. The framework highlights the importance of alignment of targets and information as well as continuous documentation and learning to improve the streamlining of the process. Additionally, the study illustrates linkages between the stages of creating, spreading, and applying knowledge by applying the framework to the case company. The study identified a gap in research where the combination of Sales and Operational Planning and Knowledge Management had not fully been explored. This gap was addressed by the creation of the conceptual framework. The practical contribution identified both systematic, functional, and individual areas of Knowledge Management that can work to streamline the process. / Dagens konkurrenskraftiga marknad gör att det är viktigare än någonsin att ha en effektiv planering av försäljningskedjan. Sälj- och verksamhetsplanering är en av de mest tillämpade taktiska processerna för planering av försäljningskedjan. Trots sin breda användning och många år av utveckling så genererar inte processen de önskade resultaten då företag fortfarande upplever svårigheter i att synkronisera utbud och efterfrågan. Fortsättningsvis finns det korrelation mellan ett företags konkurrenskraft och kunskapsspridning samt hur kunskap sprids internt mellan funktioner. Därför genomfördes en fallstudie med syftet att undersöka hur kunskapshantering kan integreras i sälj- och verksamhetsplaneringen för att effektivisera processen. Studien presenterar ett ramverk baserat på tidigare forskning, om hur sälj- och verksamhetsplaneringen kan effektiviseras genom kunskapshantering. Ramverket belyser vikten av samspel mellan mål och information samt kontinuerlig dokumentation för effektivisering av processen. Vidare illustrerar studien kopplingar mellan stadierna att skapa, sprida och använda kunskap genom att tillämpa ramverket på det undersökta företaget. Studien identifierar ett forskningsgap där kombinationen av sälj- och verksamhetsplanering och kunskapshantering inte har undersökts fullständigt. Detta forskningsgap adresseras genom skapandet av ramverket. Det praktiska bidraget består av både systematiska, funktions-baserade och individ-baserade områden inom kunskapshantering som kan arbeta för att effektivisera processen.