The capability to know what knowledge there is and where it resides within an organization is becoming increasingly important in the new knowledge-based economy. This paper takes on a practise-based view of knowledge in order to decide on a course of action for how to successfully implement knowledge management within a knowledge-based company. By considering all knowledge as more or less contextual and socially constructed, knowledge is divided into three dimensions depending on the degree to which it is tacit, namely: information, knowledge and skills. The paper then discusses inhibitors and enablers for transferring knowledge via these three dimensions respectively.  The empirical findings are based upon a case study of Faveo. It is shown that Faveo, like most organizations, has til now focused on the collection of codified knowledge, i.e. documentation of information. Faveo has the technology established to potentiallymanage information transfer to an adequate degree. Still, the company fails to do so due to its incapability to enable use of its groupware. To surmount this problem, Faveo needs to address the attitudes of its employees towards its groupware and train them in how to use it. To improve Faveo’s knowledge management and thus pursue world class project management, the company also needs to step up its game within the two areas of knowledge and skills transfer. There are some but not sufficient plans for handling knowledge transfer at Faveo and, again, Faveo fails to enable these processes to turn from plans into action. There is an overall need for more formal as well as informal interaction between individual and groups of employees at Faveo. In addition, Faveo needs to acknowledge skills transfer as a vital part of knowledge management. This report finally suggests that Faveo needs to motivate knowledge management, create goals for knowledge management, train its employees in how to carry out knowledge management and evaluate its knowledge management.

The study set out to find how artists organize and use their personal collections from a Personal Information Management (PIM) perspective, and how that use affects their practice and their art production. A secondary object of the study was to articulate the ways that personal collections are utilized as tools by creative users.  The empirical data consisted of five qualitative, semi-structured interviews with Swedish and Norwegian sound artists. The constant comparative method was used for analysis, and Activity Theory was used as a theore- tical framework for the study. The study concluded that artists’ personal collections, while diverse in content and structure, serve the same functions as tools in creative processes, and that attention to the uses of personal collections highlight needs that could be better met by integrated PIM-functionality.  The study also concluded that artists constitute an underutilized resource for future PIM-research and that artists’ personal collection use provides insight into creative use of collections, and highlights potential direc- tions for future development of PIM tools. This paper is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Problemställning: Genom digitaliseringen går det att identifiera möjligheter i såväl företags kunskapshantering som affärsrelationer. Dessa består bland annat av möjligheter till mer data- och informationsunderlag och nya sätt att kommunicera på. Samtidigt innebär det även utmaningar i form av högre krav på hantering, anpassning och kunskap för att realisera möjligheterna. Vidare kan företag genom att digitalisera sig anta ekonomiska fördelar och digitaliseringen kan ses som nödvändig att hänga med i för att överleva på marknaden. Detta pekar på dilemmat och relevansen för företag att utnyttja digitaliseringen till sin fördel. Att undersöka vad dessa möjligheter och utmaningar består av, ter sig därmed aktuellt att studera i samband med kunskapshantering och affärsrelationer. Forskningsfrågor: 1. Hur gestaltar sig de huvudsakliga digitala förändringarna, och vilka möjligheter respektive utmaningar upplever anställda med dessa? 2. Vilka upplevs som de huvudsakliga möjligheterna respektive utmaningarna som digitaliseringens effekter har bidragit till gällande kunskapshantering inom företag? 3. Vilka upplevs som de huvudsakliga möjligheterna respektive utmaningarna som digitaliseringens effekter har bidragit till gällande hanteringen och upprätthållandet av affärsrelationer för företag? Syfte: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för de möjligheter och utmaningar som anställda på kunskapsintensiva B2B-företag upplever som effekt av digitaliseringen. Detta undersöks ur två huvudsakliga områden; kunskapshantering och affärsrelationer. Upplevda möjligheter och utmaningar kopplat till digitaliseringen som en förändring i företag studeras också och är det som inleder studien. Resultat: Det som vissa respondenter upplever som möjligheter upplevs som utmaningar av andra. Sett till digitaliseringen upplevs möjligheter till tidsbesparing och arbete med andra uppgifter, parallellt med en utmaning i samband med ökad hantering och stress. Investeringar upplevs riskera att inte besvara behovsbilden och synkronisering ses som utmanande, samtidigt som det beskrivs som en möjlighet ifall detta uppnås. Vid kunskapshantering visar sig möjligheter till såväl ökad som minskad motivation. Även sett till kommunikation internt och långsiktigt externt relationsbyggande samt tillit, kan digitaliseringen verka åt båda håll. Lagar, regleringar och bestämmelser visar sig vara en utmaning som flera respondenter upplever. Digitala verktyg upplevs kunna gynna kommunikation och kunskapsspridning, men även tiden framställs som en utmaning i detta sammanhang Kunskapsbidrag: Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka huvudsakliga möjligheter och utmaningar som anställda på kunskapsintensiva B2B-företag upplever som effekt av digitaliseringen. Denna förståelse är värdefull för företag som möter denna förändring; en medvetenhet kring möjligheter och en identifiering av utmaningar kan stärka arbetet. / Problematization: With the digitization, opportunities in knowledge management as well as in business relations are identified. These consist of, for example, opportunities in more data as well as information in decision making, but also new ways to communicate. Simultaneously, challenges in increasing demands on management, adaptation and knowledge occur to take advantage of the opportunities. Moreover, enterprises can realize economic benefits and the digitization can also be seen as something that they have to keep up with in order to survive on the market. This shows the dilemma, as well as the importance, for enterprises to take advantage of the digitization. Therefore, it is of interest to examine what these opportunities and challenges consist of, focusing on knowledge management and business relations. Research questions: 1. How are the main digitization changes shown, and which are experienced as the main opportunities and challenges? 2.Which are experienced as the main opportunities and challenges that the effects of the digitization have contributed to, focusing on enterprises’ knowledge management? 3. Which are experienced as the main opportunities and challenges that the effects of the digitization have contributed to, focusing on the management and maintenance of business relations in enterprises? Purpose: The study aims to reach a deeper understanding of the opportunities and challenges that workers in knowledge intensive B2B-enterprises experience as an effect of the digitization. These are being examined focusing on two main areas: knowledge management and business relations. Experienced opportunities and challenges with the digitization as a change in enterprises is also examined and begins the study. Result: Aspects that some respondents expressed as opportunities, others experienced as challenges. Digitization is described as an opportunity to make time savings that can be invested in other tasks, as well as it is experienced as a challenge in increasing work with management and stress, as a result. IT-investments are associated with the risk of not fulfilling the needs and synchronization is described as a challenge, as well as an opportunity if it is achieved. Correlated to knowledge management, digitization can increase as well as decrease the motivation. In internal communication, long term business relations and trust, the digitization is experienced as affecting in different directions. Laws and regulations turned out to be a challenge according to several respondents. Digital tools are experienced as being able to promote communication and knowledge management, but the time is expressed as a challenge in this aspect as well. Contribution: The study contributes to an increasing understanding of the main opportunities and challenges that workers in knowledge intensive B2B-enterprises experience as an effect of the digitization. This understanding is valuable to enterprises in digital changes thanks to an increasing ability to identify opportunities and reinforce them, as well as to identify challenges and handle them.

I en värld karakteriserad av förändring och globalisering och med nya ekonomiska och globala konkurrenter som konkurrerar om samma kunder och resurser ökar trycket på organisationernas konkurrenskraft. Dessutom står organisationer inför ytterligare utmaningar på grund av en ständigt ökande mängd data och den allt större utmaningen att analysera data och hålla data säkert. Framgångsrika företag präglas av att deras intellektuella kapital utnyttjas på ett effektivt sätt. 1, 2 Således har den mest värdefulla tillgång som en organisation har idag blivit sina medarbetares kunskap.3 Baserat på den teoretiska ramen och noggrann granskning samt analys av intervjuer och observationer har detta resulterat i tre viktiga områden: artificiell intelligens, blockchain och industri 4.0. Analysen visade att de vetenskapliga artiklarna och litteraturen har olika perspektiv, olika definitioner och bygger på olika teorier men kärnan är att de alla verkar komma fram till samma resultat och slutsats, även om de har olika synpunkter och perspektiv. Slutsatsen är att organisationskulturen påverkar kunskapshantering och spridning av information på grund av dess direkta inverkan på individen. Rekommendationen är därför en fortsatt insats för att ge anställda verktyg för att bättre kunna kommunicera och dela med sig av kunskap. För att ytterligare stärka arbetstagarnas motivation rekommenderas dessutom en ökad närvaro av ledningen på affärsgolvet.

Knowledge is today one of the most important resources for an organization to handle. But knowledge can also be difficult for organizations to manage. The internet is still growing and new tools take form that allows users to effectively share information. The purpose of this report was to describe how organizations can make use out of internal social media to facilitate knowledge management processes. Three issues involving mapping, coding and dissemination of knowledge to were produced to answer the thesis. The study was limited to examining the identification, coding and dissemination of knowledge through the internal social media plattformen, IBM Connections. The theoretical framework emphasizes how social networks can promote knowledge sharing, how a knowledge mapping can promote knowledge dissemination and sharing, how knowledge can be stored in data sources and how important interaction is to spread awareness. The theory has been supplemented by descriptions of how the system IBM Connections works. Surveys were conducted on four companies that use IBM Connections as an internal communication plattformen. The four companies were selected to illustrate how they use the plattformen of knowledge management processes and we chose to interview the people who were responsible for the introduction of the plattformen. The study identified several similarities between the different companies and that although there were some technical and cultural recalcitrant units against this new type of system within the organization so favored IBM Connections knowledge in several ways. The built-in search automatic created a map of knowledge through the plattform's user profiles. Saved files and documents could be found even after the employees left the company, which encodes knowledge into the company knowledge resources. The opportunity to interact with one another, often over great distances, favored the sharing of knowledge. A comparison with the theoretical framework provided us with the conclusion that internal social media can be used in several ways to Knowledge management through automated knowledge maps, the ability to store knowledge within the company and to communicate knowledge across functional and geographical boundaries in interactive discussions. / Idag är kunskap en av viktigaste resurser för en organisation att hantera, men kunskap kan också vara svår för organisationer att hantera så att de kan dra nytta av den. I skrivandets stund växer internet fortfarande explosionsartat och nya verktyg tar form som gör det möjligt för användare att effektivt sprida information. Syftet med denna rapport var att beskriva hur organisationer kan använda sig utav interna sociala medier för att underlätta Knowledge management-processen. För att besvara syftet användes tre frågeställningar som berörde kartläggning, kodning och spridning av kunskap. Undersökningen avgränsades till att undersöka kartläggning, kodning och spridning av kunskap via den interna sociala medieplattformen IBM Connections. Den teoretiska referensramen betonar hur sociala nätverk kan främja kunskapsdelningen, hur en kunskaps-kartläggning kan främja kunskapsspridning och delning, hur kunskap kan sparas i data källor och hur viktig interaktion är för att sprida kunskap. Teorin har kompletterats med beskrivningar av hur systemet IBM Connections fungerar. Undersökningsobjekten var fyra företag som använder sig utav IBM Connections och de valdes ut för att belysa hur de använder sig av plattformen inom Knowledge management-processen. Vi valde att intervjua de människor som ansvarade för införandet av plattformen på företagen. Undersökningen visade på flera likheter mellan de olika företagen och att även om det fanns vissa tekniska och kulturella motsträvigheter gentemot denna nya typ av system inom organisationen så främjade IBM Connections kunskapsöverföring på flera olika sätt. Den inbyggda sökfunktionen skapade en automatisk kartläggning av kunskapen genom plattformens användarprofiler. Sparade filer och dokument kunde hittas även efter att anställda lämnat företaget vilket kodar kunskapen in i företagets kunskapskällor. Genom möjlighet att interagera med varandra, ofta över stora avstånd, främjades kunskapsspridningen. En jämförelse med den teoretiska referensramen gav oss slutsatsen att interna sociala medier går att använda på flera sätt för Knowledge management genom automatiska kunskapskartor, möjlighet att spara kunskapen inom företaget och möjlighet att kommunicera kunskap över funktionella och geografiska gränser i interaktiva diskussioner.

Denna studie är en fallstudie i syfte att visa på vilka faktorer som påverkar användande av kunskapshanteringssystem på en arbetsplats med speciella förutsättningar. Det studerade fallet är en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar på egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar på att användande av andra system är en viktig faktor som kan förhindra både delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jämförts med tre tidigare studier för att visa på likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsättningar.

Titel: Virtuell Kunskapsöverföring – En kvalitativ studie om hur intranätet möjliggör kunskapsöverföring. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Filip Andersson och Marcus Fred Handledare: Daniella Fjellström och Signe Jernberg Datum: 2017 - Augusti Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en ökad förståelse för hur anställda utnyttjar intranätet för att tillgodogöra sig kunskap genom kunskapsöverföring. Metod: Denna studie utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. För insamling av empiriskt material har en kvalitativ undersökningsmetod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen är baserad på tidigare forskning inom kunskapshantering. En intervjuguide har antagits där frågorna är baserade på det teoretiska ramverket, empirin är sin tur således framtagen genom intervjuguiden. Studien bygger på en tematisk analys där teman skapats utifrån den empiriska insamlingen. Resultat & slutsats: Studien visar på att anställda främst använder sig av intranätet för att tillgodogöra sig kunskap i anslutning till arbetsrelaterade problem och frågor som är återkommande. Förslag till fortsatt forskning: Studiens begränsningar grundas i att den baseras på semi-strukturerade intervjuer gjorda inom ett och samma företag, genom detta kunde vi få fram ett generellt resultat inom företaget. Mer forskning kring intranätets användande för att tillgodogöra kunskap i en större kontext efterfrågas således. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ökad teori kring intranätets användande och tidigare forskning inom kunskapsöverföring och tillhörande teoretiska modeller.   Nyckelord: Kunskap, kunskapshantering, kunskapsöverföring, intranät / Title: Virtual Knowledge Transfer – A qualitative study on how the intranet enables knowledge transfer. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Filip Andersson och Marcus Fred Supervisor: Daniella Fjellström och Signe Jernberg Date: 2017 - August Aim: The aim of this study is to create an understanding of how employees use the intranet to obtain explicit knowledge  Method: This study is based on a hermeneutic perspective. The gathering of empirical material is based on a qualitative research method in form of semi-structured interviews. The theoretical framework is based on prior research within the Knowledge Management field. An interview guide has been formed based on the theoretical framework, the empirical result is therefor based on the interview guide. A thematic analyze is used where themes have been created out of the empirical results. Result & Conclusions: The study shows that employees mostly are using the intranet to obtain explicit knowledge in connection to recurrent problems and questions related to work. Suggestions for future research: Limitations of the study are based on the problems with the generalizability connected to the semi-structured interviews that are done within one company. More research in a bigger context needs to be done. Contribution of the thesis: This study contributes with a more compelling theory when it comes to the usage of the intranet to obtain explicit knowledge. As well as a updated view on relevant models connected to the knowledge transfer research. Key words: Knowledge, knowledge management, knowledge transfer, intranet

Uppsatsens syfte var att undersöka hur kunskapsdelning inom en organisation påverkas när det fysiska mötet inte längre är tillgängligt. Datamaterialet för undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med anställda som påbörjat sin anställning i samband med COVID-19. Respondenterna arbetade alla inom samma offentliga verksamhet. En teoretisk tematisk analys av empirin genomfördes och fem teman identifierades. Dessa teman var: tillhörighet, missförstånd, hinder, stöttepelare och kunskapsåtervinning.   Resultatet av studien visade att avsaknaden av det fysiska mötet skapade problem i respondenternas kunskapsdelning. Undersökningen visade att frånvaron av det spontana mötet ledde till kommunikativa hinder och missförstånd. Exempelvis upplevdes det svårare att veta om medarbetare förstod vad som kommunicerades då ansiktsuttryck och kroppsspråk fattades. Det var även svårt att uppleva en omfattande tillhörighet till arbetsgruppen på den digitala arbetsplatsen.

The purpose of this case study is to research the project members' experience regarding knowledge transfer. As a researching method a qualitative study was conducted by applying thematic analysis. A sample consisting of nine project members at a municipality in Sweden were chosen. including project office manager, project manager and project participants. The result indicates that no one is working on knowledge transfer in a systematic way and more time is requested for reflection and participation. The knowledge transfer that does exist, is carried out mainly through the project members’ initiative. It therefor indicates that ultimately knowledge transfer isn’t prioritized and hasn’t been stated by management. In addition, the result shows that there are thoughts about further developing the work on knowledge transfer but where there are no concrete thoughts yet on how the work should be concreteized. Other findings that emerged from the report were that the municipality has two different control models for project management and that project culture is a subject which could be interesting for further studies.