Studien syftade till att undersöka huruvida en kunskapsöverföring av tidigare erfarenheter har applicerats på den nya destinationen inför det årliga svenska vinterrallyt. Evenemanget har arrangerats på samma destination i 55 år, vilket mynnade ut i en problemdiskussion som berörde hur implicita och explicita erfarenheter hanterats och förmedlats till den nya destinationen. Problemdiskussionen berörde även på vilka sätt dessa tidigare erfarenheter utspelat sig i evenemanget, och hur ett återkommande evenemang arbetar med den dokumenterade erfarenheten efter avslutat projekt.  Via en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med totalt 12 deltagare. Datan genomgick sedan en tematisk analys, vilket resulterade i tre centrala teman; Effekten av en kedjereaktion, Vägvalet: Ett rally med, eller utan, Värmland? och Ett kretslopp av erfarenheter. Resultatet mynnade ut i slutsatser som bland annat visar att implicit kunskap för evenemanget är essentiellt, eftersom kunskapsutbytet påverkades av yttre faktorer som den ansvariga organisationen inte enskilt kunde eller får besluta om. Faktorerna låg till grund för bristen på erfarenhet till evenemanget, och således osäkerhet för diverse beslutsfattare och markanvändare på den nya destinationen. Resultatets slutsatser visar också att implicit kunskap efter evenemanget alltid får goda möjligheter till att fångas upp och transformeras till explicit tack vare en gedigen utvärderingsprocess. Utåt sett blev tävlingshelgen lyckad, men fortsatt är det en framtida process med att lära och samla på sig nya erfarenheter till nästkommande år. I förhållande till det är vilja är en viktig faktor att inneha i den interna processen med att lära och erfara, och således en aktuell aspekt under hela planeringsfasen. Studien kunde slutligen påvisa att erfarenhet inte alltid anses vara av positiv karaktär, till exempel när nya förändringar vill genomföras. / The study aimed to investigate whether a learning process from previous experiences has been applied to the new destination before the annual Swedish winter rally. The event has been arranged at the same destination for 55 years, which resulted in a problem discussion that concerned how implicit and explicit experiences were handled and communicated to the new destination. The problem discussion also touched on how these previous experiences took place in the event, and how a recurring event works with the documented experience after the project has ended.  Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with a total of 12 participants. The data then underwent a thematic analysis, which resulted in three central themes; The effect of a chain reaction, The choice of route: A rally with, or without, Värmland? and finally A cycle of experiences. The outcome resulted in conclusions that show that implicit knowledge for the Swedish rally is essential, as the exchange of knowledge was affected by external factors that the responsible organization not individually could decide on. The factors were founded in the lack of experience for the event, and therefore uncertainty for various decision makers and land users at the new destination. The conclusions of the result also show that implicit knowledge after the event always has good opportunities to be captured and transformed into explicit thanks to a solid evaluation process. Externally, the weekend of the event was successful, but it is still a future process of learning and gaining experiences for the coming years. In relation to that, will is an important factor to possess in the internal process of learning and experiencing, and thus a current aspect throughout the planning phase. Finally, the study was able to show that experience not always is considered to be of a positive nature, for example when new changes want to be implemented.

With an increasing demand for customized products with short delivery times, high quality, and competitive prices, manufacturing firms have to be flexible, agile, effective, and productive. In Industry 4.0, the focus were on technologies as a response to the shifted business environment. Nowadays, the integration of humans with Industry 4.0 technologies has gained interest, also known as Industry 5.0. With an increasing focus on humans, Knowledge Management (KM) and Knowledge Transfer (KT) become essential for organizations to stay at the forefront and sustain competitive advantage. Consequently, this research investigates how a manufacturing company could improve its KT to operators, especially through the use of the technology Augmented Reality (AR). This study is an exploratory case study with an inductive research approach. From a scientific perspective, this research has used an interpretivist approach. The research consisted of several phases where data from interviews, internal documents, and observations were collected and compared with previous research on the subject. Through several data sources, triangulation of data was possible andthe research questions were answered. The approach of the thesis was to, firstly, analyze current KT methods within a manufacturing setting, secondly, to analyze the required knowledge, and, thirdly, to analyze the fit of AR within KT. It was found that KT through face-to-face communication was commonly used and could create a dependability on human interaction. It was also found that documents were used as a KT method and that a discrepancy in usage could occur. Moreover, it was found that the required knowledge by operators was related to operational, problem-solving, and innovative capabilities. With regard to this, it was found that AR primarily could aid explicit KT and enhance operational capabilities. It was also found that it could aid within additional areas as well, such as being a tool for problem-solving and interdivisional KT. The thesis contributes towards academics by connecting AR for operator support to the concepts of KT and KM. The thesis also contributes towards practice by giving recommendations on the usage of AR within a manufacturing context and contributes towards the discussion of aiding peers in their workplace development. / Med en ökad efterfrågan på skräddarsydda produkter med korta livscyklar, hög kvalitet, och konkurrenskraftiga priser måste produktionssystem bli mer flexibla, agila, effektiva och produktiva. Iindustri 4.0 var fokuset att med hjälp av teknologier nå ett skifte i dessa, men med ett ökat fokus på att integrera människan kom industri 5.0. Med ett ökat fokus på människan blir kunskapshantering och kunskapshantering en viktig del för organisationer att ligga i framkant och upprätthålla konkurrenskraftighet. Därav undersöker det här arbetet hur en bearbetande produktion kan förbättra dess kunskapsöverföring till maskinoperatörer, speciellt genom användandet av teknologin Augmented Reality (AR). Denna studien är en utforskande fallstudie med en induktiv ansats och från ett metodologiskt perspektiv har studien haft en interpretivistisk ansats. Forskningen bestod av flera faser där data från intervjuer, interna dokument och observationer samlades och jämfördes med tidigare forskning inom ämnet. Genom flera datakällor var triangulering av data möjligt och forskningsfrågorna kunde besvaras. Arbetet började med att analysera dagens metodik inom kunskapsöverföring för att sedan kolla på vilken kunskap som krävs av operatörer. Sedan undersöktes hur AR kan användas inom kunskapsöverföring. Resultatet och analysen visade att face-to-face var en vanligt förekommande metod som orsakar ett beroende på människorna involverade i processen. Det visade sig även att användandet av dokument var vanligt förekommande för att överföra kunskap och att en diskrepans kan förekomma. Kopplat till kunskapen hos operatörer visade det sig att operatörer behöver kunskaper som är operativa och kunskaper relaterat till problemlösning och innovation. Sedan undersöktes AR där det visades att AR bidrar mestadels inom explicit kunskapsöverföring och bidrar till operationella kunskaper. Det visade sig även att AR bidrar inom interdivisionell kunskapsöverföring och användas som ett verktyg vid problemlösning. Arbetet bidrar inom både praktiken och till litteratur. Till litteratur bidrar arbetet genom att föra samman AR som hjälpmedel för operatörer med kunskapsöverföring och kunskapshantering. Arbetet bidrar även till praktiken genom att ge rekommendationer för användandet av AR och till kunskapsöverföring till anställda för att främja en utveckling på arbetsplatsen.

Introduction: Researcher support is often written in the perspective of researchers, and few examine it from the perspective of archivists and librarians, the aim of this study is to change that. In this study we examine how archivists and librarians within Data Access Units (DAU) use their knowledge and how said knowledge is used to achieve the requirements set for making research data available at higher education institutions in Sweden. Method: In this study we have chosen to interview librarians and archivists at DAU:s since their goal is to be there for researchers and create access to data. A qualitative method was used to generate deeper understanding about the subjects. Theories: By applying two theories, Wiig’s Knowledge Management Cycle and Patrick Wilson’s cognitive authority, we aim to show the cycle from beginning of knowledge to the use of knowledge and a deeper understanding of why DAU are to be trusted, both by themselves and by researchers. Analysis and results: Within DAU archivist are unseen next to librarians, often left out and are therefore not assigned cognitive authority compared to the librarians who are often the first that researchers contact when they need help with their data. Problems arise when librarians answer questions meant for archivists, further reducing the archivist’s cognitive authority and highlights the wedge between the professions. However, we have found that many trusts DAU, and that the colleagues trust each other. Conclusions: DAU:s builds and pools knowledge to combine and give a complete coverage in the support they provide for researchers. This allows the different professions in DAU to share their knowledge and their strengths, helping them overcome the increasing demands from the scientific world. This is aided by the fact that archivists and librarians respect each other and assign each other cognitive authority over their specific knowledge domains. However, archivists do not gain the same amount of it from researchers, as librarians do.

Den samhällsviktiga järnvägsbranschens prognostiserade och upplevda brist på kompetens och behovet att förnya kompetensen kan komma att påverka framtida underhåll, funktion och kvalité på järnvägen. Om åtgärder inte vidtas kan det påverka infrastrukturen samt Sveriges långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft. Därav värderas kunskap som en hållbar och värdefull tillgång för järnvägsbranschen och dess aktörer. Det finns indikationer på att det inom järnvägsbranschen pågår ett generationsskifte varpå det finns farhågor om att värdefull kunskap kan gå förlorad. Genom fallstudien på ett konsultbolag inom järnvägsbranschen har nuvarande interna metoder för kunskapsöverföring identifierats. Metoder har analyserats för att skapa en större förståelse för deras inverkan på organisationens kunskapsöverföring samt deras brister och förbättringsmöjligheter. Förståelsen för metodens inverkan på den interna kunskapsöverföringen samt insikten i deras brister och möjligheter kan påverka den framtida kunskapsöverföringen positivt. Resultaten visar hur kunskapsöverföringen i konsultbolag inom järnvägsbranschen kan förbättras. Begreppet kunskap är mångfasetterat men studiens resultat bekräftar att kunskap i järnvägsbranschen faller in i tidigare forskning kring kunskapsöverföring. Det vill säga, kunskap kan definieras enligt de tre dimensionerna episteme (faktakunskap), techne (förmåga och kompetens) samt fronesis (vishet). Enligt fallstudien är definitionen samstämmig oavsett roll och erfarenhetsgrad hos respondenter på fallstudieobjektet.  Kunskap i form av faktakunskap, förmåga, kompetens och vishet överförs via olika metoder. Resultaten visar på att konsultbolag inom järnvägsbranschen använder följande metoder för intern kunskapsöverföring; intranätet, referensuppdrag och exempel, Trafikverkets databas, CSpedia, fikapaus, kunskapsmatris, teknikfika, internutbildning, Sharepoint, fråga en kollega, digitala kommunikationsverktyget Microsoft Teams, grupp- och regionmöte samt handledning och mentorskap. De mest frekvent använda av metoderna är att söka kunskap i dokumentation och att fråga kollega.  En förståelse för metoderna kan erhållas genom att betrakta dem ur följande perspektiv; tyst/explicit kunskap, kunskapsöverföringens viskositet och hastighet, kunskapshantering, socialt kapital, fas i SECI-modellen och lärande. Betraktningen möjliggjorde att hinder och förslag på förbättringsmöjligheter identifierades. Hindren som identifierades är; språket och utformningen av dokumentation, strukturen i databaser, respekt för seniora kollegor, bristande information gällande mentorskap, digital kommunikation utesluter naturliga samtal, kunskap försvinner när anställda slutar, begränsad tid och debiteringsgraden.  Förslag på förbättringsmöjligheter är; tillämpa bättre struktur i dokumentation och anpassa språket efter mottagare, organisera databaserna med hjälp av indexering och filtrering, öka samarbetet mellan juniora och seniora, anordna workshops i syfte att lära känna varandra och dela erfarenheter, förbättra kommunikationen gällande mentorskap, fortsätt med rekommenderad fysiskt närvaro på kontoret, möjliggör att erfarna kan lära ut innan de slutar till exempel genom lärlingsmässigt arbete, våga lägga tid på utbildning och se till det långsiktiga perspektivet samt dela upp den internt debiterade arbetstiden i utbildning och övrig tid. Tillämpas nämnda förbättringsmöjligheter kan den interna kunskapsöverföringen i järnvägsbranschen förbättras och då även kompetensen i branschen, vilket i slutändan leder till ökad kvalité på den samhällsviktiga infrastrukturen. / The nationally important railway industry's projected and perceived lack of competence and the need to renew competence may affect future maintenance, function and quality of the railway. If measures are not taken, it could affect the infrastructure as well as Sweden's long-term growth and competitiveness. Hence, knowledge is valued as a sustainable and valuable asset for the railway industry and its actors. There are indications that a generational change is taking place in the railway industry, whereupon there are fears that valuable knowledge may be lost. Through the case study of a consulting company in the railway industry, current internal methods for knowledge transfer have been identified. Methods have been analyzed to create a greater understanding of their impact on the organization's knowledge transfer as well as their shortcomings and opportunities for improvement. The understanding of the method's impact on the internal knowledge transfer as well as the insight into their shortcomings and opportunities can positively affect the future knowledge transfer. The results show how knowledge transfer in consulting companies within the railway industry can be improved. The concept of knowledge is multifaceted, but the study's results confirm that knowledge in the railway industry falls into previous research on knowledge transfer. That is, knowledge can be defined according to the three dimensions episteme (knowledge of facts), techne (ability and competence) and phronesis (wisdom). According to the case study, the definition is consistent regardless of the role and level of experience of respondents on the case study object.  Knowledge in the form of factual knowledge, ability, competence and wisdom is transferred via various methods. The results show that consulting companies in the railway industry use the following methods for internal knowledge transfer; the intranet, reference tasks and examples, the Swedish Transport Administration's database, CSpedia, coffee break, knowledge matrix, technical coffee breaks, internal training, Sharepoint, ask a colleague, the digital communication tool Microsoft Teams, group and regional meetings as well as supervision and mentoring. The most frequently used of the methods are seeking knowledge in documentation and asking colleagues. An understanding of the methods can be obtained by considering them from the following perspective; tacit/explicit knowledge, viscosity and speed of knowledge transfer, knowledge management, social capital, phase in the SECI model and learning. The consideration made it possible for obstacles and suggestions for improvement opportunities to be identified. The barriers that were identified are; the language and design of documentation, the structure of databases, respect for senior colleagues, lack of information regarding mentoring, digital communication excludes natural conversations, knowledge is lost when employees leave, limited time and the charge rate. Suggestions for improvement opportunities are; apply better structure in documentation and adapt the language according to recipients, organize the databases using indexing and filtering, increase collaboration between juniors and seniors, organize workshops with the aim of getting to know each other and share experiences, improve communication regarding mentoring, continue with recommended physical presence at office, makes it possible for experienced people to teach before they quit, for example through apprenticeship work, dare to spend time on training and ensure the long-term perspective, and divide the internally charged working time into training and other time. If the mentioned improvement opportunities are applied, the internal transfer of knowledge in the railway industry can be improved and then also the competence in the industry, which ultimately leads to increased quality of the nationally important infrastructure.

Den här uppsatsen hanterar ämnet om ett nukleärt arv och minne genom en fallstudie bunden till fyra identifierade aktörer. Alla fyra arbetar med etablerandet av ett slutförvar för högaktivt och långlivat radioaktivt avfall vilket förväntas vara fortsatt farligt under 100,000-tals år. På grund av det enorma tidsspann det gäller lyfter uppsatsen även koncept så som djup tid och den antropocena tidsåldern som bakgrund till sitt ämnesmaterial. Uppsatsen håller även ett fokus på ansvarsfrågan, då det visade sig att det inte fanns något tydligt svar på frågan om vem som höll det primära ansvaret i frågan av informationsbevaring hos aktörerna, om det ens skulle falla fullkomligen till någon av dem, i deras egna ögon. Uppsatsen är centrerad kring arbetet i Sverige, och inte på en explicit internationell nivå. Genom att använda värdebaserade teorier tillsammans med Pierre Noras teori om platser av minne närmar sig uppsatsen frågan om hur aktörer arbetar med informationsbevaring och kunskapshantering, samt hur minnesinstitutioner så som arkiv kan bidra i deras arbete. Generellt visade det sig att aktörernas arbete med informationsbevaring låg på en primärt teoretisk nivå med lite försök till konkretisering av planer. Olika ideer som är menade att underlätta i processen för långtidsinformationsbevaring presenteras, så som markörer, markeringssystem, och immateriella och materiella minnesplatser. Minnesinstitutioner skulle kunna spela en viktig roll inom informationsbevaring för aktörerna som är ansvariga för slutförvaret, två primära sätt presenteras i uppsatsen, (1) arkivhandlingar, och (2) involverandet av Riksantikvarieämbetet. Detta är en två-årig masteruppsats inom musei- och kulturarvsvetenskap. / This thesis handles the subject of nuclear heritage and memory through a case study surrounding the work with information preservation of 4 identified main actors. The information preservation is in turn centred around the potential establishing of a future final repository for highly active and long-lived radioactive waste, which is expected to still be dangerous within 100,000’s of years. Because of these immense time frames the thesis also takes concepts such as deep time and the Anthropocene into account as background to its subject matter. The thesis holds a focus on the responsibility question, as there turned out to be no unambiguous answer to the question of who were to hold responsibility, if any of them were to hold responsibility, in the eyes of the actors.  The case study is centred around the work in Sweden, and not on an explicitly international scale. By using value-based theories as well as Pierre Nora’s theory of sites of memory the thesis approaches the issue of how actors work with information preservation as well as how memory institutions such as archives can contribute to their efforts.   In general, it is found that the actors’ work with information preservation is primarily theoretical with little attempt at concrete executions of solid plans. Different ideas that are meant to facilitate long-term information preservation are presented, such as markers and marking systems, as well as tangible and intangible sites of memory. Memory institutions could play an important role in information preservation for the actors in charge of the repository, two primary ways this could be the case is presented in this thesis, (1) archival records, and (2) involvement of the Swedish National Heritage Board. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

The literature falls short in examining talent management (TM) and knowledge management (KM) in small and medium-sized enterprises (SMEs). In response to this research gap, a case study was motivated to explore how SMEs perform TM and KM activities. As this master thesis had the rare opportunity of conducting interviewees with all the employees and the CEO of a mature small firm located in Sweden, the purpose of this study became to investigate the applicability of existing TM and KM frameworks and identify additional perspectives to adapt the frameworks to the context of mature small firms. The methodology of this case study involved interviews with the CEO and employees of the mature small firm (the case company) and utilised existing TM and KM frameworks as the underlying structure for the interview questions and analysis. The empirical findings were presented in terms of themes, strengths and weaknesses, and issues with respect to TM and KM. The findings were further analysed and compared to previous research in the discussion, as well as recommended focus areas were derived to create a more holistic guidance of TM and KM for mature small firms. In conclusion, the findings of this master thesis corroborated existing literature and did not refute any previous research directly. However, as the empirical findings presented aspects of TM and KM not previously mentioned in literature, additional TM and KM perspectives for mature small firms were suggested to expand and refine the TM and KM frameworks utilised in this study. Additionally, this study has provided more exploration to TM and KM issues in SMEs, which is largely absent in previous research. This master thesis has also contributed guidance for firms (in particular mature small firms) to approach challenges with respect to TM and KM, as well as contributed to the literature with empirical research about TM and KM in SMEs. / Den befintliga litteraturen brister i att undersöka talanghantering (eng. "talent management", TM) och kunskapshantering (eng. "knowledge management", KM) i små och medelstora företag (eng. "small and medium-sized enterprises", SMEs). Som svar på denna forskningslucka motiverades en fallstudie för att undersöka hur SMEs genomför TM- och KM-aktiviteter. Eftersom denna master uppsats hade den sällsynta möjligheten att genomföra intervjuer med samtliga anställda och VD:n för ett moget småföretag beläget i Sverige, blev syftet med denna studie att undersöka tillämpligheten hos befintliga TM- och KM-ramverk samt identifiera ytterligare perspektiv för att anpassa ramverken till kontexten för mogna småföretag. Metodologin för denna fallstudie involverade intervjuer med VD:n och de anställda på det mogna småföretaget (fallföretaget) och utnyttjade befintliga TM- och KM-ramverk som underliggande struktur för intervjufrågor och analys. De empiriska resultaten presenterades med avseende på teman, styrkor och svagheter, samt utmaningar relaterade till TM och KM. Resultaten analyserades vidare och jämfördes med tidigareforskning i diskussionen, och rekommenderade fokusområden identifierades för att skapa en mer holistisk vägledning i TM och KM för mogna småföretag. Sammanfattningsvis bekräftade resultaten av denna master uppsats befintlig litteratur och motsade inte direkt någon tidigare forskning. Dock presenterade de empiriska resultaten aspekter av TM och KM som inte tidigare nämnts i litteraturen, vilket ledde till att ytterligare TM- och KM-perspektiv för mogna småföretag föreslogs för att utvidga och förbättra de TM- och KM-ramverk som använts i denna studie. Dessutom har denna studie bidragit med ytterligare forskning av TM- och KM-utmaningar i SMEs, vilket i stor utsträckning saknas i tidigare forskning. Denna uppsats har också bidragit med vägledning för företag (särskilt mogna småföretag) i att hantera utmaningar med avseende på TM och KM, samt bidragit till litteraturen med empirisk forskning om TM och KM i SMEs.

Servitization describes the trend amongst companies of supplementing tangible product offerings with services. A case in point is the cloud computing which represents a paradigm shift of servitization in the IT industry as it allows physical products to be delivered entirely remotely as a service. Software-as-a-Service (SaaS) constitutes a delivery business model of cloud computing which allows customers to access a supplier's application through a cloud infrastructure and is seen as a disruptive innovation. Despite the growing market for cloud computing services, the concept is claimed not to be very understood by many businesses. When transitioning from product-oriented to service-oriented value propositions, successful companies have for instance put efforts on the education of their sales personnel. Such employees could be seen as change agents whose goal is to influence the adoption decision making processes of the organization’s clients. Furthermore, as economies have become more knowledge-intensive, Knowledge management has become more critical. Previous research has put little attention to how Knowledge management relates to the diffusion rate of innovations. This study, therefore, explores how management of change agents' knowledge can facilitate the mediation of innovations. A case study was conducted of an IT company experiencing a servitization transition towards SaaS offerings to achieve the purpose of this study. The study is delimited to the diffusion of SaaS as an innovation within the financial industry in Sweden. 12 employees within the Case Company and six clients were interviewed regarding the subjects previously mentioned. The results suggest that the mediation of SaaS is done through personal communication, presentations, and distribution of sales material. The study has found that change agents need to be clear in their mediation efforts of SaaS solutions as the understanding of what SaaS includes sometimes differs between clients and suppliers. Furthermore, customers considered SaaS solutions for systems that they view as not being directly value-adding and for those systems they prefer standardization as it allows cost-efficiency. SaaS allows multi-tenant environments and is therefore suitable for standardized offerings, as standardization corresponds well to the business logic appropriate for a codification Knowledge Management strategy. The Case Company already conducts a codification strategy. However, the finding of this study suggests that they should strengthen it since a focused KM strategy is preferable to attain more of its benefits and to increase the organizational knowledge creation capabilities. Conducting a codification strategy is something they have good capabilities of pursuing and is suggested to facilitate the change agents' mediation of innovations. Sales material at the Case Company is identified as dependent on personal performance and standardizing the material would thereby ensure an even quality. Making a variety of standardized material easily accessible would further allow the change agents to select material with appropriate messages aimed at specific types of customers, which is important since the customers are found to have different preferences / Molntjänster representerar ett paradigmskifte inom tjänstefierings-trenden (servitisering), då IT-företag kan erbjuda fysiska produkter som tjänster via internet. Software-as-a-Service (SaaS) är en affärs- och leveransmodell inom molntjänst-konceptet vilken ger användare tillgång till applikationer via molnlösningens infrastruktur, och ses fortsättningsvis som en innovation. Trots den växande marknaden för molntjänster är kunskapen angående konceptet fortfarande låg inom många företag. Vid övergång från produkt- till serviceorienterade värdeerbjudanden har framgångsrika företag bland annat fokuserat på utbildning av säljpersonal. Sådan personal kan ses som förändringsagenter vars mål är att influera beslutsprocesser hos för organisationens kunder. Fortsättningsvis har kunskapshantering (Knowledge Management) blivit allt viktigare då världsekonomierna har blivit mer kunskapsintensiva. Tidigare forskning har dessutom sällan lagt fokus på hur kunskapshantering relaterar till spridningen av innovationer. Den här studien undersöker därför hur kunskapshanteringen av förändringsagenters kunskap främjar medlingen av innovationer. För att uppnå syftet utfördes en fältstudie på en IT-organisation genomgår en tjänstefieringstransformation. 12 anställda hos IT-organisationen och 6 kunder intervjuades angående de tidigare nämnda områdena. Studien resultat visar att medlingen av SaaS lösningar sker genom personlig kommunikation, presentationer samt distribution av säljmaterial, och att förändringsagenterna behöver vara tydligare i sin medling då förståelsen utav SaaS tjänster skiljer sig åt mellan kunder och leverantörer. Fortsättningsvis efterfrågar kunder SaaS till de system som inte anses bidra med iv direkta konkurrensfördelar. De vill därför ha standardiserade lösningar hellre än kundanpassade lösningar för att dra nytta utav kostnadsfördelarna som standardiserade lösningar möjliggör. SaaS lämpar sig för standardiserade lösningar då flera användare kan koppla upp sig till samma applikationsmiljö, vilket ligger i linje med en kodifierings-kunskapsstrategi. Företaget som undersöktes i fallstudien använder redan en kodifieringsstrategi, men rekommenderas stärka den eftersom en mer fokuserad strategi skulle leda till en högre realisering av dess fördelar samt öka organisationens kapacitet att utveckla sin kunskap. Fallföretaget har bra förutsättningar att få till en mer fokuserad kodifieringsstrategi, vilket skulle kunna förbättra förändringsagenternas medlande av innovationen. Säljmaterial är ibland för personberoende och standardisering av sådant material skulle därav försäkra en jämnare kvalité. Att dessutom förbättra tillgängligheten av standardiserat material skulle fortsättningsvis ge förändringsagenterna större möjlighet att välja det mest passande budskapet till specifika kunder, vilket är fördelaktigt eftersom kunder visade sig ha olika preferenser.

Knowledge management is in the ever-changing environment and previous research argues that the survival and growth of organizations in such changing environment is dependent upon effective utilization of information and knowledge. Although knowledge management has developed over long time, both in research and in practice, its recognition as a discipline is still debated and there are few models substantial enough to be used in practice. Therefore, the aim of this study is to investigate and identify factors that facilitate or hinder an implementation of a successful knowledge management concepts. Even though knowledge management and change management has received a lot of attention in research, there is still need for further understanding of the implementation of knowledge management concepts. This study relies on an abductive approach of qualitative nature and the research design is a case study. The strength of this research is the empirical material underlying the results of this study that can be concluded in the importance of two main themes, organizational culture and organizational structure. Our result emphasizes the importance of the following enablers; large network, workshops and documentation, a person responsible for compiling and adjusting the lessons learned, lessons learned connected to a person, and allocation of time and cost. Further, our result emphasizes the following inhibitors; perceived culture does not match actual culture, information and knowledge is often kept within project boundaries, too much administration, and a time consuming and costly process. The main inhibitor is that project based organizations often tend to focus on direct value, but when implementing new knowledge management concepts, the direct costs will be higher and more visual than the direct value. Implementing a knowledge management system will create direct value, but the largest gain is the creation of long-term value when the knowledge management system is established and well-functioning. / Kunskapshantering befinner sig i en ständigt föränderlig miljö och tidigare forskning hävdar att överlevnad och tillväxt av organisationer i en sådan föränderlig miljö är beroende av ett effektivt utnyttjande av information och kunskap. Även om kunskapshantering har utvecklats under lång tid, både i forskning och i praktiken, diskuteras fortfarande ett erkännande som disciplin och det finns få modeller som är tillräckligt omfattande för att användas i praktiken. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka och identifiera faktorer som underlättar samt hindrar implementationen av nya kunskapsbaserade koncept. Även om kunskaps- och förändringshantering har fått stor uppmärksamhet i forskning, finns det fortfarande behov av ytterligare förståelse för implementationen. Denna studie bygger på ett abduktivt angreppssätt av kvalitativ karaktär och utförs fortsättningsvis i form av en fallstudie. Styrkan av studien är det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten som vidare kan konkluderas i två huvudteman, organisationskultur och organisationsstruktur. Vårt resultat betonar vikten av följande möjliggörare; omfattande nätverk, workshops och dokumentation, en ansvarig för sammanställandet och anpassningen av lärdomar, koppla lärdomen till en person, samt fördela tid och kostnad i ett tidigt stadie. Vidare betonar vårt resultat följande hämmare; uppfattad kultur matchar inte den faktiska kulturen, information och kunskap hålls ofta inom projektgränserna, för mycket administration, samt en tidskrävande och dyr process. Den övergripande slutsatsen är att projektbaserade organisationer ofta tenderar att fokusera på direktvärde, men vid en implementation av nya kunskapshanteringskoncept kommer de direkta kostnaderna att vara högre och mer visuella än direktvärdet. Genomförandet av ett kunskapshanteringssystem kommer delvis skapa direktvärde, men den största vinsten är det långsiktiga värdet som ett etablerat och väl fungerande kunskapsledningssystem medför

The concepts of knowledge transfer and knowledge sharing are commonly reocurring theme in the application of knowledge management in organizations. Effort has been made to facilitate the development of IT consulting firms' knowledge sharing processes to increase their competitive viability on the market. However, due to a high employee turnover rate in projects that are part of IT consulting firms' internal work, a decreased efficiency and structure in IT consultancies' internal knowledge generating work has caused a reduced quality of their products. This theses has evaluated the internal work related to knowledge transfer in a Swedish IT consulting firm by performing a qualitative research approach in the form of semi-structured interviews. The interviews were conducted with a selection of respondents working at the company, and were based on a ser of themes derived from a pre-study and literature review.  The results from the interviews identified various improvement factors in promoting efficient knowledge sharing between IT consultants, such as making clear documentation of conducted work in a common and simplified language, mandatory for off boarding consultants handling over their work to on boarding consultants. The results also suggested the utilization of a common digital platform between consultants, the Scrum methodology, as well as a leader with clear directives. The suggested factors were then implemented in a proposed extended framework of the Knowledge Transfer Process Model (KTPM) described in the literature study.  The conclusion from evaluating the Swedish IT consulting firm further motivates the implemented modifications of the KTPM as key elements to facilitate the utilization of consultants workin in an uncertain work environment with high empoyee turnover rates, as well as helping IT consulting firms that focuses on software development to build a knowledge -sharing compatible environment. There is potential to further explore the are of knowledge transfer within IT consultancies. Hence, future researcg on the subject is recommended. / Begreppen kunskapsöverföring och kunskapsdelning är vanligt återkommande taman i tillämpningen av kusnkapshantering i organisationer. Ansträngningar har gjorts för att underlätta utvecklingen av IT-konsultföretagens kunskapsdelningsprocesser för att öka deras konkurrenskraft på marknaden. På grund av hög personalomsättning i projekt som ingår i IT konsultföretagens interna arbete har en minskad effektivitet och struktur i IT-konsulternas interna kunskapsgenererande arbete orsakat en försämrad kvalitet på deras produkter. Detta examensarbete har utvärderat det interna arbetet med kusnkapsöverföring i ett svenskt IT konsultföretag genom att utföra en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med ett urval av respondenter som arbetade på företaget och baserade sig på en uppsättning teman som härleddes från en förstudie och litteraturgenomgång. Resultaten från intervjuerna identifierade olika förbättringsfaktorer för att främja effektiv kunskapsledning mellan IT-konsulter, såsom att göra tydlig dokumentation av utfört arbete på ett gemensamt och förenklat språl obligatoriskt för konsulter som lämnar över sitt arbete till andra konsulter. Resultaten föreslog också användningen av en gemensam digital plattform mellan konsulter, användningen av Scrum metodiken, samt ett tydligt och direkt ledarskap. De föreslagna faktorerna implementerades sedan i ett utökat ramverk av Knowledge Transfer Process Model (KTPM) som beskrivs i litteraturstudien. Slutsatsen från utverderingen av det svenska IT-konsultföretaget motiverar ytterligare de genomförda modifikationerna av KTPM som nyckelement för att underlätta utnyttjandet av konsulter som arbetar i osäker arbetsmiljö med hög personalomsättning, samt hjälpa IT-konsultföretag som fokuerar på mjukvaruutveckling att bygga en miljö som är kompatibel med kunskapsdelning. Det finns potential att ytterligare utforska området för kunskapsöverföring inom IT-konsultföretag. Därför rekommenderas framtida forskning i ämnet.

Since laboratory tests influence as much as 70% of the medical decisions, errors throughout the blood sampling process may jeopardize the safety of the patient. Research has shown that the pre-analytical phase of the blood sampling process is where the most errors occur. Moreover, this phase is said to be the most influential part of the total testing process, due to maximal involvement of humans. In this study, the pre-analytical errors in the blood sample handling process and their causes were investigated. Therefore, a literature study was performed, and first-hand data was collected through interviews. A total of 8 interviews was conducted in Sweden, Belgium, and the Netherlands. From these interviews, qualitative data was collected and analysed with a thematic approach. The 5 themes that were obtained are: nurse vs. lab technician, sample identification, logistics, location dependency of sample quality, and hospital management. Each theme included multiple observations and conclusions. One specific observation was a lack of communication and knowledge management amongst nurses and lab technicians. To minimize this gap between nurse and lab technician from a knowledge transfer perspective, a conceptual framework was constructed. This framework can be used both from an academic and practical point of view. This research has both academic and practical implications. Within the academic perspective, empirical data is gathered among hospitals in three different countries, which is compared to data found in academic literature. Moreover, with the analysis of the empirics gathered in this study and the framework that is proposed, a contribution is made to knowledge management within hospitals. From a practical perspective, a contribution is made in helping to minimise the pre-analytical errors in their blood sampling process, while giving the hospital a better understanding of the lack of communication and knowledge management amongst their key employees. By strengthening the communication and knowledge transfer, errors can be avoided. This would not only benefit the speed and accuracy of the diagnose process, but also benefit the nurses and lab technicians in workload. / Eftersom laboratorietester påverkar så mycket som 70 % av de medicinska besluten kan fel i blodprovstagningen äventyra patientsäkerheten. Forskning visar att det är i den föranalytiska fasen av blodprovstagningsprocessen som de flesta felen uppstår. Dessutom sägs denna fas vara den mest inflytelserika delen av den totala provtagningsprocessen, på grund av den höga graden av människors inblandning. Denna studie undersökte de föranalytiska felen i blodprovshanteringen och deras orsaker. En litteraturstudien genomfördes, och förstahandsuppgifter samlades in genom intervjuer. Totalt åtta intervjuer genomfördes i Sverige, Belgien och Nederländerna. Från dessa intervjuer samlades kvalitativa data in och analyserades med en tematisk ansats. De fem teman som erhölls var: sjuksköterska jämte laboratorietekniker, providentifiering, logistik, platsberoende provkvalitet och sjukhusledning. Varje tema innehöll flera observationer och slutsatser. En specifik observation var bristen på kommunikation och kunskapshantering mellan sjuksköterskor och laboratorietekniker. För att minimera denna klyfta mellan sjuksköterska och laboratorietekniker ur ett kunskapsöverföringsperspektiv konstruerades en konceptuell ram. Denna ram kan användas både ur akademisk och praktisk synvinkel. Denna forskning har både akademiska och praktiska konsekvenser. Utifrån det akademiska perspektivet samlades empiriska data in bland sjukhus i tre olika länder, som jämförs med data i den existerande litteraturen. Med analysen av den empiri som samlats in i den här studien och det ramverk som föreslås ges dessutom ett bidrag till kunskapshantering inom sjukhus. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar detta till att minimera de föranalytiska felen i blodprovstagningsprocessen, samtidigt som sjukhuset får en bättre förståelse för bristen på kommunikation och kunskapshantering bland sina nyckelpersoner. Genom att stärka kommunikationen och kunskapsöverföringen kan fel undvikas. Detta skulle inte bara gynna diagnostikprocessens snabbhet och noggrannhet, utan även avlasta sjuksköterskorna och laboratorieteknikernas arbetsbörda.