This is a qualitative survey study that examines co-workers’ experiences of Information management within a Swedish authority. Previous research claims that co-workers' perceptions of Information management have not been studied and there is an understanding in science that there is a lack of studies from co-workers’ point of view in this field. The purpose of the study is to contribute with knowledge regarding how communication is experienced by co-workers regarding their own participation within Information management processes. Theories on which this study is based are within communication research and information science with the assumption that knowledge is a human activity and that employees are both carriers of and practitioners of knowledge, communication and learning processes. A survey with questions concerning communication, knowledge, sustainability, and digitalization within the Swedish Transport Administration was conducted and analyzed through a qualitative thematic analysis and put in relation to the communicative organization model and knowledge sharing processes. The result showed that the co- workers perceived the internal information and communication similarly and that they were well aware of the organization’s visions and values. There were a weakness in the internal information processes and in the understanding of the sustainability roles for the individual co-worker. Conclusions were drawn that the studied respondents in the population have a good foundation for becoming a communicative organization regarding the correlation to previous research. Further research could concern different units within the organization as well as other authorities to make comparisons with the different areas of activity.

Examensarbetet som presenteras i denna rapport syftar till att kartlägga materialflöde samt informationsflöde för inköpt material hos GKN ePowertrain i Köping. Kartläggningen resulterade i att det finns flertalet ställen där möjliga orsaker finns. Utbildning av personal är en av lösningarna som syftar till att lära anställda hur de ska registrera material i informationssystem för att differenser inte ska uppstå. Utbildningen omfattar även informationsdelning om de konsekvenser felaktig inmatning kan ge. Implementation av samtliga förbättringsförslag hade lett till förbättringar av den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

PURPOSE: To investigate and identify which working methods are applied by the employees at a nursing home with a focus on dementia (SÄBO), with the aim of supporting daily communication for the residents. BACKGROUND: The symptoms from a dementia diagnosis are characterized by the individual's cognitive functions deteriorating, in step with the development of the dementia diagnosis. This impairs the individual's communicative ability, an emerging need for support that is expected to be met through the investigated employees. METHOD: A qualitative interview study at a SÄBO within the city of Stockholm, carried out through four face-to-face interviews, with the employees who work to the greatest extent with the individual residents. Based on collected empirical data, a thematic analysis has been made. RESULTS: Identified working methods create and develop knowledge, within the group of employees, which aims to interpret and understand the residents' individual needs. Through a personcentred working method, knowledge is created through working methods based on the residents' individual needs and personal abilities. The residents are interpreted and understood as the sources of information through which knowledge is created among the employees. CONCLUSION: Through the person-centred working methods the knowledge creation is based on the individual needs of each tenant. However, the present study has shown that existing working methods can, and should, be developed to better support the residents in their daily communication. A structured development of knowledge creation around physical application of support, to better support the residents in their daily communication.

<p>Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.</p><p>Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.</p><p>Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras. För att kunna besvara syftet har en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod använts i studien. Totalt har två observationer och fyra intervjuer genomförts. Studien har genomförts på fallföretaget Electrolux Laundry Systems i Ljungby och datainsamlingen har skett inom enheten Hydraulpressningsgruppen.</p><p>I studien kommer begreppet kunskap och dess olika typer att redas ut. Vidare kommer det beskrivas hur kunskap kan identifieras, konverteras och överföras.</p><p>Vi har utformat en analys som är baserad på den teoretiska referensramen. Analysen är utformad för att spegla syftet och problembakgrunden i studien. Den bygger på tre övergripande delar, kunskapsbegreppet, kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring.</p><p>Resultatet av studien är en modell som skapar en förståelse för hur kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring kan gå till. Studien har även kommit fram till att det finns hinder som kan försvåra en effektiv kunskapshantering.</p> / <p>Managing knowledge is becoming increasingly important to improve the organizational competitiveness. This can be achieved by a greater use of the knowledge capital. This usually means to explore the tacit knowledge which exists in the minds of the employees. In Sweden, from 2010 and four years onwards, a great walkout is expected among the people being born in the 40s.</p><p>The purpose of this essay is to create a model that illustrates how knowledge can be identified and transferred.</p><p>The methodology used in this study aims to attain the purpose by using a qualitative method in which interviews and observations are combined.</p><p>The study has been carried out at the case company, Electrolux Laundry Systems in Ljungby, Sweden.</p><p>The authors have developed an analysis which is based on the theoretical framework. This analysis consists of three main parts, knowledge identification, knowledge transfer and a model for knowledge management.</p><p>The conclusion in this essay is a model that creates an understanding of how knowledge can be identified and transferred. The study also found that there are obstacles that might constrain an effective knowledge management.</p>

Denna studie är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en nöjespark i Sverige arbetar med förebyggande risk- och krishantering. Nöjesparken som har undersökts är Liseberg som ligger i Göteborg. En fallstudie på Liseberg har gjorts med hjälp av kvalitativa metoder och ett deduktivt förhållningssätt. Fem semistrukturerade intervjuer gjordes med fyra personer från Lisebergs företagsledning samt en person från företaget Göteborg: Co. Studien baseras även på sju mailintervjuer med parkmedarbetare på Liseberg. Studiens resultat visar att organisationen följer de kriterier som de valda teorierna förespråkar att en organisation bör följa. Både i förebyggande syfte men även hur en kris ska hanteras när den inträffar. Lisebergs främsta värdeord är säkerhet, vilket återspeglar deras arbete kring säkerhetsfrågor. De övningar och utbildningar inom risk- och krishantering som de anställda på nöjesparken genomgår kan ses som otillräckliga. Detta kan leda till att en kris inte kommer kunna hanteras på det mest effektiva sättet. Resultatet för denna studie visar alltså att Liseberg teoretiskt skulle klara av de flesta risker och kriser. Studien går att applicera på andra nöjesparker samt liknande turistföretag vilket är positivt för att i dagens forskning fylla de luckor som finns inom detta forskningsområde. / The purpose of this study is to investigate how a theme park in Sweden works with preventive risk management, and how they handle crisis management in case of incidents. The theme park which has been studied is located in the city Gothenburg and is called Liseberg. A field study of Liseberg has been made with a qualitative research. Five semi -structured interviews have been held in Gothenburg and seven mail interviews have been held to collect the empirical results. The results shows that Lisebergs risk and crisis management sees at the current situation on paper to be able to handle most types of incidents. The organization follows the criteria according to what the theories in the study says an organization should follow, both preventively and how the actions when an incident occurs should be taken. Training in risk and crisis management, however, is considered low for all employees to be able to handle major incidents. This may mean that a crisis is not handled in the most efficient way. The study can be applied to other amusements parks and similar tourist companies which is positive for the current research to fill the gaps contained in this research area.

I dag så sprids information på ett helt annat sätt än vad den gjorde för både fem och tjugo år sedan och i takt med att tekniken utvecklas så förändras vårt sätt att ta del av information. På många arbetsplatser så är informationsspridning en central del av verksamheten, och tidigare forskning har visat att effektiv spridning av information ökar möjligheterna för företaget att utvecklas. Denna studie har undersökt hur information bör kommuniceras till medarbetare inom en organisation. En åtskillnad mellan kanal och medium har gjort det möjligt att särskilja hur information meddelas och hur den presenteras. Detta har lett till ett resultat som visar på att medarbetare på företaget föredrar att få information presenterad för sig muntligt, och att det finns en viss skillnad när information skall meddelas. Studien grundar sig i en fallstudie inom ett företag som är verksamt inom el- och teknikbranschen. För att kunna generera en tydlig bild av hur informationsspridningen ser ut på företaget så har en kvalitativ intervju genomförts, vilket har kopplats samman med en mer specifik enkätundersökning. / Today information dissemination is completely different comparing to both five and twenty years ago, and as the technology develops, so does our way of accessing information. In many workplaces information dissemination is a key process and previous research has shown that effective information sharing increases the potential for the company to develop. This study has examined how information ought to be communicated to cowerkers within a company. A distinction has been made between channel and medium and has made it possible to determine how information is being notified and how information is being presented. This has led to a result showing that coworkers prefers information being presented orally, and that it is a difference when the same information is being notified. The study is based on a case study within a company active in the electrical and engineering industry. A qualitative interview and a quantitative survey has made it possible to generate a clear picture of how the information dissemination looks like in the specified company.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer. I avsikt att göra det valde vi att använda oss utav tre styckenfallföretag. Ute på företagen intervjuade vi två stycken personer på varje företag med de olikabefattningarna VD, account manager och projektledare. Det gjorde vi för att få en bredare bildsom inte är begränsad till ett visst arbetsområde inom organisation. Eftersom att vi villeundersöka deras inställning och åsikter kring ett specifikt område valde vi att genomförasemistrukturerade intervjuer.Resultatet stämde i flera fall överens med teorin. Det bekräftades att företagen i allt för storutsträckning arbetar med en hantering av den explicita kunskapen, genom enkodifieringsstartegi, när de till största del borde satsa på att hantera den tysta via enpersonifieringsstrategi. Däremot visade resultatet till skillnad från teorin att respondenternavar positiva till kunskapshantering och hade en stor vilja att dela kunskap med varandra ochlära sig nya saker. Resultatet visade också att tiden är den faktor som till största del förhindrarett aktivt kunskapsarbete och att det därav borde ligga i organisationens intresse att tillgodosebehovet av tid.Slutsatsen blev att det finns två faktorer som är viktiga för organisationer av denna karaktär.Dessa är företagets ansträngning i form av tid och resurser och de anställdas inställning tillkunskapshantering. Det blev tydligt att dessa två faktorer är beroende av varandra och att detillsammans kan skapa goda förutsättningar för spridning av den tysta kunskapen.

Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg som används för att främja kunskapshantering inom ett företag som arbetar i projekt, då tidigare forskning indikerar att projektformen medförsvårigheter i arbetet med kunskapshantering. För att besvara syftet undersöker uppsatsen vilka förutsättningar som är avgörande för att kunskapsdelning ska komma till stånd samt vilka metoder som finns att tillgå för att dela och överföra kunskap inom och mellan projekt. En fallstudie med semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att det finns en tro bland respondenterna att individen bär på kunskap och det framkommer en tilltro till de sociala aspekterna av kunskapsdelning. För att kunskapsdelning ska främjas krävs att medarbetarna har ett brett socialt nätverk samt att det existerar en företagskultur som uppmanar till kunskapsdelning. Det bör finnas systematiska processer föröverföring av såväl explicit och implicit kunskap då resultatet indikerar på att ett fungerande IT-verktyg för kunskapslagring tillsammans med verktyg och systematiska processer som lessons-learned, tillsammans bidrar till en effektiv kunskapshantering och säkerställer att kunskap överförs mellan projekt. / The purpose of this paper is to investigate which tools are used to promote Knowledge Management in project-based organizations, since previous research indicate that the project form experience difficulties regarding Knowledge Management. An empirical research was conducted in order to examine which conditions are crucial for knowledge sharing and which methods are available to share and transfer knowledge within and between projects. The data was gathered through semi-structured interviews. The result of the study shows that there is a belief among the respondents that knowledge exists within the individual. The result also indicates that the preferred way to share knowledge is through personal communication and asocial network. Hence, in order for knowledge sharing to be promoted, employees must have abroad social network. Furthermore, there must exist an organizational culture that promotes knowledge sharing behavior among the employees. Nevertheless, a successful Knowledge Management process should ensure to include systematic processes for both sharing and transferring of explicit and implicit knowledge. The result indicates that tools for knowledge storage and tools like lessons-learned, together contribute to effective Knowledge Management processes that ensure knowledge being transferred between projects.

Managers can be seen as information workers who use the raw material of information. The amount of information available for them is for all practical purposes infinite. How can they make the best use of the information available? How can they create a line of action based on that information? These are challenges today's managers are facing. It is challenges like these that justify this study's starting point in the field of information management, in contrast to much previous research on managerial work. In order to create an in-depth understanding of processes in managerial work, this dissertation describes the work of a managing director and his management team over a five year period. The research presented in Management Processes – An Information Perspective on Managerial Work includes a description of the longitudinal case study and a thematic analysis of it. Theoretically the study presents a framework for management processes. The study challenges previous research on information requirements in managerial work and offers an analysis of the various roles information plays in managerial communication processes. The findings include frameworks for these roles and for the forces forming agendas in managerial work. The study suggests two layers of management processes: one execution-level and one development-level. The interplay between these layers is described as an important challenge in managerial work. Several practical implications arise from the study. One is the usefulness of searching for the triggers for managerial mindshifts, the information that helps reframe issues on the managerial agenda. Another implication is the importance of identifying driving forces for development-level issues. Identifying such driving forces can help managers to balance action and reflection. It can thus also help them to avoid the execution trap, a focus on execution at the expense of development efforts. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2001

Temat för denna essä är bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lärarkollega. Texterna har använts som impulstexter för essän och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmänniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella världar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera.