<p>Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.</p><p>Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.</p><p>Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras. För att kunna besvara syftet har en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod använts i studien. Totalt har två observationer och fyra intervjuer genomförts. Studien har genomförts på fallföretaget Electrolux Laundry Systems i Ljungby och datainsamlingen har skett inom enheten Hydraulpressningsgruppen.</p><p>I studien kommer begreppet kunskap och dess olika typer att redas ut. Vidare kommer det beskrivas hur kunskap kan identifieras, konverteras och överföras.</p><p>Vi har utformat en analys som är baserad på den teoretiska referensramen. Analysen är utformad för att spegla syftet och problembakgrunden i studien. Den bygger på tre övergripande delar, kunskapsbegreppet, kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring.</p><p>Resultatet av studien är en modell som skapar en förståelse för hur kunskapsidentifiering och kunskapsöverföring kan gå till. Studien har även kommit fram till att det finns hinder som kan försvåra en effektiv kunskapshantering.</p> / <p>Managing knowledge is becoming increasingly important to improve the organizational competitiveness. This can be achieved by a greater use of the knowledge capital. This usually means to explore the tacit knowledge which exists in the minds of the employees. In Sweden, from 2010 and four years onwards, a great walkout is expected among the people being born in the 40s.</p><p>The purpose of this essay is to create a model that illustrates how knowledge can be identified and transferred.</p><p>The methodology used in this study aims to attain the purpose by using a qualitative method in which interviews and observations are combined.</p><p>The study has been carried out at the case company, Electrolux Laundry Systems in Ljungby, Sweden.</p><p>The authors have developed an analysis which is based on the theoretical framework. This analysis consists of three main parts, knowledge identification, knowledge transfer and a model for knowledge management.</p><p>The conclusion in this essay is a model that creates an understanding of how knowledge can be identified and transferred. The study also found that there are obstacles that might constrain an effective knowledge management.</p>

Denna studie är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en nöjespark i Sverige arbetar med förebyggande risk- och krishantering. Nöjesparken som har undersökts är Liseberg som ligger i Göteborg. En fallstudie på Liseberg har gjorts med hjälp av kvalitativa metoder och ett deduktivt förhållningssätt. Fem semistrukturerade intervjuer gjordes med fyra personer från Lisebergs företagsledning samt en person från företaget Göteborg: Co. Studien baseras även på sju mailintervjuer med parkmedarbetare på Liseberg. Studiens resultat visar att organisationen följer de kriterier som de valda teorierna förespråkar att en organisation bör följa. Både i förebyggande syfte men även hur en kris ska hanteras när den inträffar. Lisebergs främsta värdeord är säkerhet, vilket återspeglar deras arbete kring säkerhetsfrågor. De övningar och utbildningar inom risk- och krishantering som de anställda på nöjesparken genomgår kan ses som otillräckliga. Detta kan leda till att en kris inte kommer kunna hanteras på det mest effektiva sättet. Resultatet för denna studie visar alltså att Liseberg teoretiskt skulle klara av de flesta risker och kriser. Studien går att applicera på andra nöjesparker samt liknande turistföretag vilket är positivt för att i dagens forskning fylla de luckor som finns inom detta forskningsområde. / The purpose of this study is to investigate how a theme park in Sweden works with preventive risk management, and how they handle crisis management in case of incidents. The theme park which has been studied is located in the city Gothenburg and is called Liseberg. A field study of Liseberg has been made with a qualitative research. Five semi -structured interviews have been held in Gothenburg and seven mail interviews have been held to collect the empirical results. The results shows that Lisebergs risk and crisis management sees at the current situation on paper to be able to handle most types of incidents. The organization follows the criteria according to what the theories in the study says an organization should follow, both preventively and how the actions when an incident occurs should be taken. Training in risk and crisis management, however, is considered low for all employees to be able to handle major incidents. This may mean that a crisis is not handled in the most efficient way. The study can be applied to other amusements parks and similar tourist companies which is positive for the current research to fill the gaps contained in this research area.

I dag så sprids information på ett helt annat sätt än vad den gjorde för både fem och tjugo år sedan och i takt med att tekniken utvecklas så förändras vårt sätt att ta del av information. På många arbetsplatser så är informationsspridning en central del av verksamheten, och tidigare forskning har visat att effektiv spridning av information ökar möjligheterna för företaget att utvecklas. Denna studie har undersökt hur information bör kommuniceras till medarbetare inom en organisation. En åtskillnad mellan kanal och medium har gjort det möjligt att särskilja hur information meddelas och hur den presenteras. Detta har lett till ett resultat som visar på att medarbetare på företaget föredrar att få information presenterad för sig muntligt, och att det finns en viss skillnad när information skall meddelas. Studien grundar sig i en fallstudie inom ett företag som är verksamt inom el- och teknikbranschen. För att kunna generera en tydlig bild av hur informationsspridningen ser ut på företaget så har en kvalitativ intervju genomförts, vilket har kopplats samman med en mer specifik enkätundersökning. / Today information dissemination is completely different comparing to both five and twenty years ago, and as the technology develops, so does our way of accessing information. In many workplaces information dissemination is a key process and previous research has shown that effective information sharing increases the potential for the company to develop. This study has examined how information ought to be communicated to cowerkers within a company. A distinction has been made between channel and medium and has made it possible to determine how information is being notified and how information is being presented. This has led to a result showing that coworkers prefers information being presented orally, and that it is a difference when the same information is being notified. The study is based on a case study within a company active in the electrical and engineering industry. A qualitative interview and a quantitative survey has made it possible to generate a clear picture of how the information dissemination looks like in the specified company.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer. I avsikt att göra det valde vi att använda oss utav tre styckenfallföretag. Ute på företagen intervjuade vi två stycken personer på varje företag med de olikabefattningarna VD, account manager och projektledare. Det gjorde vi för att få en bredare bildsom inte är begränsad till ett visst arbetsområde inom organisation. Eftersom att vi villeundersöka deras inställning och åsikter kring ett specifikt område valde vi att genomförasemistrukturerade intervjuer.Resultatet stämde i flera fall överens med teorin. Det bekräftades att företagen i allt för storutsträckning arbetar med en hantering av den explicita kunskapen, genom enkodifieringsstartegi, när de till största del borde satsa på att hantera den tysta via enpersonifieringsstrategi. Däremot visade resultatet till skillnad från teorin att respondenternavar positiva till kunskapshantering och hade en stor vilja att dela kunskap med varandra ochlära sig nya saker. Resultatet visade också att tiden är den faktor som till största del förhindrarett aktivt kunskapsarbete och att det därav borde ligga i organisationens intresse att tillgodosebehovet av tid.Slutsatsen blev att det finns två faktorer som är viktiga för organisationer av denna karaktär.Dessa är företagets ansträngning i form av tid och resurser och de anställdas inställning tillkunskapshantering. Det blev tydligt att dessa två faktorer är beroende av varandra och att detillsammans kan skapa goda förutsättningar för spridning av den tysta kunskapen.

Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg som används för att främja kunskapshantering inom ett företag som arbetar i projekt, då tidigare forskning indikerar att projektformen medförsvårigheter i arbetet med kunskapshantering. För att besvara syftet undersöker uppsatsen vilka förutsättningar som är avgörande för att kunskapsdelning ska komma till stånd samt vilka metoder som finns att tillgå för att dela och överföra kunskap inom och mellan projekt. En fallstudie med semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att det finns en tro bland respondenterna att individen bär på kunskap och det framkommer en tilltro till de sociala aspekterna av kunskapsdelning. För att kunskapsdelning ska främjas krävs att medarbetarna har ett brett socialt nätverk samt att det existerar en företagskultur som uppmanar till kunskapsdelning. Det bör finnas systematiska processer föröverföring av såväl explicit och implicit kunskap då resultatet indikerar på att ett fungerande IT-verktyg för kunskapslagring tillsammans med verktyg och systematiska processer som lessons-learned, tillsammans bidrar till en effektiv kunskapshantering och säkerställer att kunskap överförs mellan projekt. / The purpose of this paper is to investigate which tools are used to promote Knowledge Management in project-based organizations, since previous research indicate that the project form experience difficulties regarding Knowledge Management. An empirical research was conducted in order to examine which conditions are crucial for knowledge sharing and which methods are available to share and transfer knowledge within and between projects. The data was gathered through semi-structured interviews. The result of the study shows that there is a belief among the respondents that knowledge exists within the individual. The result also indicates that the preferred way to share knowledge is through personal communication and asocial network. Hence, in order for knowledge sharing to be promoted, employees must have abroad social network. Furthermore, there must exist an organizational culture that promotes knowledge sharing behavior among the employees. Nevertheless, a successful Knowledge Management process should ensure to include systematic processes for both sharing and transferring of explicit and implicit knowledge. The result indicates that tools for knowledge storage and tools like lessons-learned, together contribute to effective Knowledge Management processes that ensure knowledge being transferred between projects.

Managers can be seen as information workers who use the raw material of information. The amount of information available for them is for all practical purposes infinite. How can they make the best use of the information available? How can they create a line of action based on that information? These are challenges today's managers are facing. It is challenges like these that justify this study's starting point in the field of information management, in contrast to much previous research on managerial work. In order to create an in-depth understanding of processes in managerial work, this dissertation describes the work of a managing director and his management team over a five year period. The research presented in Management Processes – An Information Perspective on Managerial Work includes a description of the longitudinal case study and a thematic analysis of it. Theoretically the study presents a framework for management processes. The study challenges previous research on information requirements in managerial work and offers an analysis of the various roles information plays in managerial communication processes. The findings include frameworks for these roles and for the forces forming agendas in managerial work. The study suggests two layers of management processes: one execution-level and one development-level. The interplay between these layers is described as an important challenge in managerial work. Several practical implications arise from the study. One is the usefulness of searching for the triggers for managerial mindshifts, the information that helps reframe issues on the managerial agenda. Another implication is the importance of identifying driving forces for development-level issues. Identifying such driving forces can help managers to balance action and reflection. It can thus also help them to avoid the execution trap, a focus on execution at the expense of development efforts. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2001

Temat för denna essä är bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lärarkollega. Texterna har använts som impulstexter för essän och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmänniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella världar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera.

Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fått större betydelse och är vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag är Södra Cell Mörrum som är verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt på daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött på problem i deras projektstyrning gällande säkerställandet av kunskapsöverföring mellan projekt. Forskningen inom ämnesområdet projektstyrning är utbredd, däremot när den utförs i samband med kunskapsöverföring är den inte lika väldokumenterad. Efter en genomsökning av ämnesområdet har en brist av forskning inom ämnesområdet påträffats relaterad till processindustrin. Syftet: Syftet med studien är att via en genomgång av Södra Cell Mörrums projektstyrning kartlägga projektarbetet i en sammanställning. Ur sammanställningen skall barriärer för kunskapsöverföring mellan projekt identifieras. Vidare är syftet att utföra en jämförelse och analys av Södra Cell Mörrums projektarbete utifrån befintlig litteratur inom ämnesområdet projektstyrning kopplat till kunskapsöverföring för att föreslå en uppdaterad modell som utvecklar kunskapsöverföringen. Metod: Området som har utforskats har varit Södra Cell Mörrums projektstyrning, vilket innebär att detta är en fallstudie och studien har en deduktiv ansats. Utgångspunkten har varit i befintliga teorier som sedan har vävts samman med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer och dokument. En kvalitativ inriktning har valts för studien för att få en tydligare insikt i Södra Cell Mörrums projektarbete. Slutsats: De barriärer i Södra Cell Mörrums projektstyrning som identifierats är tidsbrist samt en avsaknad systematik för dokumentering av lärdomar och misstag. För att säkerställa kunskapsöverföring inom projektstyrningen rekommenderas Södra Cell Mörrum genomföra förändringar i planeringsfasen av projektstyrningen. Det som föreslås är en addering av till två milstolpar i milstolpeplaneringen, vilka är reflektionsmöte och projektrapporter som behandlar ovanstående barriärer. / Introduction: It has become more common for companies to operate their businesses on a project basis. Projects have gained significance and are frequently occurring within the industry and administration. The company at hand for this case study is Södra Cell Mörrum, a company that operates within the processing industry. Projects are conducted on a daily basis with varying sizes at Södra Cell Mörrum. The company has experienced issues in their project management when it comes to ensuring knowledge transfer in between projects. Science within the area of project management is comprehensive, although when conducted in connection with knowledge transfer it is not as extensive. A gap has been found after a thorough search within the area of project management combined with knowledge transfer related to the processing industry. Purpose: The purpose of this study is to map the project management of Södra Cell Mörrum in a compilation. The compilation identifies flaws regarding knowledge transfer in between projects. Furthermore, the project management of Södra Cell Mörrum will be compared and analyzed based on existing theories within the research area of project management related to knowledge transfer in order to suggest a developed model that ensures knowledge transfer. Method: The area of research for this study has been the project management of Södra Cell Mörrum, hence being a case study following a deductive research approach. The premise takes place in existing theories whom have been intertwined with empirical material ranging from semi-structured interviews and documents. A qualitative direction has been chosen for this study to gain an enhanced insight in the project management of Södra Cell Mörrum. Conclusion: The flaws that have been identified within the project management of Södra Cell Mörrum are constituted by a lack of time as well as a deficiency regarding a systematic documentation of mistakes and experiences. In order for the company to secure knowledge transfer within the project management it is recommended that the milestone planning is changed towards including two additional milestones. These milestones consist of reverberation meetings and project reports, both of whom manage the flaws mentioned above.

Title: Beach time and knowledge management – a comparative case study on the impact of beach time on IT-consulting firms’ knowledge management Background: The consulting industry has a cyclic nature, where the consultant enters and exit projects. The time between projects is called downtime (or beach time) and contractors show three approaches to this downtime: minimizing, embracing and scheduling. Consultants sell their knowledge and is in constant need of developing it. Downtime enables time for competence development. Downtime is however a rather unresearched subject and therefore there is a knowledge gap on its effect on knowledge management. Aim: The aim is to increase the understanding beach time’s impact on knowledge management. Methodology: This study is qualitative and has been conducted through a comparative case study, where interviews have been used as a method for data collection. In total, three firms within the IT-consulting industry participated in the study, resulting in seven respondents. Conclusion: The study shows that there is an additional approach to downtime and that swedish IT-consulting firms have a combination of the four identified approaches. The firms of the study have different combinations of approaches to downtime but they have in common that they all try to minimize downtime. Firms working closely with softwares show more of a scheduling approach. Firms that do not have full occupancy on their consultants can have a continuous competence development during work hours and need less planning. The study also shows that downtime is a problem for the consulting firms since the length of the downtime affects the consultant’s motivation. / Titel: Ställtid och kunskapshantering – en komparativ fallstudie om ställtidens påverkan på IT-konsultföretags kunskapshantering Inledning: Konsultbranschen har en cyklisk karaktär där konsulten går in och ut ur uppdrag. Tiden mellan uppdrag benämner vi ställtid och fristående konsulter har tre förhållningssätt till denna ställtid: minimerande, inplanerande och anammande. Konsulter säljer sin kunskap och behöver ständigt arbeta med dess förnyelse. Ställtid frigör tid för kompetensutveckling. Ställtid är dock ett ämne som väldigt få har forskat om, och därför saknas kunskap om dess påverkan på kunskapshantering. Syfte: Syftet är att öka förståelsen om ställtidens betydelse för kunskapshantering. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts genom en komparativ flerfallsstudie, där intervjuer har varit den datainsamlingsmetod som har använts. Totalt tre företag inom IT-konsultbranschen har deltagit i studien, vilket resulterar i att studien har sju respondenter. Slutsats: Studien visar att det finns ytterligare ett förhållningssätt till ställtid och att de studerade företagen har en kombination av de fyra identifierade förhållningssätten. Företagen i studien har olika kombinationer av förhållningssätt men gemensamt är att de alla försöker undvika ställtid. Företag som arbetar med en specifik programvara visar på ett mer inplanerande förhållningssätt. Företag som inte har full beläggning på sina konsulter kan ha en kontinuerlig kompetensutveckling under arbetstid och behöver mindre planering. Studien visar även att ställtiden är ett problem för konsultföretagen då ställtidens längd påverkar konsulternas motivation.

Introduktion: Behovet av och följsamheten till kunskapsstöd i vården är en aktuell fråga. Läkare som arbetar diagnostiskt och behandlande har tillgång till utförliga nätbaserade kunskapsstöd som läkemedelsboken, internetmedicin och FASS.  Det produceras mer och mer forskning inom ämnet fysioterapi. Fysioterapeuter väntas arbeta utefter aktuell evidens, trots att de sällan har särskilt avsedd arbetstid för fortbildning. Skulle ett nätbaserat kunskapsstöd kunna hjälpa fysioterapeuter både att arbeta mer evidensbaserat samt att lättare hitta information som är relevant för deras arbete? Syfte: syftet med studien var att undersöka vilka kunskapsstöd fysioterapeuter använder idag och hur dessa upplevs fungera samt undersöka hur fysioterapeuter ställer sig till ett framtida samlat nätbaserat kunskapsstöd. Metod: en enkät (bilaga 2) utformades. Inklusionskriterier: kliniskt arbetande fysioterapeut på vårdcentral i Sverige. Exklusionkriterier: ej läs och skrivkunnig i svenska. 32 fysioterapeuter deltog i studien och 27 fullföljde enkäten.  Resultat: Fysioterapeuter använder sig till övervägande del av stöd från kollegor, internet, dokument från utbildning / kurser och böcker för både diagnosticering och behandling. Evidensnivån upplevs inte som hög. Tillgängligheten för diagnostiska stöd upplevs något lägre än för behandlingsstöd. Fysioterapeuter anser att ett utförligt nätbaserat kunskapsstöd skulle vara till hjälp i deras kliniska arbete, och de mest eftertraktade sökfunktionerna är en anatomisk atlas och en avancerad sökfunktion.  Konklusion: Fysioterapeuter är positiva till att ett nätbaserat kunskapsstöd skulle vara dem till hjälp i deras kliniska arbete. Mer forskning skulle behövas om hur ett nätbaserat kunskapsstöd bäst bör utformas för god implementation i fysioterapeuters kliniska arbete. Nyckelord: beslutsstöd, evidensbaserad kunskap, fysioterapi, kunskapshantering / Introduction: The need of and compliance to knowledge support systems in healthcare is a current matter. Doctors who provide both diagnostics and treatment have access to extensive net-based knowledge support systems such as läkemedelsboken, internetmedicin and FASS. More and more research is produced in the field of physiotherapy. Physiotherapists are expected to practice evidence based medicine, although they rarely have time at work set aside for further training. Would a net-based knowledge support system help physiotherapists to practice evidence based medicine as well as facilitate the search of information relevant to their work? Objectives: the purpose of this study was to investigate which knowledge support systems physiotherapists use today as well as how accessible they are perceived to be. And to analyze physiotherapists attitudes to a future cohesive net-based knowledge support system. Methods: a survey (attachment 2) was designed. Inclusion criteria: clinically working physiotherapists at care centres in Sweden. Exklusion criteria: lacking reading and writing skills in swedish. 32 physioherapists participated in the study and 27 completed the survey. Results: Physiotherapists rely mainly on knowledge support from colleagues, the internet, documents from their education / additional courses as well as books for both diagnostics and for treatment. The level of evidence is not perceived as high. The accessibility to knowledge support systems for diagnostics is rated somewhat worse than the accessibility to knowledge support systems for treatment. Physiotherapists believe that a wide-ranging net-based knowledge support system would be of benefit to their clinical work, and the most desirable search functions are an anatomical atlas as well as an advanced search function. Conklusion: Physiotherapists believe that a net-based knowledge support system would be helpful to their clinical practice. More research would be needed to determine how a net-based knowledge support system should be designed for good implementation in physiotherapists clinical practice.